Silbenet (etmoidbenet) – anatomi, funktion och läge i skallen

Upptäck etmoidbenets anatomi, funktion och läge i skallen — från näsans tak till ögonhålor; struktur, betydelse och kliniska aspekter för studenter och vårdpersonal.

Författare: Leandro Alegsa

08-02-2026 00:25

Silbenet (etmoidbenet) (från grekiskans ethmos, "sil") är ett ben i skallen som skiljer näshålan från hjärnan. Det är placerat på näsans tak, mellan de två ögonhålorna. Det kubformade benet är lättviktigt på grund av en svampig (pneumatiserad) konstruktion med många små luftfyllda celler, de etmoidala cellerna eller etmoidalcellerna.

Anatomi — huvuddelar

Cribriforma plattan (lamina cribrosa) – ett tunt, silformigt fält med många små hål (foramina) där luktnerverna (n. olfactorius, CN I) passerar från näshålan upp till luktbulben i främre skallgropen.
Perpendicular plate (lamina perpendicularis) – en smal platta som bidrar till den övre delen av nässkiljeväggen (septum nasi).
Labyrinterna (ethmoidala labyrinterna) – två sidor med tunna blad och många luftfyllda celler som bildar de etmoidala bihålorna; de utgör en större del av benets massa.
Crista galli – en benig kam som sticker upp från cribriforma plattan och fungerar som fäste för falx cerebri (en hjärnhinna).
Små utskott och ledytor mot angränsande ben: frontalbenet, sphenoidbenet, maxillan, lacrimalbenet och näsbenen.

Funktion

Skiljer fysiologiskt näshålan från den främre skallgropen och skyddar därför hjärnvävnad.
Cribriforma plattan möjliggör passage för lukttrådarna och är därmed avgörande för doftsinne (olfaktion).
Bidrar till medialväggen i ögonhålan och ger stöd åt nässkiljeväggen.
De etmoidala cellerna lättar upp benet (minskar vikt) och ingår i näsans och bihålornas ventilation och slemproduktion.

Blodförsörjning och innervering

Arterier: små grenar från arteria ophthalmica (anterior och posterior ethmoidalarterier) samt grenar från näsans blodförsörjning försörjer området.
Vener: dräneras till oftalmiska vener och venplexa som kommunicerar med djupa ansiktsvener.
Sensorik: delar av nässlemhinnan och närliggande strukturer innerveras av grenar från n. trigeminus (särskilt n. ethmoidalis anterior/posterior från n. ophthalmicus, V1).
Olfaktorisk funktion: luktnerver (CN I) passerar genom cribriforma plattan.

Utveckling och variationer

Etmoidbenet är ett intrakraniellt ben som utvecklas från flera ossifikationscentrum. Hur tjock eller tunn cribriforma plattan är kan variera mycket mellan individer. De etmoidala cellernas antal och utbredning varierar också, vilket påverkar näsans och bihålornas anatomi hos olika personer.

Klinisk betydelse

Sinuit och etmoidit: inflammation i de etmoidala cellerna kan ge nästäppa, smärta mellan ögonen och risk för komplikationer om infektionen sprider sig mot orbitan eller intracerebralt.
Skallbastrauma: fraktur i cribriforma plattan kan leda till likvorläckage (CSF-rinnande näsa) och ökad infektionsrisk mot hjärnan (t.ex. meningit).
Anosmi: skador på cribriforma plattan eller luktnerverna kan orsaka delvis eller total förlust av luktsinnet.
Kirurgiska ingrepp: etmoidbenet är en viktig anatomisk markör vid endoskopisk näs- och bihålekirurgi (t.ex. ethmoidectomy). Tunna benväggar och närhet till orbitan och anteriora skallgropen kräver noggrann teknik för att undvika skador.

Bilddiagnostik

På datortomografi (CT) syns etmoidbenet väl tack vare de tunna benlamellerna och luftfyllda etmoidalcellerna. CT är metoden för att bedöma bihåleinflammation, frakturer i skallbasen och kirurgisk planering. MR kan användas vid misstanke om mjukdelspatologi eller spridning av infektion.

Sammanfattning

Silbenet (etmoidbenet) är ett litet men funktionellt viktigt ben i skallen. Genom sin porösa struktur och sina öppningar tillåter det luktnerverna att nå hjärnan samtidigt som det bidrar till näsans och orbitornas anatomi. Dess läge mellan näshålan och hjärnan gör det kliniskt relevant vid infektioner, trauma och vid näs- och bihålekirurgi.

Sagittalt snitt av skallen. Ethmoidbenet är markerat med vitt.

Delar

Emoidbenet består av fyra delar:

den horisontella kribriformiska plattan (lamina cribrosa), som är en del av skallbasen
Den vertikala perpendikulära plattan (lamina perpendicularis), som är en del av nässkiljeväggen.
de två laterala massorna eller labyrinterna.

Slag mot huvudet kan klippa av luktnerverna som passerar genom etmoidbenet och orsaka anosmi, en oåterkallelig förlust av luktsinnet och en stor minskning av smaksinnet (som till största delen är beroende av lukten). Detta berövar inte bara livet en del av dess nöjen, utan kan också vara farligt, som när en person inte känner lukten av rök, gas eller förstörd mat.