Dykning – definition, typer och tekniker inom sport och undervattensdykning

Dykning är en form av rörelse nedåt, från luften till marken eller till vattnet. Dykning är också en etablerad sport som ofta utförs från en hoppbräda eller en upphöjd plattform, men dykning förekommer i många andra former och sammanhang.

Typer av dykning

• Sportdykning (hopp/konstdykning) – utförs från hoppbrädor eller plattformar och inkluderar privata och tävlingsinriktade hopp med rotations- och vridmoment (tuck, pike, layout, twists).
• Undervattensdykning – innebär att vistas under vattenytan. Detta inkluderar bland annat:
  • Scubadykning (SCUBA) – dykning med andningsapparat och flaska.
  • Fridykning (freediving) – dykning på en inandning utan andningsapparat.
  • Snorkling – ytlig simning med snorkel och mask.
  • Teknisk dykning – kräver specialutrustning och utbildning för djupare, längre eller mer komplexa dyk.
• Räddnings- och kommersiell dykning – specialiserade dyk för arbete, inspektioner, reparationsarbete eller räddningsinsatser.
• Militär dykning – taktiska operationer och specialuppdrag under vatten.

Tekniker inom sportdykning

I sportdykning bedöms både utförande och svårighetsgrad. Vanliga tekniska moment är:

• Ingång i vattnet: raka ingångar (straight), framåt-, bakåt- och inåtvikningar (forward, backward, inward, reverse).
• Rotationer och volter: salto framåt eller bakåt, samt varianter i indragen (tuck) eller sträckt (pike/layout) kroppsställning.
• Twists: axelrotationer kombinerade med salto.
• Armstand och plattlandsstarter från plattform.

Vid tävlingar vägs utförandet mot en bestämd svårighetsgrad (Degree of Difficulty, DD) som tillsammans ger slutpoängen.

Utrustning och säkerhet vid undervattensdykning

• Grundutrustning för scubadykning: mask, snorkel, fenor, dykmask, regulator, BCD (flytkraftskompenseringsväst) och dykflaska.
• För fridykning: mask, snorkel och långa fenor; vikten av träning för andningskontroll och säkra fria uppstigningar.
• Säkerhetsrutiner: alltid dyka med en dykkamrat (buddy-system), planera dyket, följa rekommenderade uppstigningshastigheter och genomföra säkerhetsstopp för att minska risken för dekompressionssjuka.
• Utrustningskontroll: regelbunden service av regulatorer och flaskor samt korrekt användning av BCD och tryckmätare.

Fysiologi och risker

Dykning påverkar kroppen genom tryckförändringar och blandningsgasers effekter. Viktiga risker och fenomen att känna till:

• Tryckutjämning för öron och bihålor vid nedstigning.
• Dekompressionssjuka (bubblor i blod och vävnader) om man stiger för snabbt eller dyker för länge utan korrekta stopp.
• Kvävenarkos vid djupare dyk som påverkar omdöme och motorik.
• Syretoxicitet vid höga partialtryck av syre på djup.

Utbildning, certifiering och tävling

• För rekreationsdykning finns internationella certifieringsorganisationer som PADI, SSI och CMAS som erbjuder kurser från nybörjare till instruktör.
• Tävlingar i konstdykning organiseras lokalt, nationellt och internationellt (inklusive OS) med regler för tekniska moment, svårighetsgrader och poängräkning.

Miljöhänsyn

Dykare möter ofta känsliga marina ekosystem. Viktigt är att:

• Undvika fysisk kontakt med koraller och botten för att inte skada djur och växter.
• Inte mata eller störa marint liv.
• Delta i eller stödja initiativ för marin bevarande och dykarsponsrade städinsatser.

Sammanfattningsvis är dykning ett brett begrepp som innefattar allt från tävlingshopp på hoppbrädor till avancerade undervattensoperationer. Oavsett form kräver säker dykning kunskap, träning och respekt för både kroppen och miljön.

Frågor och svar

F: Vad är dykning?

F: Är dykning alltid en sport?

F: Vilka plattformar kan dykare använda?

F: Vad är scubadykning?

F: Är scubadykning att betrakta som en sport?

F: Är de dyk som används vid scubadykning komplexa?

F: Kan du ge ett exempel på ett dyk som används vid scubadykning?

Sök med bokstav