EU:s rättsstatsmission i Kosovo (EULEX) – mål, historia och kritik

Upptäck EU:s rättsstatsuppdrag i Kosovo (EULEX): mål, historik, kritik och påverkan på säkerhet, juridik och regional politik.

Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, även kallat Eulex Kosovo, är ett avtal mellan Europeiska unionen och Kosovo. I och med detta kommer vissa stater i Europeiska unionen att skicka polisstyrkor och advokater för att hjälpa till att göra Kosovo säkrare. Detta är vad man kom överens om i Ahtisaariplanen. Tanken är att fortsätta närvaron av utländska polisstyrkor för att hjälpa polisen i Kosovo, enligt planerna i FN:s säkerhetsråds resolution 1244. Ryssland och Serbien anser att detta uppdrag är olagligt. Planen är att ha 2 000 poliser och advokater på plats. Uppdraget började sätta in sina styrkor den 16 februari 2008. För närvarande är endast 400 av de cirka 1 900 poliser och domare som Eulex-uppdraget planerat att ha på plats.

Mål

• Stärka rättsstaten: Stödja och bygga upp oberoende domstolar och en effektiv polis som kan bekämpa organiserad brottslighet, korruption och allvarliga överträdelser av mänskliga rättigheter.
• Mentorering och kapacitetsbyggnad: Genom rådgivning, utbildning och praktiskt samarbete överföra kunskap till kosovariska myndigheter så att de över tid själva kan ta fullt ansvar.
• Skydda medborgarnas rättigheter: Förbättra rutiner för rättsprocesser, vittnesskydd, fri rättegång och rättssäkerhetsprinciper.

Historia

EULEX etablerades efter att Kosovo förklarade självständighet 2008, i ett politiskt och rättsligt komplicerat klimat där både Ryssland och Serbien motsatte sig uppdragets legitimitet. Uppdraget är en del av EU:s civilpolitiska insatser inom Common Security and Defence Policy (CSDP) och bygger på intentionerna i Ahtisaariplanen och tidigare resolutioner kopplade till FN:s administration i regionen. Under sin första fas hade EULEX både övervakande och verkställande befogenheter i vissa känsliga mål, särskilt vad gäller organiserad brottslighet och korruption.

Mandat och verksamhet

Uppdraget har haft tre huvudsakliga verksamhetsområden: polis, rättsväsende och tull/forensiska frågor. Mandatet har förändrats över tid:

• Verkställande funktioner (inledningsvis): EULEX kunde i vissa fall själv utreda, åklaga och i praktiken handlägga ärenden, särskilt där lokal kapacitet saknades eller frågan bedömdes som allvarlig.
• Övervakande och rådgivande roll: Successivt har missionen övergått mot mer övervakning, mentorskap och rådgivning för att stärka lokala institutioner och överföra ansvaret.
• Samarbete och utbildning: EULEX har genomfört utbildningar, hjälp med teknisk utrustning, upprättat särskilda enheter och bistått i att införa arbetsmetoder för utredningar och rättegångar.

Kritik och kontroverser

• Politiska invändningar: Serbien och dess allierade har kontinuerligt hävdat att uppdraget saknar legal grund eftersom de inte erkänner Kosovos självständighet. Ryssland har också uttryckt motstånd i internationella forum.
• Effektivitetskritik: Flera observatörer, lokala politiker och NGO:er har pekat på långsam handläggning, otillräckliga åtal, och begränsade resultat i kampen mot högnivåkorruption och organiserad brottslighet.
• Brister i lokal förankring: I vissa områden har EULEX upplevts som otillräckligt integrerat med lokala institutioner eller som en extern aktör som ibland konkurrerar med snarare än förstärker lokala strukturer.
• Rättssäkerhetsfrågor: Kritiker har också anmärkt på transparensen i vissa åtgärder, användning av immuniteter eller undantag från lokala processregler i verkställande insatser.

Resultat och påverkan

EULEX har bidragit till att etablera standarder för utredningar, domstolsprocesser och vittnesskydd, samt hjälpt till med att utbilda polis- och rättstjänstemän. Missionen har genom åren deltagit i eller initierat flera uppmärksammade utredningar och rättegångar mot organiserad brottslighet och korrupta tjänstemän, även om uppfattningen om framgång varierar beroende på vem som bedömer.

