AlegsaOnline.com

Anorexi (anorexia nervosa) – symptom, orsaker och behandlingar

Anorexi – läs om symptom, orsaker och effektiva behandlingar såsom Maudsley-metoden. Förebygg, upptäck varningstecken och hitta stöd för återhämtning.

Författare: Leandro Alegsa

23-10-2025

Anorexia nervosa (vanligen bara kallad anorexi) är en ätstörning.

Personer med anorexi tror att de är feta eller är desperat rädda för att bli feta även om de är mycket magra. För att försöka gå ner i vikt äter de anorexiska personerna för lite. När de äter, äter de inte den mängd mat som kroppen behöver, i ett försök att undvika att gå upp i vikt. Detta gör att de tappar för mycket vikt för snabbt. Detta är mycket skadligt för en persons kropp. Det finns olika behandlingar för anorexi. Ett exempel är Maudsley-metoden. Denna typ av behandling är för patienter som är 18 år eller yngre. Två tredjedelar av tonårsanorexipatienterna är "återställda" i slutet av denna behandling. Personer med anorexi löper större risk att dö än personer med någon annan psykisk sjukdom.

Symptom

Oavsiktlig och betydande viktnedgång eller undernäring.
Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli "tjock", trots låg kroppsvikt.
Förvrängd kroppsuppfattning – tror att kroppen ser annorlunda ut än den gör.
Extrem kostrestriktion, hoppar över måltider eller äter mycket små portioner.
Överdriven träning för att bränna kalorier.
Upprepade beteenden för att kompensera matintag (kräkningar, laxermedel, diuretika) — finns ibland men inte hos alla.
Kroppsliga tecken: trötthet, yrsel, frusenhet, torr hud, håravfall, låg puls (bradykardi), lågt blodtryck, oregelbunden menstruation hos kvinnor.
Koncentrationssvårigheter, nedstämdhet eller ångest.

Orsaker och riskfaktorer

Anorexi utvecklas oftast genom en kombination av flera faktorer:

Biologiska: arv, genetisk sårbarhet och hjärnans signalsubstanser kan spela roll.
Psykologiska: personlighetsdrag som perfektionism, hög prestation, låg självkänsla eller kontrollbehov.
Sociokulturella: idealisering av smalhet, sociala normer, press från media eller idrott där vikt spelar roll.
Miljö/utlösande händelser: stress, trauman, mobbning eller relationsproblem kan starta sjukdomen hos sårbara personer.

Komplikationer

Följderna kan vara allvarliga och påverka i princip alla organsystem:

Hjärtpåverkan: minskad hjärtmuskelmassa, arytmier och i svåra fall hjärtsvikt.
Elektrolytstörningar (t.ex. låga kalium- och magnesiumvärden) som kan bli livshotande.
Endokrina störningar: störd menstruation, minskad bentäthet (osteoporos).
Nedsatt immunförsvar, ökad infektionskänslighet.
Näringsbrister som påverkar nervsystem, hud, hår och matsmältning.
Ökad självmordsrisk.

Utredning och diagnos

Diagnosen ställs av läkare eller psykiater utifrån samtal, medicinsk och psykiatrisk anamnes, samt fysisk undersökning och prover. Vanliga undersökningar:

Mätning av vikt, längd och BMI samt viktutveckling över tid.
Blodprover (elektrolyter, blodstatus, hormonprover) och EKG för att upptäcka hjärtpåverkan.
Bedömning av ätbeteenden, kroppsuppfattning och psykisk hälsa.
Vid behov röntgen eller bentäthetsmätning vid misstanke om benskörhet.

Behandling

Målet är att säkra den fysiska hälsan, normalisera ätande och vikten samt behandla de psykologiska orsakerna.

Näringsåterställning: gradvis återintroduktion av mat och viktuppgång under medicinsk övervakning. Viktigt att förebygga refeeding syndrome (elektrolytrubbningar vid snabb uppbyggnad av näring).
Medicinsk övervakning: kontroll av hjärta, elektrolyter och allmäntillstånd; ibland sjukhusvård vid farligt låg vikt eller akut medicinsk risk.
Psykoterapi:
- Familjebaserad terapi (Maudsley-metoden/Family-Based Treatment, FBT) – särskilt effektiv för ungdomar under 18. Denna metod involverar föräldrar i återintroduktionen av mat och stödjande struktur.
- Kognitiv beteendeterapi (CBT), särskilt CBT-E (för ätstörningar) – hjälper att förändra ätbeteenden och tankemönster.
- Interpersonell terapi (IPT) och andra former av psykologiskt stöd beroende på individens behov.
Läkemedel: Det finns ingen läkemedelsbehandling som botar anorexi, men läkemedel kan användas för att behandla samsjuklighet (t.ex. depression eller ångest). Antipsykotika som olanzapin kan ibland prövas vid uttalad rädsla för viktuppgång eller för att stimulera aptit, men evidensen är begränsad.
Olika vårdnivåer: behandling kan ske öppenvård, dagvård eller slutenvård beroende på hur allvarlig sjukdomen är.

