Grönstensbälte
Grönstensbälten är stora områden med mycket gamla metamorfoserade vulkaniska bergarter. Namnet kommer från den gröna färgen på mineralerna i stenarna. Klorit, aktinolit och andra gröna amfiboler är de typiska gröna mineralerna.
Grönstensbältena har ursprungligen bildats av magmatiska bergarter, t.ex. basalt. Bältena bildades vid gamla oceaniska spridningscentra och i vulkaniska öbågar. De kan vara flera tusen kilometer långa. Senare har de metamofosserats, med mindre sedimentära bergarter mellan de vulkaniska formationerna.
De grönstensbälten som bildades i forntida hav finns nu på land i arkeiska och proterozoiska kratoner mellan granit- och gneiskroppar. Bergarterna är mafiska, vilket innebär att de innehåller mycket magnesium och kisel.
Frågor och svar
Q: Vad är grönstensbälten?
S: Grönstensbälten är stora regioner med mycket gamla metamorfoserade vulkaniska bergarter som ursprungligen bildades av magmatiska bergarter, t.ex. basalt.
F: Varför kallas dessa bälten för grönsten?
S: Namnet kommer från den gröna färgen på mineralerna i bergarterna, t.ex. klorit, aktinolit och andra gröna amfiboler.
F: Var bildades grönstensbältena?
S: Grönstensbälten bildades vid forntida oceaniska spridningscentra och i vulkaniska öbågar.
F: Finns grönstensbälten bara i oceaner?
S: Nej, de grönstensbälten som bildades i forntida oceaner finns nu på land i arkeiska och proterozoiska kratoner mellan granit- och gneiskroppar.
F: Vilken typ av bergarter finns i grönstensbälten?
S: Bergarterna är mafiska, vilket innebär att de innehåller mycket magnesium och kiseldioxid.
F: Hur långa kan grönstensbälten vara?
S: Grönstensbälten kan vara flera tusen kilometer långa.
F: Hur bildades grönstensbälten?
S: Grönstensbältena bildades ursprungligen av vulkaniska bergarter, t.ex. basalt, som senare metamofoserades, med mindre sedimentära bergarter mellan de vulkaniska formationerna.
