Erwin Schrödinger – Fysiker, Nobelpristagare och kvantteorins grundare
Upptäck Erwin Schrödinger — österrikisk fysiker, Nobelpristagare och kvantteorins pionjär. Läs om hans liv, banbrytande vågmekanik och bestående vetenskapliga arv.
Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger (12 augusti 1887 i Wien-Erdberg – 4 januari 1961 i Wien) var en österrikisk teoretisk fysiker och teoretisk biolog. Han räknas som en av kvantteorins grundare genom sin formulerning av den tidsberoende och tidsoberoende Schrödinger-ekvationen, och belönades 1933 med Nobelpriset i fysik (tillsammans med Paul Dirac) för sina insatser inom atomteorin.
Tidiga år och akademisk karriär
Schrödinger föddes i Wien och utbildade sig i fysik vid universitetet där. Efter doktorsexamen och tjänstgöring under första världskriget fortsatte han sin akademiska bana vid flera europeiska lärosäten. Under 1920‑talet utvecklades hans idéer som ledde fram till banbrytande arbeten i vågmekanik, vilket förändrade synen på atomers och elementarpartiklars beteende.
Vetenskapliga bidrag
- Schrödinger‑ekvationen: Hans viktigaste bidrag är den partiella differentialekvationen som bär hans namn. Den beskriver hur kvanttillståndets vågfunktion ψ utvecklas i tid och rymd och utgör tillsammans med Heisenbergs matristeori grunden för modern kvantmekanik.
- Vågmekanik och vågfunktionen: Schrödinger tolkade partiklar som vågfenomen och införde begreppet vågfunktion, vars kvadrerade absolutvärde ger sannolikhetsfördelningen för mätbara storheter.
- Katt‑paradoxen: För att illustrera och kritisera vissa tolkningar av kvantmekanikens sannolikhetsutsagor presenterade han 1935 det berömda tankexperimentet ofta kallat Schrödingers katt. Paradoxen belyser problem med superposition och observation i mikroskopiska system överförda till makroskopiska situationer.
- Teoretisk biologi: Utöver fysiken skrev Schrödinger det inflytelserika verket What is Life? (1944), där han diskuterade genetisk information och ordnade strukturer i levande organismer. Boken inspirerade flera av de forskare som senare upptäckte DNA‑strukturen.
- Andra insatser: Han arbetade också med frågor inom statistisk mekanik, spektroskopi och filosofiska aspekter av vetenskapen och lämnade ett omfattande vetenskapligt och populärvetenskapligt författarskap.
Politisk situation och Dublin
Under 1930‑talets politiska omvälvningar i Centraleuropa påverkades Schrödingers karriär. Han lämnade kontinenten och accepterade 1939 en inbjudan från Irland där han blev chef för School of Theoretical Physics vid Dublin Institute for Advanced Studies. I Dublin fortsatte han sitt arbete och undervisade flera generationer teoretiska fysiker. Efter andra världskriget återvände han så småningom till Österrike där han levde sina sista år.
Nobelpris och senare år
År 1933 delade Schrödinger Nobelpriset i fysik med Paul Dirac för deras discoveryer inom atomteorin, framför allt för att ha lagt grunden till en kvantmekanisk beskrivning av atomära processer. Under sina senare år fortsatte han att skriva, undervisa och delta i vetenskapliga diskussioner tills hans död 1961.
Arv och betydelse
Schrödingers arbete utgör en hörnsten i modern fysik. Hans ekvation och begreppet vågfunktion är centrala i kvantkemin, atomfysik och många andra fält. Hans tvärvetenskapliga intresse, inte minst engagemanget i teoretisk biologi, gjorde honom till en inflytelserik tänkare långt utanför den rena fysiken. Begrepp som Schrödingers katt används fortfarande i diskussioner om kvantmekanikens tolkningar och filosofiska konsekvenser.
Utvalda verk och skrifter: bland annat originalartiklar om vågmekanik samt populärvetenskapliga böcker som What is Life? (1944) och flera senare samlingar av föreläsningar och essäer om vetenskapens filosofi.
Erwin Schrödinger (1934)
Livet
Schrödinger gick på det akademiska gymnasiet från 1898 till 1906. Därefter studerade han matematik och fysik i Wien och skrev sin habilitering från 1910.
Han var soldat i första världskriget och fick därefter professurer i Zürich, Jena, Breslau och Stuttgart. År 1920 gifte han sig. År 1927 åkte han till Berlin för att bli kollega till Max Planck.
Efter nazisternas maktövertagande lämnade Schrödinger Tyskland och fick en ny professur i Oxford. År 1933 tilldelades han Nobelpriset. Tre år senare återvände han till Österrike och blev professor i Graz. År 1938 var han tvungen att lämna Österrike eftersom nazisterna hade tagit över regeringsmakten. Han åkte till Dublin och blev direktör för School for Theoretical Physics.
År 1956 återvände han till Wien och fick en professur i teoretisk fysik. Han dog av tuberkulos 1961.
Viktigt arbete
Schrödingers viktigaste verk är vågmekaniken - en formulering av kvantmekaniken, och särskilt Schrödingerekvationen. Han arbetade också med biofysik. Han uppfann begreppet negentropi och bidrog till att utveckla molekylärbiologin.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vem är Erwin Schrödinger?
S: Erwin Schrödinger var en österrikisk fysiker och teoretisk biolog.
F: När och var föddes Erwin Schrödinger?
S: Erwin Schrödinger föddes den 12 augusti 1887 i Wien-Erdberg.
F: Vilka är Erwin Schrödingers bidrag till vetenskapen?
S: Erwin Schrödinger var en av grundarna till kvantteorin.
F: Har Erwin Schrödinger fått någon utmärkelse eller något erkännande för sina bidrag till vetenskapen?
S: Ja, Erwin Schrödinger fick Nobelpriset i fysik 1933.
F: När dog Erwin Schrödinger?
S: Erwin Schrödinger dog den 4 januari 1961 i Wien.
F: Vad är teoretisk biologi?
S: Teoretisk biologi är ett område som använder matematiska modeller för att förstå och analysera biologiska system.
F: Hur är Erwin Schrödinger relaterad till området teoretisk biologi?
S: Erwin Schrödinger var en teoretisk biolog som använde kvantmekanik i sin forskning om termodynamiken hos levande organismer.
Sök