Grönstensbälten – definition, ursprung och geologi
Upptäck grönstensbälten: definition, ursprung och geologi — formationer, typiska mineral (klorit, aktinolit), mafiska bergarter, ålder och roll i jordens kraton.
Grönstensbälten är stora, oftast mycket gamla områden med metamorfoserade vulkaniska bergarter som ofta visar en karakteristisk grön färg. Namnet kommer från de gröna mineralerna i stenarna: klorit, aktinolit och andra gröna amfiboler är typiska. Dessa mineral förekommer tillsammans med olika altererade mafiska och ultramafiska bergarter och sekundära mineraliseringar.
Ursprung och geologisk miljö
Grönstensbälten bildades ursprungligen av magmatiska och vulkaniska bergarter, till exempel basalt och ofta mer magnesiumrika komatiiter. De uppstod vid forntida havsspridningsryggar, i vulkaniska öbågar eller i back-arc-miljöer och kan sträcka sig flera hundra till flera tusen kilometer. Under senare geologiska skeenden har dessa vulkaniska sekvenser ofta inkorporerats i kontinental skorpa och genomgått regional metamorfos. Mellan de vulkaniska formationerna finns ofta tunnare lager av sedimentära bergarter som chert, skiffer eller bandade järnformationer.
Bergarter och mineral
Grönstensbältenens bergarter är i allmänhet mafiska till ultramafiska, vilket innebär att de innehåller relativt mycket magnesium och kisel jämfört med felsiska bergarter. Typiska litotyper och associerade enheter är:
- Flödes- och lavabildningar: pillow-lavas, basalt och komatiit.
- Tuffit- och asklager från vulkanisk aktivitet.
- Ultramafiska intrusiv- och vulkaniska kroppar (peridotiter, serpentiniserade bergarter).
- Sedimentära inslag: chert, pelitiska skiffrar och banded iron formations (BIF).
- Hydrotermala och sulfidhaltiga lager som senare kan bli malmförekomster.
Vanliga metamorfiska och hydrotermala mineral är klorit, aktinolit, andra amfiboler, epidot, albit, serpentin och ibland talc eller kalcit beroende på alteration. Vid högre metamorfosgrad kan garnet och hornblände bildas.
Metamorfos och struktur
Grönstensbälten är ofta metamorfoserade till greenschist-facies eller mer intensivt till amphibolit-facies beroende på tryck och temperatur under metamorfosen. Hydrotermal alterering spelar en stor roll i att skapa den karakteristiska gröna färgen och i att koncentrera metalliska mineral. Strukturellt ligger grönstenssekvenser ofta mellan stora granit- och gneissmassiv och ingår i så kallade greenstone–granite terranes där de bildar remsor eller bälten inneslutna i äldre kontinentalskorpa.
Ålder och utbredning
Många kända grönstensbälten bildades under Arkeikum och tidig Proterozoikum; de återfinns i arkeiska och proterozoiska kratoner världen över. Exempelvis finns stora grönstensbälten i Afrikas, Kanadas och Australiens urberg. De finns ofta inbäddade mellan större granit- och gneiskroppar och kan vara flera tusen kilometer långa i aggregerad form.
Ekonomisk betydelse
Grönstensbälten är ekonomiskt viktiga eftersom de ofta rymmer betydande malmförekomster. Vanliga mineralresurser är:
- Guld — många rena guldfyndigheter är associerade med grönstensbälten (t.ex. Abitibi, Yilgarn).
- Baselement som koppar, zink och bly i form av VMS- (volcanogenic massive sulfide) avlagringar.
- Järn i bandade järnformationer (BIF) som ofta förekommer i eller intill grönstenssekvenser.
Exempel och referenser
Välkända exempel på grönstensbälten är Barberton i Sydafrika, Superior-provinsen och Abitibi i Kanada samt Yilgarn i Australien. Studier av dessa bälten ger viktig information om tidig jordskorpekonstitution, havsbottensprocesser och tidiga metallinlagringar.
Sammanfattningsvis är grönstensbälten forntida vulkaniska och vulkanosedimentära sekvenser som genom regional metamorfos och hydrotermal aktivitet fått sin karakteristiska sammansättning och gröna minerala färg, och som idag ofta är viktiga för prospektering av guld och basmetaller.
Frågor och svar
Q: Vad är grönstensbälten?
S: Grönstensbälten är stora regioner med mycket gamla metamorfoserade vulkaniska bergarter som ursprungligen bildades av magmatiska bergarter, t.ex. basalt.
F: Varför kallas dessa bälten för grönsten?
S: Namnet kommer från den gröna färgen på mineralerna i bergarterna, t.ex. klorit, aktinolit och andra gröna amfiboler.
F: Var bildades grönstensbältena?
S: Grönstensbälten bildades vid forntida oceaniska spridningscentra och i vulkaniska öbågar.
F: Finns grönstensbälten bara i oceaner?
S: Nej, de grönstensbälten som bildades i forntida oceaner finns nu på land i arkeiska och proterozoiska kratoner mellan granit- och gneiskroppar.
F: Vilken typ av bergarter finns i grönstensbälten?
S: Bergarterna är mafiska, vilket innebär att de innehåller mycket magnesium och kiseldioxid.
F: Hur långa kan grönstensbälten vara?
S: Grönstensbälten kan vara flera tusen kilometer långa.
F: Hur bildades grönstensbälten?
S: Grönstensbältena bildades ursprungligen av vulkaniska bergarter, t.ex. basalt, som senare metamofoserades, med mindre sedimentära bergarter mellan de vulkaniska formationerna.
Sök