Ilska

Vredespsykologi

Ilska är en normal känsla. Den innebär en stark, obehaglig och känslomässig reaktion på en provokation. Det finns en tydlig skillnad mellan ilska och aggression (verbal eller fysisk, direkt eller indirekt). Båda påverkar varandra. Ilska kan starta aggression eller öka dess sannolikhet eller intensitet. Den är dock varken nödvändig eller tillräcklig för aggression.

Ilska är lite som en tryckkokare: vi kan bara trycka på vår ilska under en viss tid innan den exploderar.

Människor visar sin ilska för andra genom sitt ansikte, vad de gör med sin kropp, genom att inte försöka förstå eller hjälpa andra människors problem och ibland genom att agera aggressivt eller med våld offentligt (t.ex. genom att slå på en vägg). Djur och människor kan försöka skrämma - genom att göra höga ljud, försöka få sina kroppar att se större ut, visa sina tänder eller genom att stirra.

När vi ställs inför en utmaning kan vi reagera med ilska eller rädsla. Det kan vara svårt att avgöra om vi ska ta itu med utmaningen eller om vi ska gå därifrån. I djurbeteende termer står vi inför valet att slåss eller fly.

Hormoner och kroppsförändringar

Att vara arg förändrar människokroppen genom att hjärtat slår snabbare, blodtrycket ökar (trycket från blodet i rät vinkel mot blodkärlens väggar) och mängden av hormonerna adrenalin och noradrenalin ökar (kemikalier som skickar meddelanden till delar av kroppen för att göra förändringar).

Att vara arg gör att hormonerna adrenalin och noradrenalin stiger i kroppen, även om detta inte varar särskilt länge. Adrenalin gör kroppen snabbt redo att agera när det finns viktiga problem genom att öka tillgången på syre och glukos (som behövs för att skapa energi) till hjärnan och musklerna, samtidigt som det bromsar mindre viktiga saker som kroppen gör, som att smälta maten.

Noradrenalin frisätts vid stress. Det går till områden i hjärnan som kontrollerar uppmärksamhet (hur mycket du tänker eller koncentrerar dig) och reaktioner. Det är mycket viktigt när kroppen väljer "kamp eller flykt" (attackera eller fly). Då ökar den hjärtfrekvensen, tar glukos ur lagret så att det kan användas och ökar blodflödet till musklerna.

Symtom

Ilska kan vara passiv ilska eller aggressiv ilska. Dessa två typer av ilska har vissa karakteristiska symtom:

Passiv ilska

Passiv ilska kan uttryckas på olika sätt. I grund och botten innebär det att man är arg, men att man inte tar itu med problemet.

• Gå undan, vända ryggen åt en kris, undvika konflikter, inte säga emot. Konsekvens: Problemet är inte löst och tenderar att tära på ens självförtroende.
• Psykologisk manipulation, t.ex. att provocera människor till aggressioner och sedan behandla dem nedlåtande, provocera aggressioner men stå vid sidan om, känslomässig utpressning, falsk gråtfärdighet, låtsas vara sjuk, sabotera relationer, använda sexuella provokationer, använda en tredje part för att förmedla negativa känslor, undanhålla pengar eller resurser.
• Indirekt aggression, som att lagra förbittring som uttrycks bakom ryggen på andra, att tiga eller mumla under andan, att undvika ögonkontakt, att nedvärdera andra, att skvallra, anonyma klagomål, giftiga brev, att stjäla och att luras.
• Tvångsbeteende, t.ex. att behöva vara orimligt ren och prydlig, att ha som vana att ständigt kontrollera saker och ting, att äta för mycket eller för mycket, att kräva att alla jobb ska göras perfekt.
• Självskuld, t.ex. genom att be om ursäkt för ofta, vara alltför självkritisk och invitera till kritik.

Aggressiv ilska

Symptomen på aggressiv ilska är:

• Mobbning.
• Destruktivitet, t.ex. att förstöra föremål som vandalism, skada djur, misshandel av barn, förstöra en relation, vårdslös körning, missbruk av droger.
• Skadegörelse, t.ex. fysiskt våld, inklusive sexuella övergrepp och våldtäkt, verbala övergrepp, fördomsfulla eller vulgära skämt, att bryta ett förtroende, att använda grovt språk, att ignorera människors känslor, att medvetet diskriminera, skuldbelägga, straffa människor för obefogade handlingar, att stämpla andra.
• Själviskhet, t.ex. att ignorera andras behov, att inte svara på förfrågningar om hjälp eller att hoppa över köer.
• Hot, t.ex. att skrämma människor genom att säga hur man kan skada dem, deras egendom eller deras utsikter, peka med fingret, skaka näven, bära kläder eller symboler som förknippas med våldsamt beteende, köra bakom, bli rasande i trafiken, smälla igen dörrar.
• Ojusta beskyllningar, t.ex. att anklaga andra människor för egna misstag, anklaga andra människor för egna känslor och göra allmänna anklagelser.
• Oförutsägbarhet, t.ex. explosiva raseriutbrott på grund av små frustrationer, attacker utan åtskillnad, orättvisa bestraffningar, skada andra för sakens skull, användning av alkohol och droger, ologiska argument.