Glen Travis Campbell (22 april 1936–8 augusti 2017) var en amerikansk musiker, sångare och skådespelare. Han föddes i Billstown i Arkansas och växte upp med en stark anknytning till countrymusik. Nästan alla hans soloverk hör hemma i countrymusikgenren, men redan tidigt i karriären arbetade han som eftertraktad studiomusiker och gitarrist på många rock- och popmusikskivor, bland annat på låten "Mary, Mary" av The Monkees. Han ingick under 1960-talet i kretsen av studioutövare som ofta kallas The Wrecking Crew och bidrog med sin gitarr på inspelningar för en rad artister.
Tidiga år och genombrott
Efter sina år som studiomusiker inledde Campbell en solokarriär som snabbt ledde till kommersiell framgång. Han kombinerade skickligt country, pop och orkestrala arrangemang vilket gjorde att hans låtar nådde både country- och poplistor. Under en kort tid gick Campbell även med i The Beach Boys som turnerande gitarrist när Brian Wilson blev sjuk, vilket gav honom ytterligare erfarenhet och exponering.
TV, film och populärkultur
Campbell var en van underhållare som också syntes i tv och film. Han gästspelade i The Smothers Brothers Comedy Hour och blev senare värd för en egen serie, The Glen Campbell Goodtime Hour, som gick på tv under slutet av 1960‑talet och början av 1970‑talet. Programmet gjorde honom till en folkkär tv‑profil och presenterade många gästartister från olika musikstilar.
Stora hits och samarbeten
Campbells hits inkluderar bland annat "Galveston", "By The Time I Get to Phoenix", "Wichita Lineman", "Try a Little Kindness", "Gentle On My Mind", "Sunflower" och "Hey Little One". Många av hans mest kända låtar skrevs av låtskrivaren Jimmy Webb, vars samarbeten med Campbell gav flera av countrymusikens mest ihågkomna melodier. År 1975 nådde han sin största kommersiella framgång med singeln "Rhinestone Cowboy". Låten blev ett stort fenomen och bidrog till att glittriga scenkläder och strass blev ett modeinslag inom countryscenen.
Personligt liv och karriärsvacka
Under slutet av 1970‑talet avtog Campbells kommersiella framgångar. Han upplevde perioder av överexponering i offentligheten och hans privatliv fick en del uppmärksamhet — bland annat väckte hans romans med den betydligt yngre countrystjärnan Tanya Tucker reaktioner i media. Han rapporterades också ha problem utanför scenen vid olika tillfällen, bland annat en händelse där han arresterades för rattfylleri. Detta bidrog till att han i perioder minskade sina offentliga framträdanden och inspelningsaktiviteter.
Återkomst och sena år
Trots motgångar gjorde Campbell flera försök att återvända till musikscenen. Under 1990‑talet och 2000‑talet återfick många intresse för hans rika katalog och hans betydelse som korsningspunkt mellan country och pop uppmärksammades på nytt. Han gav ut nya skivor och deltog i tv‑framträdanden, och för många fans var hans musik fortsatt viktig inom populärkulturen.
Sjukdom, avskedsturné och sista år
I slutet av 2010 diagnostiserades Campbell med Alzheimers sjukdom, något han själv offentliggjorde i juni 2011. Samma år släppte han ett av sina sista studioprojekt och planerade en avskedsturné. Han avslutade sin sista turné i november 2012. Hans sista skedda offentliga liv dokumenterades i filmen "Glen Campbell: I'll Be Me", som följde hans kamp med sjukdomen och innehöll nya inspelningar. Låten "I'm Not Gonna Miss You" från projektet uppmärksammades särskilt och blev nominerad till en Oscars‑utmärkelse för bästa originalsång.
Arv och betydelse
Glen Campbell räknas som en av de mest inflytelserika country‑popartisterna, känd för sin varma röst, virtuosa gitarrspel och förmåga att korsa genrer. Han vann under sin karriär flera utmärkelser och grammisar och lämnade efter sig ett stort antal inspelningar som fortsatt spelas och tolkas av nya generationer. Hans historia — från småstadssonen i Arkansas till internationell stjärna, och slutligen kampen mot sjukdomen — har gjort honom till en välkänd och ofta omskriven figur i amerikansk musikhistoria.
Campbell avled den 8 augusti 2017 i Nashville, Tennessee, 81 år gammal. Hans musik, tv‑framträdanden och dokumentation av hans sista år bidrar fortfarande till att hålla hans namn levande bland lyssnare och musiker.
