Endometrios – symtom, orsaker, diagnostik och behandling

Symtom och påverkan

Det mest framträdande symtomet är smärta, ofta som svåra menstruationssmärtor (dysmenorré) eller kronisk bäckensmärta. Smärtan kan vara cyklisk och förvärras i samband med menstruation, men för vissa är den konstant. Andra vanliga besvär är kraftiga eller oregelbundna menstruationer, smärta vid samlag (dyspareuni) och buk-tarmrelaterade symtom som smärta vid tarmtömning eller uppblåsthet. Endometrios är också en erkänd orsak till nedsatt fertilitet: inflammation, ärrbildning och mekaniska hinder kan påverka ägglossning, transport av ägg eller implantation.

Orsaker och sjukdomsmekanismer

Den exakta orsaken till endometrios är inte fullständigt klarlagd. Flera teorier finns, bland dem retrograd menstruation där celler från livmoderslemhinnan transporteras genom äggledarna till bukhålan, samt metaplasi där annan bukhålevävnad omvandlas till endometriosliknande vävnad. Genetiska faktorer, immunologiska förändringar och hormonella påverkningar spelar sannolikt också in. Den ectopiska vävnaden svarar på hormoner på liknande sätt som livmoderslemhinnan, vilket kan ge upphov till lokal inflammation, ärrbildning (adhesions) och cystbildning (endometriom) på äggstockarna.

Diagnostik

Diagnosen baseras på klinisk bedömning, bilddiagnostik och i många fall kirurgisk undersökning. Vid anamnes och gynekologisk undersökning noterar läkaren smärtmönster, knölar eller ömhet i bäckenet. Ett ultraljud kan identifiera endometriom eller andra avbildningsfynd, men små implantat syns ofta inte. Magnetresonanstomografi kan ge kompletterande information. Den definitiva diagnosen ställs ofta genom laparoskopi då läkaren visuellt kan se och vid behov ta bort eller biopsiera misstänkt vävnad för mikroskopisk analys. I utredningen kan också hormonella tester och andra prov tas för att utesluta andra orsaker.

Behandling och vårdalternativ

Mål med behandling är att lindra smärta, bevara eller förbättra fertilitet samt minska sjukdomsprogress. Behandlingsalternativ kan kombineras och anpassas efter symptom, ålder och önskan om graviditet.

• Smärtlindring och hormonell behandling: Smärtstillande läkemedel och hormonell behandling som kombinerade p-piller, gestagenbehandling eller GnRH-analoger kan minska menstruationens påverkan och dämpa smärta.
• Kirurgisk behandling: Laparoskopisk operation används för att avlägsna endometriosfoci, frigöra sammanväxningar och behandla endometriom. Operation kan både ge bättre smärtkontroll och öka möjligheten att bli gravid i vissa fall.
• Reproduktionsstöd: För dem som har svårigheter att bli gravida kan assisterad befruktning (till exempel IVF) vara aktuellt, ofta i kombination med kirurgiska insatser.

Val av behandling föregås ofta av diskussion kring biverkningar, risk för återfall och patientens livssituation. Ibland provas läkemedelsbehandling först för att avgöra symptomrespons; om smärtan återkommer vid utsättning kan detta tala för aktiv endometrios.

Prognos och levnadspåverkan

Endometrios är ofta ett långvarigt tillstånd med varierande förlopp. Vissa personer får god smärtlindring och funktion återställs, medan andra upplever kvarstående smärta och begränsningar i vardagslivet. Sjukdomen kan påverka arbetsförmåga, sexliv och psykisk hälsa, varför helhetsinriktad vård och stöd är viktiga delar i behandlingsplanen. Forskning pågår för att hitta bättre diagnostiska markörer och mer riktade behandlingar.

Ytterligare information

För fördjupad läsning och patientinformation kan följande källor användas som utgångspunkt: fakta om celler och vävnad, behandlingsöversikt, råd kring fertilitet samt generella resurser för bilddiagnostik och utredning ultraljudsresurser. Rådgör med specialistvård för individuell bedömning och behandlingsplan.