Tau Ceti – närliggande sollik stjärna med planeter i beboelig zon
Tau Ceti — närliggande sollik stjärna ~12 ljusår bort med troliga planeter, två i beboelig zon. Hög SETI‑intresse och unik dammskiva gör den fascinerande.
Tau Ceti (τ Cet, τ Ceti) är en stjärna i stjärnbilden Cetus. Den kan ses med blotta ögat som en stjärna i tredje magnituden.
Den har ett spektrum som liknar solens, men är bara 78 procent av solens massa. Den befinner sig knappt 12 ljusår från solsystemet och är en relativt närliggande stjärna. Den är den närmaste solitära stjärnan av G-klass. Stjärnan verkar stabil och är "metallfattig" eftersom den (liksom solen) till största delen består av väte och helium.
Det finns mer än tio gånger så mycket damm runt Tau Ceti som i solsystemet. Det finns troligen fem planeter som kretsar kring Tau Ceti, varav två i den beboeliga zonen. På grund av dess skräpskiva skulle varje planet som kretsar kring Tau Ceti få betydligt fler nedslag än jorden. Trots detta har dess solliknande egenskaper lett till ett utbrett intresse för stjärnan. Tau Ceti anges konsekvent som ett mål för sökandet efter utomjordisk intelligens (SETI), och den förekommer i viss science fiction-litteratur.
Egenskaper och läge
Tau Ceti är en gul dvärgstjärna av spektralklass ungefär G8 (ibland angiven som G8.5V) och har ett antal egenskaper som gör den särskilt intressant för astronomer: den ligger bara omkring 11,9 ljusår från jorden, har en massa på ungefär 0,78 gånger solens, och en radie på cirka 0,8 solradier. Den är något svalare och svagare än solen — dess luminositet är mindre än solens och dess effektiva temperatur ligger i storleksordningen cirka 5 300–5 400 K.
Tau Ceti är också relativt gammal och långsamt roterande jämfört med yngre stjärnor, vilket ger låg magnetisk aktivitet och liten variation i ljusstyrka. Kemiskt är den metallfattig (lägre andel tyngre grundämnen än solen), vilket påverkar både stjärnans evolution och sannolikheten för bildandet av tunga planeter.
Skräpskiva och miljö
Observationer i infrarött och submillimeter visar att Tau Ceti omges av en utbredd skröpskiva (debris disk) innehållande mycket mer damm än solsystemets motsvarighet — uppskattningsvis mer än tio gånger så mycket. Skivan sträcker sig över stora avstånd från stjärnan och liknar ett kraftigt förstorad Kuiper-bältet. Den höga mängden småkroppar och damm innebär att planeter runt Tau Ceti skulle utsättas för en högre nedslagsfrekvens än jorden, vilket kan påverka både ytförhållanden och möjligheten för liv att utvecklas eller överleva.
Planeter och beboelig zon
Flera undersökningar med mycket precisa radialhastighetsmätningar (bland annat med instrument som HARPS) har föreslagit förekomsten av flera superjordar runt Tau Ceti. En studie har pekat på upp till fem planetkandidater med minsta massor på ordningen några gånger jordens massa. Två av dessa kandidater ligger ungefär i eller nära den teoretiska beboeliga zonen, där temperaturerna i princip skulle kunna tillåta flytande vatten på en planets yta under gynnsamma atmosfäriska förhållanden.
Det är viktigt att poängtera att dessa planetkandidater ännu inte är definitivt bekräftade. Signalerna är svaga och kan delvis påverkas av instrumentella brus- och stjärnaktivitetsfenomen, så fortsatt observation med nya och känsligare instrument krävs för att bekräfta dem och bestämma deras banor och massor mer exakt. Framtida teleskop och instrument, både för radialhastigheter och för direkt avbildning (till exempel nästa generationens mark- och rymdteleskop), väntas öka möjligheten att bekräfta och studera planeter runt Tau Ceti i detalj.
Habitabilitet och utmaningar
Att en planet ligger i den beboeliga zonen betyder inte automatiskt att den är beboelig. För Tau Ceti måste man ta hänsyn till flera faktorer som gör situationen mer komplex:
- Den omfattande skräpskivan ökar risken för kraftiga nedslag, vilket kan hämma stabil utveckling av liv eller leda till ofta massutdöenden.
