GV-stjärna
En GV-stjärna, eller gul dvärg, är en stjärna i huvudföljden. Den tillhör spektraltyp G och luminositetsklass V i Hertzsprung-Russelldiagrammet. Termen gul dvärg är en felaktig benämning, eftersom stjärnor av G-typ faktiskt varierar i färg från vit, för mer ljusstarka typer som solen, till endast mycket svagt gul för de mindre massiva och ljusstarka huvudsekvensstjärnorna av G-typ. Se spektralklassificering för ett diagram över stjärnors färg efter ljustyp.
GV-stjärnor är små (cirka 0,8-1,0 solmassor) och har en yttemperatur på mellan 5 300 och 6 000 K. Liksom andra stjärnor i huvudföljden omvandlar en GV-stjärna väte till helium i sin kärna genom kärnfusion.
Vår sol är det mest kända (och lättast att se) exemplet på en GV-stjärna. Varje sekund kombinerar den cirka 600 miljoner ton väte till helium och omvandlar cirka 4 miljoner ton materia till energi. Andra GV-stjärnor är Alpha Centauri A, Tau Ceti och 51 Pegasi.
Vår egen sol ser gul ut genom jordens atmosfär på grund av Rayleighspridning. Utan den skulle den se vit ut. Även om namnet "dvärg" används för att jämföra gula huvudsekvensstjärnor med jättestjärnor, är gula dvärgar som solen 90 procent ljusare än alla stjärnor i Vintergatan (som till stor del består av orange dvärgar, röda dvärgar och vita dvärgar).
En GV-stjärna smälter ihop vätekärnor och frigör energi i cirka 10 miljarder år. När vätet är förbrukat växer stjärnan till många gånger sin tidigare storlek och blir en röd jätte som Aldebaran. Så småningom kommer den röda jätten att förlora sina yttre lager av gas, som blir en planetarisk nebulosa, medan stjärnans inre (även kallat kärnan) kommer att svalna och krympa till en liten, mycket tät vit dvärg.
Hertzsprung-Russell-diagram som visar luminositetsklasserna.
Solen, som den skulle se ut utan jordens atmosfär. Den är ett typiskt exempel på en GV-stjärna.
Andra artiklar
- Röd dvärg
- Brun dvärg
Frågor och svar
F: Vad är en GV-stjärna?
S: En GV-stjärna, eller gul dvärg, är en huvudsekvensstjärna av spektraltyp G och luminositetsklass V i Hertzsprung-Russelldiagrammet.
F: Vilken färg har GV-stjärnor?
S: GV-stjärnor varierar i färg från vit för mer ljusstarka typer som solen till mycket svagt gul för mindre massiva och ljusstarka typer.
Fråga: Hur mycket massa har GV-stjärnor?
S: GV-stjärnor har vanligtvis en massa på mellan 0,8 och 1,0 solmassor.
F: Vad är ett exempel på en välkänd GV-stjärna?
S: Solen är det mest kända (och lättast att se) exemplet på en GV-stjärna.
F: Hur länge kan en GV-stjärna smälta samman vätekärnor och frigöra energi?
S: En typisk GV-stjärna kan smälta samman vätekärnor och frigöra energi i cirka 10 miljarder år.
F: Vad händer när vätet i en GV-stjärna tar slut?
S: När vätet tar slut kommer stjärnan att växa till många gånger sin tidigare storlek och bli en röd jätte, och så småningom förlora sina yttre lager av gas som bildar en planetarisk nebulosa medan dess kärna kyls av och krymper till en liten, mycket tät vit dvärg.
