Vad är divertikulit? Symtom, orsaker och behandling
Lär dig om divertikulit — vanliga symtom, orsaker och effektiva behandlingar. Förebyggande råd och när du bör söka vård.
Divertikulit är en sjukdom i matsmältningssystemet. Den orsakas av en inflammation i divertiklar i tarmväggarna. Den förekommer vanligtvis i tjocktarmen. Divertiklar kan också finnas i övre matsmältningskanalen i nivå med matstrupen, magsäcken och tunntarmen.
Vad är skillnaden mellan divertulos och divertikulit?
Divertulos innebär att små fickor eller utbuktningar (divertiklar) bildats i tarmväggen. Dessa är ofta symtomfria. Divertikulit uppstår när en eller flera divertiklar blir inflammerade eller infekterade och ger symtom.
Symtom
- Smärta i nedre vänstra delen av buken (vanligast), ofta gradvis tilltagande
- Feber och frossa
- Förändrade avföringsvanor: förstoppning eller diarré
- Känsla av uppblåsthet, illamående eller kräkningar
- Ömhet vid bukpalpation och ibland blod i avföringen
Orsaker och riskfaktorer
Den exakta orsaken till varför divertiklar uppstår är inte helt klarlagd, men flera faktorer spelar in:
- Ålder – divertiklar blir vanligare med stigande ålder
- Fiberfattig kost och lågt vätskeintag
- Övervikt och fysisk inaktivitet
- Rökning
- Läkemedel som NSAID och kortikosteroider kan öka risken för komplikationer
- Genetiska och bindvävsrelaterade faktorer
Diagnos
- Medicinsk anamnes och bukstatus är första steget.
- Blodprover (CRP, vita blodkroppar) visar ofta tecken på inflammation.
- Dator- eller datortomografi (CT) av buken med kontrast är ofta förstahandsval för att bekräfta diagnos och upptäcka komplikationer (abscess, perforation).
- Ultraljud kan användas vid misstanke men är mindre känsligt än CT.
- Koloskopi görs vanligtvis inte under en akut inflammatorisk episod men rekommenderas ofta några veckor efter återhämtning för att utesluta annan sjukdom, exempelvis koloncancer.
Behandling
Behandlingen beror på om divertikuliten är okomplicerad eller komplicerad:
Okomplicerad divertikulit
- Många patienter kan behandlas hemma med vila, vätska och smärtstillande.
- Tidigare användes rutinmässigt antibiotika, men nyare studier visar att antibiotika inte alltid behövs vid lindriga fall. Beslut fattas av läkare utifrån symtom och riskfaktorer.
- Flytande kost eller lätt diet under de första dagarna kan rekommenderas, följt av successiv återgång till fiberrik kost.
Komplicerad divertikulit
- Vid abscess, perforation, peritonit eller svår infektion krävs ofta sjukhusvård.
- Intravenös antibiotika, vätska och smärtlindring ges. Abscesser kan ibland dräneras perkutant med hjälp av röntgen eller ultraljud.
- Kirurgi kan bli nödvändig vid perforation, återkommande svåra anfall eller om konservativ behandling misslyckas. Kirurgiska alternativ inkluderar resektion med primär anastomos eller i akut läge ibland Hartmanns operation.
Komplikationer
- Abscess (varansamling)
- Perforation och peritonit (bukhinneinflammation)
- Fistelbildningar mot andra organ (till exempel urinblåsa)
- Tarmslyng/obstruktion
- Blödning från divertiklarna
Förebyggande och livsstilsråd
- Öka intaget av kostfibrer (frukt, grönsaker, fullkorn) för att förebygga förstoppning och minska trycket i tarmen.
- Dra ner på rökning och övervikt samt öka fysisk aktivitet.
- Drick tillräckligt med vätska.
- Det finns inga starka belägg för att undvika nötter, frön eller popcorn — sådana restriktioner rekommenderas oftast inte längre.
När ska du söka vård?
Sök akutsjukvård eller kontakta din läkare vid:
- Plötsligt svår buksmärta
- Hög feber eller frossa
- Kraftiga kräkningar eller oförmåga att behålla vätska
- Blod i avföringen eller tecken på allvarlig infektion
Sammanfattningsvis är divertikulit en vanlig orsaksgrupp till buksmärta hos vuxna, särskilt med stigande ålder. Många fall är lindriga och kan handläggas utan operation, men allvarligare komplikationer kräver snabb medicinsk bedömning och ibland kirurgi. Råd om kost och livsstil kan bidra till att minska risken för återfall.
Symtom
Symtomen på divertikulit beror på omfattningen av inflammationen i tarmen. Divertikulit kan vara mycket smärtsamt. Smärtan är vanligtvis närvarande i underlivet på vänster sida. Personer med divertikulit kan också få illamående, kräkningar, svårigheter eller smärta vid urinering och ändrade tarmvanor.
Komplikationer
En av komplikationerna till divertikulit kan vara att det bildas en abscess i bukhålan. Inflammationen eller infektionen kan då nå bukväggen och orsaka peritonit. Infektionen kan också spridas till andra delar av kroppen, t.ex. organ nära tarmen, och orsaka sepsis, vilket är farligt. Dessutom kan det bildas en fistel mellan tarmen och andra organ. Divertikulit kan också orsaka en blockering i tjocktarmen.
Förebyggande åtgärder
För att förebygga divertikulit är det viktigt att vara aktiv och ha en kost som är rik på fibrer. Det handlar bland annat om att äta (frukt, grönsaker, baljväxter och spannmål). Det är också möjligt att minska riskerna för divertikulit på flera sätt: tugga maten innan du sväljer den, avgå så fort du känner behov, äta mindre fett och kött, utöva mer fysisk aktivitet, äta probiotika och dricka vatten regelbundet.
Diagnos
För att diagnostisera divertikulit är det viktigt att göra en röntgenundersökning med bariumema för att se hur tarmväggen ser ut. Divertiklar kan ses med en axialtomografi (CT-skanning). Det är också möjligt att ordinera en bukröntgenundersökning för att visa om det finns en perforering. Efter den akuta fasen eller avsaknad av akut divertikulit kan läkaren ordinera en koloskopi för att titta på tjocktarmen och fastställa sjukdomens utveckling.
Kirurgi
Resektion av tjocktarmen är det förfarande som oftast används för att behandla svår divertikulit. Det är också möjligt att göra en resektion av den sjuka delen av tjocktarmen och göra en kolostomi. Om en divertikulit är för stor kan en kolostomi faktiskt vara nödvändig antingen tillfälligt eller permanent.
Sök