Amundsenhavet – fakta om Antarktis, isflak och isavrinningar

Upptäck Amundsenhavet i västra Antarktis: fakta om enorma isflak, isavrinningar, storlek, tjocklek och varför området påverkar framtida havsnivåer.

Amundsenhavet är en arm i Södra oceanen utanför Marie Byrd Land i västra Antarktis. Det avgränsas av Cape Flying Fish, den nordvästra spetsen av Thurston Island i öster och Cape Dart på Siple Island i väster. Öster om Cape Flying Fish börjar Bellingshausenhavet. Havet är uppkallat efter den norske polarforskaren Roald Amundsen.

Havet är mestadels isbelagt. Isflaket som rinner ut i Amundsenhavet är i genomsnitt ca 3 km tjockt. Den är ungefär lika stor som delstaten Texas. Området är känt som Amundsen Sea Embayment (ASE). Det utgör ett av de tre stora isavrinningsbassängerna i det västantarktiska istäcket.

Geografi och isförhållanden

Amundsenhavet ligger i västra Antarktis och omges av stora glaciärer och iskappor som mynnar ut i havet. De mest kända glaciärerna som tömmer is i detta område är bland annat Pine Island-glaciären och Thwaites-glaciären. Vid kusten finns flera flytande ishyllor (isflak) som fungerar som broms för inlandsisens utflöde — när dessa ishyllar försvagas ökar risken för snabbare isavrinning.

Isavrinning, uppvärmning och konsekvenser

Amundsen Sea Embayment har under de senaste decennierna uppmätt betydande massförluster. En viktig orsak är varmare vatten som tränger in under ishyllorna och smälter dem underifrån — så kallad sublimal smältning. När ishyllor tunnas ut eller kollapsar kan glaciärernas framryckning öka, vilket leder till snabbare förlust av landis och bidrar till stigande havsnivåer.

Konsekvenser för havsnivån: En fortsatt och accelererande avsmältning i Amundsenhavet kan bidra märkbart till global havsnivåhöjning. Hela det västantarktiska istäcket rymmer is som i teorin kan höja havsnivån med flera meter om det skulle kollapsa helt; Amundsen Sea Embayment utgör en kritisk del av detta system och följs därför noggrant av forskare.

Forskning och övervakning

Området studeras intensivt med hjälp av satelliter (till exempel satelliter som mäter förändringar i ismassa och höjd), fartygsmätningar, autonoma undervattensfordon och fasta mätinstrument på isen. Internationella forskningssamarbeten, däribland International Thwaites Glacier Collaboration och olika nationella polarforskningsprogram, kartlägger hur snabbt glaciärer rör sig, hur ishyllor förändras och hur havsvattenströmmar påverkar issmältningen.

Satellitdata har kunnat visa acceleration i vissa av de stora avrinningsglaciärerna, och modellstudier försöker prognostisera framtida utveckling beroende på klimatförändringar och oceaniska förändringar.

Ekosystem och havsis

Amundsenhavet är också ett habitat för antarktiska marina arter. Havsisen och öppna vattenytor (som polynyor) styr tillgången på näring och påverkar populationer av plankton, krill, pingviner, sälar och valar. Förändrade isförhållanden påverkar därmed både lokala ekosystem och de arter som är beroende av stabila ismiljöer.

Sammanfattning

Amundsenhavet och dess avrinningsbassäng är ett av jordens mest dynamiska och klimatkänsliga områden. Förändringar i området — särskilt uppvärmning av havsvatten och smältning av ishyllor — har redan lett till ökad isavrinning. Fortsatt övervakning och modellering är nödvändig för att bättre förstå framtida bidrag till havsnivåhöjning och effekter på det marina ekosystemet.

Frågor och svar

F: Var ligger Amundsenhavet?

F: Vilka är Amundsenhavets gränser?

F: Vad börjar öster om Cape Flying Fish?

F: Vem är Amundsenhavet uppkallat efter?

F: Hur tjockt är istäcket som mynnar ut i Amundsenhavet i genomsnitt?

F: Hur stort är Amundsenhavet?

F: Vad är Amundsenhavets inbäddning?

Sök med bokstav