Prognos

Utfallet varierar. Vissa blir helt återställda efter behandling, andra får återkommande svängningar eller kronisk problematik. Tidig upptäckt och behandling ökar chanserna för god återhämtning. Som nämnts ovan är risken för allvarliga medicinska komplikationer och dödlighet högre vid anorexi jämfört med många andra psykiska sjukdomar, vilket understryker vikten av snabb och adekvat vård.

När söka hjälp

Sök vård om du eller någon i din närhet märker kraftig viktnedgång, intensiv oro för vikt eller starka restriktiva ätmönster.
Sök omedelbar vård vid svimning, allvarlig yrsel, bröstsmärta, hög puls eller lågt blodtryck, kraftiga elektrolytrubbningar eller suicidtankar.
Kontakta primärvård, ungdomsmottagning eller psykiatrisk mottagning för bedömning och remiss till specialistvård vid behov.

Stöd och förebyggande

Familjens och vänners stöd är viktigt. Undvik skuldbeläggande kommentarer om mat och vikt; fokusera istället på att uppmuntra professionell bedömning. Skolpersonal och idrottsledare kan också spela en roll i att upptäcka tidiga tecken. Förebyggande arbete handlar om att främja sund kroppsbild, kritisk mediekonsumtion och tidigt stöd till personer med hög prestationskrav eller psykisk sårbarhet.

Om du är orolig för dig själv eller någon annan, ta kontakt med vården — tidig hjälp kan göra stor skillnad.

Diagnos

Läkare använder Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders för att ställa en medicinsk diagnos och avgöra om en person har anorexi eller inte. Fyra tecken på anorexi finns listade i manualen. Människor behöver inte uppvisa alla fyra tecknen för att läkaren ska besluta att de har anorexi.

Tecken på anorexi

Personer med anorexi vill inte hålla en kroppsvikt och ett BMI som är normalt för deras ålder och längd.
Personer med anorexi tror att de är feta. De är rädda för att gå upp i vikt.
Personer med anorexi har låg självkänsla på grund av sin kroppsform eller vikt. De tycker inte heller att låg kroppsvikt är ett problem.
En kvinna med anorexia kanske inte får sin mens flera månader i rad (en mens kallas ibland för en menstruationscykel). De måste också se till att kvinnan inte är gravid och att menstruationen inte har upphört permanent på grund av ålder, vilket kallas klimakteriet.

Symtom på anorexi

Snabb, oförklarlig viktminskning
Vägran att hålla en hälsosam vikt
Låg självkänsla och förvrängd självbild
Frekventa vägningar, "kroppskontroller" eller negativa kommentarer om utseendet.
Amenorré, utebliven menstruation
Låg kroppstemperatur
Låg puls, lågt blodsocker och lågt blodtryck
Depression

Faror med anorexi

Fullständig självförsörjning
Hjärtattack eller hjärtsvikt
Njursvikt
Elektrolytobalans
Muskel- och organskador (när kroppen inte har något fett att leva av börjar den smälta muskler och vävnad).
Självmord

Orsaker

Det finns ingen enskild orsak till anorexi. Forskare tror att den orsakas av en kombination av biologiska och miljömässiga faktorer. Den har kopplats till media. Många tror att anorexi orsakas av att man vill vara smal som modellerna i tidningarna. Så enkelt är det dock inte.

Personer som utvecklar anorexi tenderar att vara perfektionistiska. Det är också mer sannolikt att de har problem med att umgås med andra människor. Det har gjorts forskning om kopplingen mellan anorexi och autismspektrumstörning (ASD), en störning som innebär problem med socialisering. Ett annat symptom på autismspektrumstörning är tvångssyndrom, vilket också har kopplats till anorexi. Svält är känt för att skapa antisocialt beteende, så det måste finnas forskning som jämför dessa drag hos anorexister med personer som har återhämtat sig.

Relaterade sidor

Bulimia nervosa

Frågor och svar

F: Vad är anorexia nervosa?

S: Anorexia nervosa är en ätstörning där människor tror att de är feta eller är rädda för att bli feta, vilket leder till att de inte äter tillräckligt och går ner för mycket i vikt för snabbt.

F: Vad är det som gör att personer med anorexi går ner för mycket i vikt för snabbt?

S: Personer med anorexi går ner för mycket i vikt för snabbt eftersom de inte äter tillräckligt med mat för att tillgodose kroppens behov.

F: Vad är Maudsley-metoden?

S: Maudsley-metoden är en behandling för anorexi som är särskilt avsedd för patienter som är 18 år eller yngre.

F: Hur framgångsrik är Maudsley-metoden vid behandling av anorexi?

S: Två tredjedelar av anorexipatienterna i tonåren svarar positivt på behandlingen med Maudsley-metoden.

F: Är risken att dö större för personer med anorexi än för personer med någon annan psykisk sjukdom?

S: Ja, personer med anorexi löper större risk att dö än personer med någon annan psykisk sjukdom.

F: Vad är det vanligaste symptomet på anorexi?

S: Det främsta symptomet på anorexi är den irrationella föreställningen att man är tjock eller rädslan för att bli tjock, trots att man är mycket smal.

F: Finns det något botemedel mot anorexia nervosa?

S: Det finns för närvarande inget känt botemedel mot anorexia nervosa, men det finns olika behandlingar tillgängliga för personer med detta tillstånd.