Ångest: definition, vanliga symtom, orsaker och behandling
Ångest: Lär dig om vanliga symtom, orsaker och effektiva behandlingar — från självhjälp till terapi och medicin. Få konkreta råd och stöd idag.
Ångest är en stark oro eller ett oroligt sinnestillstånd som ofta är kopplat till rädsla för fara eller olycka. Många med ångest upplever också oro. Ångest kan ge både psykiska och kroppsliga symtom, till exempel huvudvärk eller ont i magen.
Ångest är en vanlig mänsklig reaktion och förknippas ofta med rädsla, panik och kamp- eller flyktreaktion. Hur mycket stress som krävs för att utlösa ångest varierar mellan individer. Vanliga utlösande faktorer kan vara till exempel att förlora jobbet, en närståendes död eller en allvarlig olycka. För många avtar ångesten med tiden och livet återgår till normaltillstånd.
Hos vissa personer blir ångesten långvarig eller så intensiv att den påverkar vardagen i hög grad. Sådana tillstånd kallas ångeststörningar och kan ofta behandlas med terapi och medicin.
Vanliga symtom på ångest
Symtomen kan vara både psykiska och fysiska. Här är vanliga exempel:
- Psykiska symtom: ständig oro eller grubbleri, oförmåga att slappna av, låg självkänsla, rädsla för offentliga platser eller sociala situationer, tvångstankar och tvångshandlingar, frekventa känslor av irrationell rädsla, oro för att göra misstag, regelbundna mardrömmar och störd sömn.
- Fysiska symtom: trötthet/utmattning, huvudvärk, magproblem (till exempel diarré eller illamående), värkande muskler, svettningar, yrsel, spänd käke och störd aptit.
Symtom vid ångestattack (panikattack)
En ångest- eller panikattack kommer ofta plötsligt och kan vara mycket skrämmande. Vanliga tecken är:
- svettning
- skakningar
- hjärtklappning eller snabb puls
- andfåddhet eller hyperventilation
- stickningar i händer eller fötter
- känsla av överhängande undergång eller att man håller på att få en hjärtattack
Orsaker och riskfaktorer
Ångest kan ha flera orsaker och ofta är det en kombination av faktorer:
- Biologiska faktorer: ärftlighet, obalans i signalsubstanser i hjärnan och vissa medicinska tillstånd.
- Psykologiska faktorer: tidiga livserfarenheter, personlighetsdrag (t.ex. hög känslighet eller benägenhet för oro) och svåra livshändelser.
- Sociokulturella faktorer: social isolering, stress i arbete eller familj, ekonomiska problem.
- Utlösande händelser: olyckor, förlust av närstående, trauman eller kronisk stress.
När är ångest en störning?
Om ångesten är intensiv, långvarig och påverkar arbete, studier eller relationer kan den vara en ångeststörning. Exempel på diagnoser är generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social ångest och olika fobier. En läkare eller psykolog kan göra en bedömning och ställa diagnos.
Behandling och egenvård
Det finns flera effektiva behandlingsmetoder. Val av behandling beror på symptomens art och svårighetsgrad.
- Terapi: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är välbeprövat för många ångestformer. Exponeringsterapi används vid fobier och social ångest. Terapi hjälper till att förändra tankar och beteenden som upprätthåller ångest.
- Medicin: Antidepressiva läkemedel (t.ex. SSRI/SNRI) kan minska långvarig ångest. Korttidsbehandling med ångestdämpande läkemedel (t.ex. bensodiazepiner) kan hjälpa vid svåra attacker, men används ofta sparsamt på grund av risk för beroende. Beslut om medicin fattas tillsammans med läkare.
- Livsstilsåtgärder: regelbunden fysisk aktivitet, god sömnhygien, minskad koffein- och alkoholkonsumtion, hälsosam kost och stresshantering kan minska ångestnivåerna.
- Avslappningsmetoder: andningsövningar, mindfulness och progressiv muskelavslappning kan ge snabb lindring vid oro.
- Stöd: prata med vänner eller familj, eller sök stödgrupper där du kan dela erfarenheter med andra.
Akut ångestattack — vad kan du göra?
- Sätt dig ner och försök andas lugnt: andas långsamt in genom näsan 4 sekunder, håll 2 sekunder, andas ut genom munnen 6 sekunder.
- Markera i nuet (grounding): fokusera på fem saker du ser, fyra du kan röra vid, tre du hör, två du kan dofta och en du kan smaka.
- Påminn dig själv att attacken oftast är övergående och att du inte håller på att dö även om det känns så.
- Sök hjälp om du misstänker hjärtproblem eller om attackerna blir återkommande och allvarligt begränsar dig.
När ska du söka professionell hjälp?
Sök vård om:
- ångesten varar länge eller försämrar din förmåga att fungera i vardagen
- du får frekventa panikattacker
- du använder alkohol eller droger för att dämpa ångesten
- du har självmordstankar eller stark förtvivlan
Ångest är vanligt men ofta behandlingsbart. En tidig bedömning och rätt stöd ökar chanserna att må bättre. Om du är osäker på var du ska börja kan du vända dig till din vårdcentral, en psykolog eller en psykiatrisk mottagning för rådgivning och fortsatt utredning.

Flicka som ser rädd ut, lider av ångest
Medicin
Dessa symtom definierar mer eller mindre ångest, men de kan också vara tecken på andra problem, så den första kontakten måste vara en läkare eller annan sjukvårdspersonal. De kommer att kunna definiera exakt vad problemet är och föreslå lämplig behandling.
