AlegsaOnline.com

Curiosity

Författare: Leandro Alegsa

11-10-2021

Curiosity-rovern är en robotiserad Marsrover i bilstorlek. Den utforskar Gale Crater, som ligger nära Mars ekvator. Rovern använder kärnkraft och är en del av NASA:s Mars Science Laboratory (MSL).

MSL-uppdraget har fyra huvudsakliga vetenskapliga mål: att studera Mars klimat och geologi, söka efter vatten och ta reda på om Mars någonsin kan ha varit en plats för liv. Curiosity bär den mest avancerade vetenskapliga utrustning som någonsin använts på Mars yta.

Curiosity är NASA:s fjärde rover som skickas till Mars på 16 år. Curiosity är också det tyngsta robotfordonet med hjul (900 kg) som någonsin har landat på Mars (Sovjetunionens Lunokhod 2 månrover (1800) var tidigare den största med 840 kg). Curiosity sköts upp från Cape Canaveral den 26 november 2011 kl. 10.02 EST. Den landade framgångsrikt på Aeolis Palus i Gale Crater på Mars den 6 augusti 2001, 05:21:27 UTC.

I december 2012 förlängdes Curiositys tvååriga uppdrag på obestämd tid. Den 7 augusti 2017 firade NASA femårsdagen av landningen av Curiosity-rovern och relaterade utforskningsresultat på planeten Mars. Rovern är fortfarande i drift, och den 23 maj 2020 hade Curiosity varit på Mars i 2772 sols (2847 totala dagar) sedan landningen den 6 augusti 2012.

Curiositys design kommer att ligga till grund för den lanserade Mars 2020-rovern.

Curiosity-rovern landade den 6 augusti 2012 cirka 10 kilometer från basen av Aeolis Mons (eller Mount Sharp).

Mål

De viktigaste vetenskapliga målen för MSL-uppdraget är att undersöka om Mars någonsin kan ha haft liv eller vatten och att studera klimatet och geologin på Mars. Curiosity-rovern har sex huvudsakliga vetenskapliga mål:

Sök efter mineraler som finns på kraterytan och geologiska material nära ytan.
Upptäcka tecken på liv
Studera de många processer som har bildat och förändrat stenar och jordar.
Studera atmosfären på Mars
Observera vattnets och koldioxidens rörelser och kretslopp.
Undersök ytstrålning, inklusive kosmisk strålning och strålning av protoner och neutroner.

Landningsplats

Landningen av rovern var planerad till ett litet område av Aeolis Palus i Gale-kratern. Gale-kratern är en cirka 2 miljarder år gammal nedslagskrater på Mars. Den fylldes med sediment av vatten och vind. Senare tog vinderosionen bort alla sediment och lämnade kvar ett 5,5 km högt berg (Mount Sharp).

Kratern är 154 km bred. Kratern valdes ut eftersom den kan göra det möjligt att studera två miljarder år av Mars historia. Landningsplatsen ligger också nära ett alluvialfält. Man tror att den alluviala fläkten är resultatet av ett flöde av grundvatten.

Den ursprungliga landningsplatsen för Curiosity.

Täckning och populärkultur

NASA samlade in mer än 1,2 miljoner namn från personer som skickade sina namn mellan 2009 och 2011. Namnen finns på ett mikrochip som finns på Curiositys däck.

Livevideor som visade de första bilderna från Mars yta fanns tillgängliga på NASA TV. Det visades live under natten den 5 augusti 2012. NASA:s webbplats blev otillgänglig på grund av det stora antalet besökare.

En 13 minuter lång NASA-video av landningen på YouTube blev också otillgänglig i flera timmar. En robot skickade ett DMCA-meddelande från Scripps Local News som förhindrade åtkomst. Omkring 1 000 personer samlades på Times Square i New York för att titta på NASA:s direktsändning av Curiositys landning.

Geologi

Curiosity-rovern har tre skopor som kan gräva upp jorden på Mars så att den kan undersökas. Skoporna hålls rena med hjälp av marsiansk sand som ett slipande rengöringsmedel. Jordproverna studeras inuti Curiosity med hjälp av ett kemiskt och mineralogiskt instrument som kallas CheMin. CheMin använder röntgendiffraktion för att upptäcka vilka mineraler som finns i jordproverna. Denna information skickas sedan tillbaka till jorden.

Frågor och svar

F: Vad är Curiosity-rovern?

S: Curiosity-rovern är en robotiserad Marsrover i bilstorlek som ingår i NASA:s uppdrag Mars Science Laboratory (MSL). Den använder kärnkraft och utforskar Gale Crater nära Mars ekvator.

F: Vilka är de viktigaste vetenskapliga målen för MSL-uppdraget?

S: De fyra huvudsakliga vetenskapliga målen för MSL-uppdraget är att studera Mars klimat och geologi, leta efter vatten och ta reda på om Mars någonsin kan ha varit en plats för liv.

F: Hur mycket väger Curiosity?

S: Curiosity väger 900 kg, vilket gör den till det tyngsta robotfordonet med hjul som någonsin landat på Mars. Sovjetunionens Lunokhod 2 månrover var tidigare den största med 840 kg.

F: När sköts Curiosity upp från Cape Canaveral?

S: Curiosity sköts upp från Cape Canaveral den 26 november 2011 kl. 10.02 EST.

F: När landade Curiosity på Aeolis Palus i Gale Crater på Mars?

S: Curiosity landade framgångsrikt på Aeolis Palus i Gale Crater på Mars den 6 augusti 2012 klockan 05:21 UTC.

F: Hur länge har Curiosity varit i drift hittills?

S: Från och med den 10 november 2022 har Curiosity varit i drift i 3648 sols (3748 dagar totalt).

F: Vilken konstruktion låg till grund för den Rover 2020 som landades på Mars 2021?

S: Curiositys konstruktion låg till grund för 2020 års Rover som landades på Mars den 18 februari 2021.