Epsilon Eridani (ε Eri, ε Eridani) är en närbelägen stjärna i det södra stjärnbilden Eridanus, strax söder om himmelsekvatorn. Den är tillräckligt ljusstark för att kunna ses från större delen av jordens yta med blotta ögat.

Stjärnan ligger cirka 10,5 ljusår (ly) bort och har en synlig magnitud på 3,73. Det gör den till det tredje närmaste enskilda stjärnsystemet som är synligt för det obeväpnade ögat.

Fysiska egenskaper

Epsilon Eridani är en huvudsekvensstjärna av spektralklass K2 (ofta betecknad K2V). Den genererar energi genom kärnfusion av väte i sin kärna och har en yttemperatur på ungefär 5 000 K, vilket ger stjärnan en orange ton. Stjärnan är något mindre och mindre massiv än solen, och har en något lägre metallhalt (lägre andel tunga grundämnen).

Epsilon Eridani är yngre än vår sol — uppskattningar varierar, men åldern är mindre än en miljard år och ofta angiven till några hundra miljoner år (flera studier pekar mot en ålder på ordningen ~400 miljoner år). På grund av sin relativa ungdom visar den betydligt högre magnetisk aktivitet än dagens sol: dess stjärnvind är uppskattningsvis runt 30 gånger kraftigare och rotationen är snabbare, med en rotationsperiod vid ekvatorn på omkring 11,2 dagar.

Planeter, småkroppar och dammskivor

Systemet kring Epsilon Eridani är intressant ur planetologisk synpunkt eftersom det kombinerar bevis för minst en gasjätte med flera populationer av småkroppar och en omfattande damm-/planetesimal-skiva.

  • Epsilon Eridani b — En planet tillkännagavs år 2000. Den har en omloppstid på ungefär 7 år och en medelavstånd från stjärnan på cirka 3,4 astronomiska enheter (AU). Observationer med radiell hastighet och astrometri pekar på att det rör sig om en jätteplanet i jupiterklassen, men exakta värden för massan och banparametrarna är fortfarande föremål för fortsatta studier och viss osäkerhet.
  • Asteroid-/damm-bälten — Systemet innehåller flera damm- och småkroppskomponenter: en varm komponent i närheten av stjärnan (ofta modellerad som ett bälte vid cirka 3 AU), ett mellanliggande bälte vid ungefär 20 AU och en omfattande yttre dammskiva eller ring vidare ut. Submillimeter- och rymdteleskopobservationer har visat en tydlig yttre ring/torus av damm på flera tiotals AU (submillimeterbilder har tidigare identifierat struktur på avstånd runt några tiotals upp till omkring 60 AU), vilket tyder på kvarlevor av planetesimalbildningen.
  • Möjliga ytterligare planeter — Den dynamiska struktur som ses i dammbältena (t.ex. klumpar, gaussiska offset och luckor) antyder att en eller flera ytterligare planeter (ibland kallade Epsilon Eridani c eller dylikt i modeller) kan finnas och påverka dammets och asteroidernas fördelning. Detta är ännu inte definitivt bekräftat med direkt observation.

Observationer med rymd- och markbaserade teleskop (bland annat Spitzer, Herschel, ALMA och submillimetermätningar) har gett bättre bild av skivans struktur, visat asymmetrier och klumpighet och stärker hypotesen att planet-damm-interaktioner formar systemet.

Rörelse, närmiljö och ålder

Epsilon Eridani kan vara medlem i Ursa Major Moving Group — en grupp stjärnor som delar liknande bana genom Vintergatan, vilket antyder ett gemensamt ursprung i en öppen stjärnhop. Gruppens kinematik och den relativt unga åldern är förenliga med de åldersuppskattningar som nämns ovan.

Dess närmaste kända grannar inkluderar det binära stjärnsystemet Luyten 726-8. Baserade på banberäkningar förväntas dessa system få ett nära möte om cirka 31 500 år, då de beräknas passera på ett avstånd på ungefär 0,93 ly från varandra.

Sökningar efter liv och kulturell betydelse

Epsilon Eridani har varit ett populärt mål för SETI-undersökningar tack vare sitt närhet och ungdom, samt för att det uppvisar tecken på planeter och ett aktivt dammsystem. Stjärnan och dess planetsystem förekommer också ofta i science fiction-berättelser och har föreslagits som lovande mål för framtida interstellära sonder eller direktavbildning av exoplaneter med kommande teleskop.

Framtida observationer

Med den snabba utvecklingen av instrument som ALMA, stora markbaserade teleskop med adaptiv optik samt planerade rymdteleskop för direkt avbildning av exoplaneter, är Epsilon Eridani ett prioriterat mål för vidare undersökningar. Framtida mätningar kan avgöra om ytterligare planeter finns, precisera massan och banegenskaperna för Epsilon Eridani b, samt ge detaljerad insikt i hur dammskivor och planeter interagerar i unga system.