Amnesi är vad läkare kallar en förlust eller störning av minnet. Det är en minnesförlust, det vill säga en person kan inte komma ihåg vissa saker. Amnesi kan orsakas när någon har en hjärnskada, en sjukdom eller när något riktigt stressigt händer.

Det finns två "huvudtyper":

  • Anterograd amnesi: Korttidsminnet överförs inte längre till långtidsminnet. Personer med denna typ av minnesförlust kan inte komma ihåg saker under längre tid.
  • Retrograd minnesförlust: Personen kan inte längre minnas information som har inträffat före ett visst datum. Datumet är vanligtvis datumet för en olycka eller en operation.

Det faktum att vuxna vanligtvis inte kan minnas händelser som inträffade under den tidiga barndomen kallas "infantil amnesi". Det tillskrivs hjärnans eller barnets utveckling. Det ses inte som en form av minnesförlust som är jämförbar med de andra typerna.

Orsaker

Amnesi kan ha många olika orsaker. Några vanliga är:

  • Traumatisk hjärnskada (slagskada, våld mot huvudet)
  • Stroke eller syrebrist i hjärnan (hypoxi)
  • Infektioner i hjärnan, till exempel encefalit (t.ex. herpesencefalit)
  • Neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom eller andra demenser
  • Alkoholrelaterade tillstånd, särskilt Korsakoffs syndrom till följd av tiaminbrist
  • Läkemedel eller toxiner (t.ex. vissa lugnande medel, sömntabletter)
  • Epilepsi och postiktal (efter ett anfall) minnesstörning
  • Psykogen eller dissociativ amnesi — minnesbortfall vid extrem psykisk stress eller trauma
  • Transient global amnesia (TGA) — en plötslig, tillfällig anterograd amnesi som ofta varar några timmar

Symtom

Symtomen varierar beroende på vilken typ av amnesi och vad som orsakat den, men vanliga tecken är:

  • Svårigheter att skapa nya minnen (anterograd amnesi)
  • Bortfall av minnen från tiden före en skada eller sjukdom (retrograd amnesi)
  • Upprepade frågor eller berättelser eftersom personen inte minns att de redan sagt eller gjort något
  • Förvirring och nedsatt orientering i tid och rum
  • Konfabulationer — personen fyller i minnesluckor med fabricerade eller felaktiga berättelser (vanligt vid vissa skador som Korsakoff)
  • Procedurminne (färdigheter som att cykla eller knyta skor) kan vara relativt intakt även om episodiskt minne är skadat

Skillnader mellan typerna

Anterograd amnesi innebär att nya händelser inte kan lagras som långtidsminnen efter att skadan eller sjukdomen uppstått. Personer kan ofta minnas livet före skadan men har svårt att lära sig nya fakta eller händelser.

Retrograd amnesi innebär att minnen från tiden före en skada är borta. Ofta är äldre minnen bättre bevarade än nyare — detta kallas temporalt graderad retrograd amnesi.

Utredning och diagnostik

Vid misstanke om amnesi görs vanligen:

  • Medicinsk anamnes och neurologisk undersökning
  • Kognitiva tester (t.ex. minnestester, MMSE eller mer omfattande neuropsykologiska tester)
  • Bilddiagnostik som CT eller MR för att se strukturella förändringar i hjärnan
  • Blodprover för att utreda infektioner, näringsbrister (t.ex. B1/tiamin), lever- och njurfunktion samt toxikologi
  • EEG om epilepsi misstänks
  • Psykiatrisk bedömning vid misstanke om dissociativ amnesi

Behandling och rehabilitering

Behandling beror på orsaken:

  • Åtgärda underliggande orsak: behandling av infektion, stroke, avvänjning vid alkoholberoende, tillskott av tiamin vid misstanke om brist
  • Medicinsk behandling för underliggande sjukdomar (t.ex. demenssjukdomar)
  • Kognitiv rehabilitering: träning av minnesstrategier, kompensatoriska tekniker och arbetsminnesträning
  • Praktiska hjälpmedel: dagböcker, kalendrar, påminnelser i mobiltelefon, tydliga rutiner och märkning i hemmet
  • Psykoterapi vid dissociativa tillstånd eller när minnesproblemen har stark psykologisk komponent
  • Stöd och utbildning till närstående för att skapa en trygg och förutsägbar miljö

Prognos

Prognosen varierar mycket. Kortvarig amnesi efter en lättare skada eller transient global amnesi förbättras ofta inom timmar till dagar. Vid svåra hjärnskador, stora hippocampusskador eller avancerad demens kan minnesförlusten vara bestående eller endast delvis återhämta sig. Tidig upptäckt, behandling av grundorsaken och rehabilitering förbättrar ofta utsikterna.

Förebyggande

  • Använd hjälm och säkerhetsbälte för att minska risken för allvarliga huvudskador
  • Behandla och förebygg stroke – kontrollera blodtryck, blodsocker och kolesterol
  • Minska riskfaktorer för demens (hälsosam livsstil, motion, social aktivitet)
  • Undvik långvarig överkonsumtion av alkohol och sök hjälp för beroende
  • Ta vaccinationsråd och vård vid infektiösa tillstånd som kan påverka hjärnan

När ska man söka vård?

Sök akut vård om någon plötsligt inte kan minnas händelser, är mycket förvirrad, får svår huvudvärk, medvetslöshet, tal- eller förlamningssymtom — dessa kan vara tecken på stroke eller annan allvarlig skada. Kontakta vården även vid bestående eller progressiva minnesproblem för utredning och behandling.

Notera: Detta är en allmän informationstext. Vid specifika frågor om diagnos eller behandling bör man konsultera läkare eller annan vårdpersonal.