En tydlig effekt är att EULEX har fungerat som en brygga mellan internationella rättsprinciper och lokala myndigheter, men uppdragets långsiktiga mål — full självständighet och kapacitetsbyggnad hos kosovariska institutioner — är fortfarande under arbete och har krävt successiva anpassningar av mandatet och resurserna.

Sammanfattning

EULEX Kosovo är ett komplext och politiskt laddat EU-uppdrag som syftar till att stärka rättsstaten i Kosovo genom kombinationer av rådgivning, övervakning och vid behov verkställande insatser. Uppdraget har både kritiker och förespråkare; det har lämnat bestående spår i Kosovos rättssystem men har också påverkats av regional politik, begränsade resurser och utmaningar i samarbete med lokala aktörer. Missionens roll och storlek har förändrats med tiden för att bättre stödja en gradvis övergång av ansvar till kosovariska institutioner.

Sammansättning och användning

Europeiska rådet enades den 14 december 2007 om att sända 1800 till 1900 personer. På grund av det instabila politiska klimatet ökades denna styrka senare till 2000 personer. I första hand gjordes detta eftersom det var omöjligt att nå en överenskommelse med Serbien. Styrkan består huvudsakligen av poliser. En del av poliserna har fått utbildning i hur man kontrollerar upproriska folkmassor. Några personer i styrkan är åklagare och domare. Eftersom styrkan är så stor kommer snart de flesta av EU:s tjänstemän att göra sitt jobb där, i stället för i Bryssel. Chef för uppdraget är Yves de Kermabon, som är ansvarig inför Europeiska unionens särskilda representant i Kosovo, Pieter Feith. Uppdraget förväntas kosta 165 miljoner euro under det första året.

Det slutliga beslutet om uppdraget skulle enligt planerna fattas den 28 januari 2008. Detta sköts upp på grund av oro för eventuella negativa effekter på den andra omgången av presidentvalet i Serbien den 3 februari 2008 och det eventuella undertecknandet av stabiliserings- och associeringsavtalet med Serbien den dagen. Det officiellt angivna skälet till uppskjutandet är att det saknas en rättslig grund (genom en resolution från FN:s säkerhetsråd eller något liknande) för uppdraget. En gemensam åtgärd godkändes den 4 februari 2008, vilket innebär att endast det slutliga godkännandet krävs, vilket förväntas ske den 18 februari 2008.

Det finns fortfarande frågor om hur detta uppdrag ska ersätta FN:s administration i Kosovo. Innan dessa frågor är besvarade kommer Spanien inte att delta i uppdraget. Spaniens utrikesminister Miguel Ángel Moratinos berättade vid ett möte med EU:s utrikesministrar att Spanien inte kommer att skicka sin kontingent till Eulex-uppdraget förrän det har skett en formell överföring av befogenheter från FN.

Förutom EU:s medlemsstater kommer även Turkiet, Schweiz, Norge och USA att delta.

 
Ahtisaariplanen innehöll EU:s polis- och rättshjälp.  

Politisk situation

Europeiska unionens länder är för närvarande splittrade. Vissa erkänner Kosovo, medan andra inte gör det. Det nuvarande ordförandeskapet för Europeiska rådet har sagt att länderna kan skicka personer för att delta i uppdraget även utan att erkänna Kosovo som en självständig stat.

Enligt EU kommer uppdraget att baseras på FN:s säkerhetsråds resolution 1244. Genom denna resolution infördes internationellt styre i Kosovo 1999. EU-styrkan har ännu inte fått något nytt direktiv från FN:s säkerhetsråd, eftersom Ryssland motsatte sig det. Ryssland blockerade överföringen av FN-uppdraget till EU. Enligt Serbien innebär uppdraget att EU erkänner Kosovo som en självständig stat.

 
En karta över EU:s medlemsstater och deras inställning till att erkänna Kosovos självständighet Key:   erkänner Kosovo   erkänner inte Kosovo.  

Frågor och svar

F: Vad är Eulex Kosovo?

F: Vad överenskoms i Ahtisaariplanen?

F: Hur många personer deltar i detta uppdrag?

F: När började uppdraget att placera ut sina styrkor?

Fråga: Vem anser att uppdraget är olagligt?

Fråga: Vad står det i FN:s säkerhetsråds resolution 1244?

F: Vad är syftet med Eulex Kosovo?

Sök med bokstav