- Den lägre metallhalten kan påverka planetbildningsprocessen och därmed planeternas sammansättning och atmosfärer.
- Planeterna kan ha högre rad och variation i inkommande stoft och kometmaterial, vilket både kan leverera vatten och organiska ämnen men också skapa ogynnsamma ytförhållanden.
SETI, observationer och kultur
Tau Ceti har länge varit ett populärt mål för sökandet efter signaler från intelligenta civilisationer (SETI) tack vare sin närhet och sol-liknande karaktär. Den kombinationen gör den till en logisk kandidat för riktade sökningar både i radiospektrum och i optiska sökningar.
Stjärnan förekommer även ofta i science fiction och populärkultur som en möjlig värd för planeter och bosättningar — delvis för att den är så väl känd och relativt lätt att lokalisera på himlen.
Sammanfattning
Tau Ceti är en närliggande, sollik stjärna med flera egenskaper som gör den intressant: den är relativt nära, stabil, och omgiven av en uttalad skräpskiva. Observationer tyder på flera potentiella superjordar, varav några kan befinna sig i den beboeliga zonen, men dessa planetkandidater kräver ännu bekräftelse. Kombinationen av närhet, sollikhet och förekomsten av planeter gör Tau Ceti till ett fortsatt viktigt mål för både observationsastronomi och SETI-program.
Sökning
Projekt Ozma sökte efter intelligent liv (SETI) genom att undersöka utvalda stjärnor för artificiella radiosignaler. Det leddes av astronomen Frank Drake, som valde Tau Ceti och Epsilon Eridani som de första målen. Båda ligger nära solsystemet och liknar solen. Inga artificiella signaler hittades efter 200 timmars observationer. Senare radiosökningar av detta stjärnsystem har också gett negativa resultat.
Planeter?
Den 19 december 2012 presenterades bevis för att det finns ett system med fem planeter som kretsar kring Tau Ceti. Planeternas uppskattade minimimassa är mellan två och sex gånger jordens massa. Deras omloppstid varierar mellan 14 och 640 dagar. En av dem, Tau Ceti e, verkar kretsa ungefär hälften så långt från Tau Ceti som jorden gör från solen. Med Tau Cetis ljusstyrka på 52 procent av solens och ett avstånd från stjärnan på 0,552 AU skulle planeten få 1,71 gånger så mycket stjärnstrålning som jorden. Detta är något mindre än Venus, som får 1,91 gånger Jordens strålning. Enligt vissa undersökningar ligger den inom stjärnans beboeliga zon.
Den beboeliga zonen för en stjärna är den zon där flytande vatten kan finnas på en jordliknande planet. För Tau Ceti ligger detta vid en radie på 0,55-1,16 AU, där 1 AU är det genomsnittliga avståndet från jorden till solen.
Frågor och svar
F: Vad är Tau Ceti?
S: Tau Ceti är en stjärna som ligger i konstellationen Cetus.
F: Kan Tau Ceti ses med blotta ögat?
S: Ja, Tau Ceti kan ses med blotta ögat som en stjärna av tredje magnituden.
F: Hur är Tau Cetis massa jämfört med solens massa?
S: Tau Ceti har bara 78 % av solens massa.
F: Hur långt är Tau Ceti från solsystemet?
S: Tau Ceti ligger knappt 12 ljusår från solsystemet.
F: Hur många planeter tror man kretsar kring Tau Ceti?
S: Det finns troligen fem planeter runt Tau Ceti, varav två befinner sig i den beboeliga zonen.
F: Vad är det för skräpskiva runt Tau Ceti?
S: Skivan runt Tau Ceti består av mer än tio gånger så mycket stoft som solsystemet.
F: Varför anses Tau Ceti vara ett mål för sökandet efter utomjordisk intelligens (SETI)?
S: Tau Cetis solliknande egenskaper och närhet till jorden har lett till ett intresse för stjärnan som en möjlig plats för utomjordiskt liv.
Sök