Hoppa till innehållet
Svenska Hem

Flundra — plattfiskar och deras liv

Flundra är ett samlingsnamn för flera plattfiskarter i ordningen Pleuronectiformes. Artikeln beskriver utseende, utveckling, livsmiljö, ekologi, fiske och betydelse för människan.

Översikt

Flundra är ett vanligt svenskt namn på flera arter av plattfiskar inom ordningen Pleuronectiformes. Dessa fiskar är kända för sin platta kropp och att båda ögonen sitter på samma sida av huvudet hos den vuxna individen. Arterna lever främst på bottnar i kustnära havsområden och i brackvatten, och finns i många olika varianter med skilda utbredningsområden och livsstilar.

Bildgalleri

10 Bilder

Egenskaper och anpassningar

Flundror är specialiserade bottenlevande rovdjur med flera typiska kännetecken:

  • Platt kropp som gör det möjligt att ligga tätt mot botten och gömma sig för både byten och rovdjur.
  • Kamouflage — huden kan ha mönster och färg som liknar sand eller stenar, och vissa arter kan ändra färg något.
  • Ögonens placering — båda ögonen sitter på samma sida hos vuxna, vilket ger bättre sikt när fisken ligger på ena flanken.
  • Matsmältnings- och munstruktur anpassad för att fånga småfisk, kräftdjur och andra bottenlevande organismer.

Utveckling och metamorfos

När flundran kläcks från ägget är den symmetrisk med ett öga på vardera sidan av huvudet och lever pelagiskt som ett fritt simmande larvstadium. Under tillväxt genomgår den en metamorfos: ett av ögonen förflyttas gradvis över pannbenet till den andra sidan. Vilken sida som blir över- eller undersidan varierar mellan arter. Denna omvandling följs av en förändring i livsstil, från fritt simmande till ett liv på botten.

Habitat och utbredning

Flundror finns i en rad miljöer från skyddade kustlaguner och flodmynningar till öppna kustband. Vissa arter föredrar sötare eller brackiga vatten medan andra trivs i havsvatten. Flera arter har en kalltempererad eller tempererad utbredning; exempelvis finns släktingar i norra Atlanten och i delar av Stilla havet. Habitatval påverkas av bottnens typ, temperatur och tillgång på föda.

Ekologi och beteende

Flundror är i regel stillsamma jägare som ligger på vänt och griper bytet med snabba utfall. Deras diet består ofta av småfisk, kräftdjur och maskar. De spelar en viktig roll i kustekosystem genom att reglera bestånd av bottenlevande organismer. Olika arter har olika aktivitetsmönster och kan vara mer eller mindre rörliga beroende på säsong och livsstadium.

Mänsklig användning och bevarande

Flundror fångas kommersiellt och lokalt för mat; deras kött uppskattas för fast konsistens och mild smak. Fisket sker med både garn, trål och mindre redskap, vilket i vissa områden lett till överfiske eller påverkan på bottenmiljöer. Bevarandestatus varierar mellan arter — vissa är vanligare, andra utsatta — och fiskeriregler samt skydd av livsmiljöer används för att säkra bestånden.

Särskilda fakta

Till skillnad från andra plattfiskar kan olika arter visa motstående ögonplacering (höger- eller vänstersidiga). Namnet "flundra" används ofta i vardagligt tal för flera arter, och regionala namn kan variera. För mer detaljerad artbestämning och information om lokala bestånd används fiskeguider och marina databaser.

Taxonomi

Flundra har många olika arter.

  • Västra Atlanten
    • Gulflundra - Paralichthys albigutta
    • Sydlig skrubbskädda - Paralichthys lethostigma
    • Sommarflundra (även kallad flundra) - Paralichthys dentatus
    • Vinterflundra - Pseudopleuronectes americanus
  • Europeiska vatten
    • Flundra - Platichthys flesus
  • Nordvästra Stilla havet
    • Olivflundra - Paralichthys olivaceus
 

Habitat

Flundra livnär sig på mjuka leriga områden på havsbotten, nära bropålar, bryggor och korallrev. Man har funnit den på botten av Marianergraven, den djupaste kända havsklyftan. Den schweiziske forskaren Jacques Piccard och den amerikanska flottans löjtnant Don Walsh nådde ett djup på 10 916 meter. De blev förvånade över att upptäcka flundror som var omkring 30 cm långa.

Flundrans föda består huvudsakligen av fiskyngel, kräftdjur, polychaeter och småfisk. Flundra blir normalt 12,5-37,5 centimeter lång och så stor som 60 centimeter. Bredden är ungefär hälften av längden.

 

Frågor och svar

F: Vad är flundror?

S: Flundror är en grupp plattfiskar som lever på botten av kustlaguner och flodmynningar i norra Atlanten och Stilla havet.

F: Vad är underordningen Pleuronectoidei?

S: Underordningen Pleuronectoidei är en grupp plattfiskfamiljer som inkluderar Achiropsettidae, Bothidae, Pleuronectidae, Paralichthyidae och Samaridae.

F: Är alla flundror nära släktingar?

S: Nej, alla flundror är inte nära släkt med varandra. Termen "flundra" är ett formnamn som används för en grupp plattfiskar som endast är släkt genom att de tillhör underordningen Pleuronectoidei.

F: Hur många ögon har flundror när de kläcks?

S: När flundror kläcks har de ett öga på varje sida av huvudet.

F: Vad händer med flundrans ögon när de växer?

S: När flundrorna växer flyttas ett öga tills de har båda ögonen på samma sida av huvudet.

F: Vad har industriellt överfiske gjort med flundrepopulationerna?

S: Industriellt överfiske har avsevärt minskat flundrepopulationen till en tiondel av dess ursprungliga storlek.

F: Varför är de återstående individerna mindre?

S: De kvarvarande individerna är mindre eftersom de sällan hinner växa till sin fulla storlek på grund av det industriella överfisket.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Flundra — plattfiskar och deras liv

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/35233

Dela