Cellkärna
Cellkärnan (plural: cellkärnor) innehåller cellens gener och styr cellens tillväxt och reproduktion. Den är omgiven av ett dubbelskiktat kärnmembran. Kärnan är vanligtvis den mest framträdande organellen i en cell. Kärnan är liten och rund och fungerar som cellens kontrollcentrum. Den innehåller kromosomer som rymmer DNA. Människokroppen innehåller miljarder celler, varav de flesta har en cellkärna.
Alla eukaryota organismer har kärnor i sina celler, även de många eukaryoter som är encelliga. Bakterier och arkéer, som är prokaryoter, är encelliga organismer av en annan typ och har inga kärnor. Cellkärnor upptäcktes först av Antonie van Leeuwenhoek på 1600-talet.
Kärnan är omgiven av ett membran, men det gör inte de saker som finns inuti den. I den finns många proteiner, RNA-molekyler, kromosomer och nukleolus. I nukleolus sätts ribosomer ihop. Efter att ha tillverkats i nukleolus exporteras ribosomerna till cytoplasman där de översätter mRNA till proteiner.
När en cell delar sig eller förbereder sig för att dela sig blir kromosomerna synliga i ett ljusmikroskop. Vid andra tillfällen när kromosomerna inte är synliga syns kärnan.
Celler i vävnadskultur som färgats för DNA med det blå färgämnet Hoechst. Cellerna i mitten och till höger befinner sig i interfas, så hela deras kärnor är märkta. Till vänster går en cell igenom mitos och dess DNA har kondenserats, redo för delning.
Diagram över en typisk djurcell 1.Nucleolus 2.Nucleus 3.Ribosomer 4.Vesikel 5.Grovt endoplasmatiskt retikulum 6.Golgiapparat 7.Cytoskelett 8.Glatt endoplasmatiskt retikulum 9.Mitokondrion 10.Vacuole 11.Cytosol 12.Lysosom 13.Centriol 14.Cellmembran
Den eukaryota cellkärnan. Här syns de ribosomprickade dubbelmembranen i kärnhöljet, DNA-komplexet och nukleolus.
Kärnmembran
Stora molekyler kan inte ta sig igenom det dubbla kärnmembranet. Det finns dock kärnporer. De styr molekylernas rörelse genom membranet. Porerna korsar båda kärnmembranen och bildar en kanal. De större molekylerna transporteras aktivt av bärarproteiner, och små molekyler och joner kan röra sig fritt. Förflyttning av stora molekyler som proteiner och RNA genom porerna krävs för både genuttryck och underhåll av kromosomer.
Kärnan
Inom kärnan finns en struktur som kallas nukleolus. Den tillverkas i en nukleolus organisatörsregion (NOR). Detta är en kromosomal region kring vilken nukleolus bildas. I nukleolus bildas ribosomer. Dessa exporteras genom kärnporerkomplexen till cytoplasman. Där arbetar de för att bygga proteiner. De fäster sig vid det endoplasmatiska retikulumet om de tillverkar membranproteiner.
Frågor och svar
F: Vad är cellkärnan?
S: Cellkärnan är en organell som innehåller cellens gener och styr dess tillväxt och reproduktion. Den har ett dubbelskiktat kärnmembran runt omkring sig och fungerar som cellens kontrollcentrum.
F: Vad innehåller cellkärnan?
S: Kärnan innehåller kromosomer som rymmer DNA, proteiner, RNA-molekyler och en nukleolus.
F: Vem upptäckte cellkärnorna?
Svar: Cellkärnor upptäcktes först av Antonie van Leeuwenhoek på 1600-talet.
F: Är alla eukaryota organismer encelliga?
S: Nej, alla eukaryota organismer är inte encelliga. Många eukaryoter är encelliga men det finns också många flercelliga eukaryoter.
F: Har prokaryoter kärnor?
S: Nej, prokaryoter som bakterier och arkéer har inga kärnor i sina celler.
F: Vad händer inuti kärnan?
S: I kärnan finns proteiner, RNA-molekyler, kromosomer och en nukleolus. I nukleolus sätts ribosomer ihop innan de exporteras till cytoplasman där de översätter mRNA till proteiner.
F: När kan kromosomer ses med ett ljusmikroskop?
S: När en cell delar sig eller förbereder sig för att dela sig blir dess kromosomer synliga i ett ljusmikroskop. Vid andra tillfällen när de inte kan ses direkt, då syns i stället nukleolus.
