Indiens ekonomi är den femte största i världen med en BNP (ett års varor och tjänster) på 2,94 biljoner dollar (USA). Om man tar hänsyn till PPP (köpkraftsparitet: hur mycket som kan köpas för pengar i Indien jämfört med andra länder) är ekonomin den tredje största (värd 10,51 biljoner dollar US). Men på grund av Indiens enorma befolkning var ekonomin ändå bara 6 209 dollar (om man beaktar PPP) per person och år 2015.

Indiens ekonomi omfattar jordbruk, hantverk, industrier och många tjänster. Tjänsterna är den viktigaste källan till ekonomisk tillväxt i Indien idag, även om två tredjedelar av den indiska befolkningen direkt eller indirekt försörjer sig genom jordbruket. På senare tid har Indien, tack vare det stora antalet välutbildade människor som kan tala engelska, blivit en pionjär inom informationstekniken.

Under större delen av Indiens självständiga historia hade landet strikta statliga kontroller på många områden, t.ex. telekommunikationer (kommunikation över långa avstånd), bankverksamhet och utländska direktinvesteringar. Sedan början av 1990-talet har Indien långsamt öppnat upp sina marknader genom att minska regeringens kontroll av utrikeshandel och investeringar, vilket inleddes av Manmohan Singh under P.V. Narasimha Raos ledning och sedan dess har den indiska ekonomin vuxit i snabb takt.

De sociala och ekonomiska problem som Indien står inför är en ökande befolkning, fattigdom, brist på infrastruktur (byggnader, vägar etc.) och ökad arbetslöshet. Även om fattigdomen har minskat med 10 % sedan 1980-talet kan en fjärdedel av Indiens medborgare fortfarande inte betala för tillräckligt med mat.

Senare utveckling och storleksordning

De siffror som nämns ovan avser en tidigare tidpunkt (2015). Sedan dess har Indiens ekonomi fortsatt att växa och landet är på väg att etablera sig som en av världens stora ekonomiska aktörer. Under 2010‑ och 2020‑talen har Indien regelbundet varit en av de snabbast växande stora ekonomierna, med årlig tillväxt som oftast legat i intervallet cirka 5–8 % (med variationer under globala chocker som pandemiåren). Den snabba tillväxten har lett till högre nominellt BNP och ökad internationell betydelse, även om per capita‑mått fortfarande ligger kvar under många industriländers nivåer på grund av befolkningens storlek.

Sektorer: jordbruk, industri och tjänster

Indiens ekonomi är tredelad:

  • Jordbruk: Sysselsätter fortfarande en stor andel av arbetskraften (runt 40–50 % beroende på källa) men står för en mindre andel av BNP (cirka 15–18 %). Utmaningar är små jordbruksfastigheter, beroende av monsunregn, låg produktivitet och behovet av investeringar i bevattning och teknik.
  • Industri: Tillverkningssektorn bidrar med ungefär 15–20 % av BNP. Viktiga branscher är textil, järn och stål, kemi, läkemedel, fordonsindustri och elektronikmontering. Regeringen har lanserat initiativ som "Make in India" för att öka tillverkningskapaciteten.
  • Tjänster: Tjänstesektorn är den dominerande källan till BNP (vanligtvis över 50 %) och inkluderar IT‑tjänster, finansiella tjänster, telekom, turism och detaljhandel. IT‑ och BPO‑industrin (outsourcing) är särskilt stark och en stor exportör av tjänster.

Reformer och ekonomisk politik

Från 1991 års liberaliseringar har Indien successivt öppnat upp ekonomi och investeringar. Viktiga reformer och policyer under 2000‑ och 2010‑talen som format modern ekonomi inkluderar:

  • Ökad liberalisering av utländska direktinvesteringar och förenklade regler för företagsetablering.
  • Införandet av varuskatten GST (goods and services tax) 2017 för att harmonisera indirekta skatter mellan delstater.
  • Bank‑ och finansreformer, bland annat Insolvency and Bankruptcy Code (2016), för att hantera företagsrekonstruktion och icke‑presterande lån.
  • Digitala initiativ och betalningsreformer som ökar finansiell inkludering och effektivitet.
  • Större satsningar på infrastruktur, till exempel vägar, järnvägar, hamnar och elnät, för att förbättra produktivitet och investeringar.

Styrkor och möjligheter

  • Demografi: En stor andel unga i arbetsför ålder ger potential för ett demografiskt övertag om arbetstillfällen skapas.
  • Teknologi och tjänster: Stark position inom IT, mjukvaruutveckling och digitala tjänster, med stor export av tjänster.
  • Investeringar: Ökande utländska investeringar i tillverkning och teknik samt inhemska satsningar på infrastruktur.
  • Intern marknad: En växande medelklass och stor inhemsk marknad som driver konsumtion och investeringar.

Utmaningar och strukturella problem

Trots framstegen kvarstår flera betydande utmaningar:

  • Fattigdom och ojämlikhet: En stor del av befolkningen lever fortfarande nära eller under fattigdomsgränsen och inkomstskillnader är utbredda.
  • Arbetsmarknad och informell sektor: En stor del av sysselsättningen är informell, med låg produktivitet och begränsad social trygghet.
  • Arbetslöshet och jobbtillväxt: Utmaningen är att skapa tillräckligt många kvalificerade jobb för den unga befolkningen.
  • Infrastrukturbrister: Investeringar i transport, energi, vatten och sanitet måste ökas för att möjliggöra mer inkluderande tillväxt.
  • Utbildning och hälsa: Kvaliteten i utbildning och hälsovård varierar kraftigt mellan regioner och påverkar människors möjligheter att delta i modern ekonomi.
  • Miljö och klimat: Luftföroreningar, vattenstress och klimatpåverkan är allvarliga problem som kräver gröna investeringar och anpassning.
  • Finansiella sårbarheter: Ibland återkommande problem i banksystemet (icke‑presterande lån), samt behov av hållbara offentliga finanser.

Utsikter

Indien har potential att bli en av de ledande globala ekonomierna under de kommande decennierna om strukturreformer, investeringar i infrastruktur, utbildning och hälsa och skapandet av formella jobb drivs framåt. Kombinationen av teknologisk utveckling, digitalisering och en stor inhemsk marknad ger goda förutsättningar, men mycket beror på genomförandet av reformer, hanteringen av sociala klyftor och förmågan att skapa inkludering i tillväxten.

Sammanfattning: Indien är redan en ekonomisk jättestorlek med starka tjänstesektorer och växande industri. Fortsatta reformer och investeringar behövs för att omvandla demografiska fördelar till bestående välstånd för en större del av befolkningen.