Läkarens förstahandsbehandling är vanligtvis läkemedelsbaserad medicinering, till exempel antidepressiva läkemedel, ångestdämpande tabletter och betablockerare. Dessa kan vara mycket effektiva, men de har alla biverkningar, vissa värre än andra. Detta kan leda till att människor avstår från att fortsätta med dem. Observera dock att många läkemedel som har tagits under en längre tid måste avslutas på ett särskilt sätt (vanligtvis med hjälp av en läkare); att helt enkelt sluta med läkemedlet kan leda till abstinenssymtom.
Andra terapier som inte är läkemedel blir alltmer populära, t.ex. självhypnos, meditation, yoga, kognitiv beteendeterapi, rådgivning, akupunktur osv. Det är terapier som hjälper människor att "hantera" eller "klara" sin ångest och/eller sina ångestattacker.
Men hur är det med de underliggande orsakerna till ångest? De två behandlingstyperna ovan fokuserar antingen på att minska symtomen på ångest eller på att hjälpa en person att hantera sin störning. De verkar inte göra något åt det eller de underliggande tillstånd som orsakar ångesten.
Och själva "rädslan" för en ny ångestattack kan ge upphov till en sådan. Så länge denna irrationella rädsla finns är det mycket svårt att stoppa attackerna och lösa den allmänna ångesten. Om man eliminerar denna rädsla kan man förhindra ytterligare attacker och bli av med den allmänna ångesten på ett mycket effektivare sätt.
Ångestsjukdomar
Ångeststörningar är alla slags störningar som orsakas av en stor mängd ångest. Det finns många olika störningar, som alla kan diagnostiseras av en utbildad professionell person. Exempel på sådana störningar är
Hjärnbaserade sjukdomar
- Tvångssyndrom: är när någon är besatt av påträngande (oönskade) tankar som får personen att göra vissa handlingar (tvång) som de inte vill göra, men som de känner sig tvingade att göra, annars känns det som om något dåligt kommer att hända dem eller att tankarna inte kommer att försvinna om de inte reagerar på dem genom att göra ritualer.
- Posttraumatiskt stressyndrom: är när någon har mycket svårt att komma över en mycket skrämmande händelse som hände tidigare och när de tänker på den orsakar de ångestattacker. En person med PTSD har till exempel varit med om en bilolycka tidigare i sitt liv och undviker att köra eller åka bil och föredrar istället att gå, ta tåget eller ibland åka buss för att känna sig trygg.
Rädsla för specifika saker
- Rädsla för vissa djur: Arachnofobi är rädsla för spindlar.
- Rädsla för vissa situationer: Agorafobi är rädsla för folksamlingar (och för att inte kunna komma undan så lätt), akrofobi är rädsla för höjder.
- Rädsla för broar: Gefyrophobia är rädsla för broar som människor som har den ofta kör på broar, eller om de åker som passagerare, blir mycket oroliga om föraren korsar dem på en bro.
- Generella sjukdomar, t.ex. posttraumatiskt stressyndrom (som förekommer hos personer som ofta har utsatts för stressiga situationer, t.ex. krig).
- Det finns många fler som inte finns med här. Se Lista över fobier för mer information.
Allmänt
- Generaliserad ångest är överdriven oro för många saker.
- Panikstörning är när en person lider av slumpmässiga panikattacker, vilket ofta kan leda till agorafobi.
Icke-medicinska, religiösa behandlingar
Ångesten kan lugnas med hjälp av rosenkransen, som gör det möjligt för personen att be och meditera med en stor känsla av frid.
Relaterade sidor
- Depression (humör)
- Depression (psykisk sjukdom)
Frågor och svar
F: Vad är ångest?
S: Ångest är en känsla av ångest eller oro i sinnet som orsakas av rädsla för fara eller olycka.
F: Vilka fysiska symtom är förknippade med ångest?
S: Fysiska symtom i samband med ångest kan vara huvudvärk, magbesvär, trötthet/utmattning, oförmåga att slappna av och värkande muskler.
F: Finns det några långsiktiga effekter av ångest?
S: Ja, om någon lider av svåra och långvariga perioder av ångest kan det leda till en ångeststörning som kan behandlas med terapi och medicin.
F: Vilka är några allmänna symtom på ångest?
S: Allmänna symtom på ångest kan vara bristande självförtroende, låg självkänsla, rädsla för offentliga platser eller för att umgås, tvångsbeteende, oro för att göra misstag, mardrömmar och störda sömnmönster.
F: Vilka är de vanliga tecknen under en ångestattack?
S: Vanliga tecken under en ångestattack är svettning, skakningar och skakningar, hjärtklappning (snabb hjärtslag), andfåddhet eller hyperventilering (för snabb andning), stickningar i händer och fötter samt en känsla av att något dåligt kommer att hända.
F: Hur påverkar ens stressnivå upplevelsen av ångestkänslor?
S: Hur mycket stress som krävs för att orsaka ångestkänslor varierar från person till person, men det kan handla om saker som att förlora jobbet eller att en nära anhörig dör.
F: Finns det något sätt att minska ångestkänslor med tiden?
S: I de flesta fall ja - för många människor kommer deras ångestkänslor att avta med tiden utan att det krävs medicinskt ingripande och de kommer att återgå till sitt normala tillstånd.
Sök