Dilatation och evakuering (D&E) – procedur vid abort och missfall

Dilatation och evakuering (D&E): tydlig guide om hur ingreppet utförs vid abort eller missfall, steg, bedövning, risker och eftervård för trygghet och återhämtning.

Dilatation och evakuering är ett medicinskt ingrepp. Det kan användas som abortmetod när en kvinna befinner sig i sin andra trimester (ungefär från vecka 12 till 24, i vissa länder och situationer kan gränserna variera). Förfarandet används också efter ett missfall för att säkerställa att livmodern töms helt. Om vävnad lämnas kvar i livmodern efter ett missfall finns det risk för infektion, kraftiga blödningar och andra komplikationer.

Vad ingår i D&E?

En D&E (dilatation och evakuering) utförs i två huvudsteg. Först vidgas livmoderhalsen (den nedre delen av livmodern) så att läkaren kan föra in instrument. Detta görs ofta ungefär en dag före det egentliga ingreppet. För att vidga livmoderhalsen kan man använda mekaniska dilatatorer (t.ex. laminaria eller andra osmotska dilatatorer) eller mediciner som mjukar upp och öppnar livmoderhalsen, till exempel prostaglandiner (misoprostol).

Det andra steget är att tömma eller ta bort allt som finns i livmodern. Kvinnan får antingen lokalbedövning, regional bedövning (t.ex. spinal/epidural), sedering eller en allmänbedövning, beroende på situation, patientens behov och kliniska rutiner. Läkaren för in en kanyl (ett medicinskt rör) i livmodern genom slidan. Kanylen är kopplad till en flaska eller maskin och en pump som skapar ett vakuum. Kanylen används för att suga ut innehållet i livmodern, inklusive fostret. Läkaren kan även använda en tång för att plocka ut större bitar vävnad och en curette för att försiktigt skrapa ut livmoderslemhinnan. Vakuumsugningen kan upprepas tills läkaren bedömer att livmodern är ren, för att minska risken för kvarvarande vävnad och infektion.

Skillnaden mellan vakuumaspiration och D&E

Om graviditeten är tidig kan ingreppet ibland göras utan fullständig fördilatation av livmoderhalsen. Detta kallas ofta för vakuumaspiration och används i första trimestern (de första 12 veckorna) eller i början av andra trimestern. När graviditeten framskrider blir cervix stelare och det blir svårare att genomföra vakuumaspiration utan förbehandling – då krävs ofta en fullständig dilatation och evakuering (D&E).

Innan ingreppet

• Medicinsk bedömning och information: Du får information om förfarandet, risker och alternativ. Samtycke dokumenteras.
• Mjukgörande medicin och/eller dilatatorer: Ofta ges läkemedel eller sätts in dilatatorer kvällen före eller några timmar före ingreppet för att vidga cervix.
• Blodprover och rutinundersökningar: Blodgruppering/Rh-test kan tas – om du är Rh-negativ kan du erbjudas Rh-immunoglobulin för att förebygga komplikationer vid framtida graviditeter.
• Antibiotika: I vissa fall ges profylaktisk antibiotika för att minska risken för infektion.
• Praktiska förberedelser: Fasta inför narkos om sådan planeras, och ordna transport hem efter ingreppet.

Tid för ingreppet och återhämtning

En fullständig D&E tar vanligen 10–20 minuter, men hela besöket på kliniken blir längre eftersom förberedelser och uppvaknande ingår. Ofta kan kvinnor gå hem samma dag, utan att behöva vara inlagda på sjukhus. Efteråt kan man räkna med kramper, blödning som liknar en kraftigare menstruation och trötthet de första dagarna.

Risker och möjliga biverkningar

Som vid alla medicinska ingrepp finns risker, men allvarliga komplikationer är ovanliga. Möjliga problem är:

• Blödning (ofta måttlig, ibland kraftigare)
• Infektion i livmodern eller bäckenet
• Skada på livmoder, livmoderhals eller omkringliggande organ (t.ex. perforation)
• Kvarvarande vävnad som kräver kompletterande behandling
• Reaktioner mot bedövning eller läkemedel

Sök vård om du får: hög feber, starkt illaluktande flytning, svåra eller ökande buksmärtor, passerande mycket stora blodklumpar eller blödning som inte minskar. Kontakta alltid din vårdgivare om du är orolig.

Uppföljning och alternativ

Efter ingreppet rekommenderas vanligtvis en uppföljning inom 1–2 veckor för att kontrollera att allt är läkt och att inga rester finns kvar. Uppföljning kan ske med undersökning, ultraljud eller mätning av hCG-nivåer beroende på situation.

Alternativa metoder beror på hur långt gången graviditeten är och inkluderar medicinsk abort (tabletter), expectant management (vänta på spontan utstötning vid missfall) eller andra kirurgiska metoder såsom dilatation och curettage (D&C). Val av metod påverkas av medicinska skäl, personliga önskemål och lokala riktlinjer.

Stöd och information

Beslut kring abort och hantering av missfall kan vara känslomässigt påfrestande. Be om stöd från vårdpersonal, nära och kära eller professionella stödgrupper. Din vårdgivare kan också ge information om praktiska och juridiska frågor som gäller i din region.

Om du har frågor om proceduren, riskerna eller vad som gäller inför och efter ingreppet — ta upp detta med den läkare eller barnmorska som ansvarar för din vård.

Frågor och svar

F: Vad är dilatation och evakuering?

F: Vad har det för annat syfte?

F: Varför är det viktigt att tömma livmodern efter ett missfall?

F: Hur långt in i graviditeten kan det här ingreppet äga rum?

F: Används detta förfarande endast vid aborter?

F: Finns det några risker i samband med detta förfarande?

F: Vem utför den här typen av medicinska ingrepp?

Sök med bokstav