Chagatai — utdött turkspråk från Centralasien och litterärt språk

Chagatai, ett utdött turkspråk från Centralasien, var ett inflytelserikt litterärt språk under timurperioden och timuriderna — upptäck dess historia och arv.

Chagatai är ett av de utdöda turkiska språken som talas i Centralasien. Chagatai tillhörde den östturkiska grenen av den altaiska språkfamiljen och var ett litterärt språk från timurperioden och timuriderna fram till början av 1900-talet.

Historia och utbredning

Chagatai utvecklades ur de centralasiatiska turkiska dialekterna och etablerades som ettigheten i skrift och litteratur under 1400‑ och 1500‑talen. Språket användes av ämbetsmän, poeter och historieskrivare i områden som idag ingår i Uzbekistan, delar av Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan och Xinjiang (västra Kina). Under timuridernas och de följande dynastiernas tid fungerade Chagatai ofta som ett gemensamt litterärt och administrativt språk i stora delar av Centralasien.

Skriftsystem och litteratur

Skrivna källor. Chagatai skrevs huvudsakligen med det arabiska (perso‑arabiska) alfabetet, ofta med tillägg för att återge turkiska ljud. Ett stort antal manuskript, poesisamlingar, historieskrivningar och personliga memoarer finns bevarade.

Litterär tradition. Språkets litterära blomstring innefattar både episk och lyrisk poesi, religiösa texter och prosaverk. En av de mest framstående författarna är Ali‑Shir Nava'i (1441–1501), som med sina verk argumenterade för Chagatai som ett rikt litterärt språk jämförbart med persiskan. Ett annat viktigt verk är Zāhir‑uddīn Muhammad Baburs memoarer (Baburnama), ursprungligen skrivna på Chagatai.

Språkegenskaper

Chagatai var ett agglutinerande språk med rik suffixation, vokalharmoni och subjekts‑objekts‑verb (SOV) ordföljd—egenskaper som är typiska för turkiska språk. Ordförrådet innehöll många lån från persiska och arabiska, särskilt i stilistiska och religiösa sammanhang, samtidigt som den grundläggande turkiska grammatiken och lexikonet bevarades.

Relation till moderna språk

Chagatai anses vara en viktig föregångare till dagens karlukiska språk, särskilt moderna uzbekiska och uiguriska. Många grammatiska strukturer och stora delar av ordförrådet har gått vidare i dessa språk, även om modern standarduzbek i viss mån har påverkats av kipchakiska dialekter, ryska lånord och senare språkreformer.

Försvinnande och arvet efter Chagatai

Under 1800‑talet och särskilt i samband med 1900‑talets nationalstatliga språkpolitik och skriftreformer förlorade Chagatai sin roll som ett enhetligt litterärt språk. På 1900‑talet ersattes det gradvis av moderna nationalspråk (särskilt modern uzbekiska) och av olika skriftsystem (kyrilliska, latinska och modifierade arabiska alfabet). Trots detta lever Chagatais litterära arv kvar i bevarade manuskript och i påverkan på samtida centralasiatiska språk.

Forskning och bevarande

Idag studeras Chagatai av filologer, historiker och lingvister. Forskningen arbetar med att katalogisera manuskript, publicera kritiska utgåvor, översättningar och lexikala resurser för att göra källmaterialet tillgängligt för bredare publik. Chagatais texter är värdefulla för studier av centralasiatisk historia, kultur, religion och språkförändring.

Viktiga punkter att minnas:

• Chagatai var ett viktigt litterärt språk i Centralasien från timurperioden fram till början av 1900‑talet.
• Skriften var huvudsakligen det perso‑arabiska alfabetet.
• Stora författare som Ali‑Shir Nava'i och Babur skrev på Chagatai.
• Språkets arv syns i moderna uzbekiska och uiguriska.

Frågor och svar

F: Vad är chagatai-språket?

F: Vilken gren av den altaiska språkfamiljen tillhörde chagatai-språket?

F: Användes chagatai-språket som ett litterärt språk under någon period?

F: Kan chagatai fortfarande talas idag?

F: Vad är ursprunget till chagatai-språket?

F: Under vilken historisk period användes chagatai-språket som litterärt språk?

F: Talas chagatai fortfarande i stor utsträckning i Centralasien?

Sök med bokstav