Chosroiddynastin
Chosroiderna (Khosro[v]iani, georgiska: ხოსრო[ვ]იანი) var en dynasti av kungar och senare av regerande furstar i den tidiga georgiska staten Iberia, ursprungligen känd som Kartli, från fjärde till nionde århundradet. Familjen, som förmodligen var av iranskt ursprung och en gren av det mihranidiska huset, accepterade kristendomen som officiell religion omkring år 337 och manövrerade mellan det bysantinska riket och det sassanidiska Iran för att behålla en viss grad av självständighet.
Relaterade sidor
- Guaramiddynastin
Frågor och svar
F: Vilka var chosroiderna?
S: Chosroiderna var en dynasti av kungar och regerande prinsar i den tidiga georgiska staten Iberia.
F: Vad hette den georgiska stat där chosroiderna härskade?
S: Den georgiska stat där chosroiderna härskade var ursprungligen känd som Kartli.
F: Vad är ursprunget till chosroiderna?
S: Chosroiderna är förmodligen av iranskt ursprung och en gren av det Mihranidiska huset.
F: När accepterade chosroiderna kristendomen som sin officiella religion?
S: Chosroiderna accepterade kristendomen som sin officiella religion omkring år 337.
F: Hur upprätthöll chosroiderna sin självständighet?
S: Chosroiderna manövrerade mellan det bysantinska riket och det sassanidiska Iran för att behålla en viss grad av självständighet.
F: Under vilken tidsperiod härskade chosroiderna?
S: Chosroiderna styrde från det fjärde till det nionde århundradet.
Fråga: Vilken var den främsta konflikten som chosroiderna ställdes inför när de skulle bevara sin självständighet?
S: Den främsta konflikten som chosroiderna ställdes inför när de skulle bevara sin självständighet var kampen mellan det bysantinska riket och det sassanidiska Iran.
