Mafiskt: mineral och bergarter med högt magnesium- och järninnehåll

Karakteristika och vanliga mineral

Mafiska mineral och bergarter är ofta mörka till färgen och har relativt hög densitet — i många fall över vad som är typiskt för ljusa, kiselsyra‑rika bergarter. Typiska mafiska mineral är olivin (olivin), pyroxener (pyroxen), amfiboler (amfibol) samt mörka glimmermineral som biotit (mikas). I plagioklasserien förekommer ofta de mer kalciumrika varianterna (kalciumrika plagioklaser). Dessa mineral tillsammans ger bergarterna deras typiska utseende och fysikaliska egenskaper (specifik vikt).

Bergarter och klassiska exempel

Vanliga mafiska bergarter är till exempel basalt och gabbro, där basalt är den fin- till mellan-korniga vulkaniska motsvarigheten och gabbro den grovkorniga intrusiva motsvarigheten. Samlingsbegreppet mafiska bergarter omfattar flera formationer som har liknande kemisk sammansättning men skilda texturer beroende på bildningsmiljön.

Kemi, viskositet och vulkanism

Mafiska bergarter har generellt lägre kiselhaltsinnehåll än felsiska bergarter, vilket påverkar smältors och lavas egenskaper. Mafisk magma är vanligtvis mindre trögflytande (lägre viskositet) än kiselrika smältor, vilket gör att gaser kan avges lättare och utbrott ofta blir mindre explosiva. Mafisk lava förekommer ofta vid oceaniska spridningszoner och hotspot‑vulkanism, och klassiska exempel på vulkaner med mafisk lava finns på öar som Hawaii. Begreppet mafisk lava används särskilt i samband med denna typ av lågviskös, järn‑ och magnesiumrik magma.

Användning och geologisk betydelse

Mafiska bergarter spelar en central roll i förståelsen av jordens mantelsammansättning och platttektonik: oceanbottnar består huvudsakligen av basalt, och gabbro bildar ofta den underliggande oceaniska skorpan. Mafiska material används även praktiskt, till exempel som byggnadssten, ballast och schaktmaterial. Flera mafiska mineral har industriell betydelse, och olivin förekommer ofta i studier om jordens inre kemi.

Skillnader och begreppsklarhet

För att skilja mellan olika typer används termer som mafisk, felsisk och ultramafisk. Felsiska bergarter är rika på kisel och fältspat och är ofta ljusa, medan ultramafiska innehåller ännu mer magnesium och järn än typiska mafiska bergarter. Historiskt har även begreppet portmanteau och äldre klassificeringar använts, men modern petrologi förlitar sig på kemiska analyser för att placera en bergart i rätt kategori.

• Silikatmineral — grundkomponent i många mafiska bergarter.
• Magmatisk bergart — bildas genom stelning av magma.
• Augit — vanlig pyroxen i mafiska bergarter.
• Järn och magnesium — de dominerande metallelementen i mafiska material.

För mer detaljerad information om mineralens fysikaliska egenskaper och kemiska sammansättning finns generella översikter och databaser som diskuterar varje mineral och bergartstyp mer ingående (silikatmineral, mafiska bergarter). Denna artikel ger en sammanfattning av huvuddragen hos mafiska material och deras betydelse inom geologi och vulkanologi.