Det indisk-pakistanska kriget 1971 var en militär konflikt mellan Indien och Pakistan. Det varade bara 13 dagar och anses vara ett av historiens kortaste krig.
Under kriget kämpade indiska och pakistanska styrkor på den östra och västra fronten. Kriget upphörde i praktiken efter att de pakistanska väpnade styrkornas östra kommando undertecknade instrumentet för kapitulation (1971) den 16 december 1971. Efter kapitulationen avskilde sig Östpakistan som den oberoende staten Bangladesh. Omkring 97 368 västpakistanier som befann sig i Östpakistan vid tiden för dess självständighet, däribland cirka 79 700 soldater och paramilitärer från Pakistans armé och 12 500 civila, togs som krigsfångar av Indien.
Bakgrund
Kriget har sin bakgrund i politiska och etniska spänningar mellan Väst- och Östpakistan. Efter valet 1970 vann den bengaliska ledaren Sheikh Mujibur Rahmans parti en klar majoritet i hela Pakistan, men den politiska överföringen av makt blockerades av Västpakistans militär- och politiska ledning. I mars 1971 inledde Pakistans armé en omfattande militär operation i Östpakistan, känd som Operation Searchlight, för att slå ner självständighetsrörelsen. Detta ledde till massiva övergrepp, stora civila förluster och en flyktingvåg till Indien, där uppskattningsvis 8–10 miljoner människor sökte skydd.
Krigets förlopp
Efter månader av ökande spänningar och gränskonflikter gav upptrappningen i slutet av november och början av december 1971 upphov till öppen konflikt. Kriget började formellt den 3 december 1971 när pakistanska flyganfall riktades mot indiska flygfält. Indien svarade med full skala militär intervention för att stödja befrielserörelsen i Östpakistan (Mukti Bahini) och för att hantera den humanitära krisen som orsakats avflykten av miljontals flyktingar.
Striderna skedde på två fronter:
- Östra fronten: Här var konflikten avgörande. Indiska styrkor tillsammans med bengaliska gerillaenheter avancerade snabbt och inneslöt de pakistanska garnisonerna. Den snabba offensiven ledde till den slutliga kapitulationen av Pakistans östra kommando den 16 december 1971.
- Västra fronten: Här förekom tunga strider, artilleribombardemang och gränsöverträdelser, men ingen avgörande seger för någon sida under de 13 dagarna.
Internationell reaktion
Kriget var också en del av det kallakrigets globala sammanhang. Sovjetunionen gav politiskt och diplomatiskt stöd till Indien, medan USA och Kina i olika grad stödde Pakistan. Under konflikten förde USA ut en flottgrupp till Indiska oceanen som en signalrörelse till förmån för Pakistan, vilket ökade spänningarna i regionen. Den internationella opinionen reagerade starkt på rapporterna om övergrepp i Östpakistan och på den humanitära katastrofen.
Konsekvenser och efterspel
- Självständighet: Östpakistan blev den nya staten Bangladesh och började bygga upp sina statliga institutioner under ledning av Sheikh Mujibur Rahman.
- Krigsfångar: De många pakistanska soldaterna och civila som togs som krigsfångar förblev ett viktigt ämne i diplomatiska förhandlingar. Många av dem frisläpptes och repatrierades efter förhandlingar mellan Indien, Pakistan och andra parter.
- Humanitära och mänskliga förluster: Dödssiffror och våld mot civila under konflikten är föremål för stora variationer i uppskattningar. Många historiker och organisationer pekar på omfattande brott mot mänskliga rättigheter och en djup humanitär kris under 1971.
- Långsiktiga effekter: Kriget förändrade maktbalansen i Sydasien, ledde till långvariga spänningar mellan Indien och Pakistan och påverkade relationerna mellan regionala och stormakterna.
Viktiga datum och fakta
- Varaktighet: 3–16 december 1971 (13 dagar).
- Avgörande händelse: Kapitulationen undertecknad 16 december 1971 av Pakistans östra kommando (instrumentet för kapitulation (1971)).
- Resultat: Bildandet av staten Bangladesh och omfattande flyktingströmmar samt fångtagning av nära 97 368 västpakistanier (krigsfångar).
Sammanfattning
Det indisk-pakistanska kriget 1971 var kort men omvälvande. På bara 13 dagar förändrades den politiska kartan i Sydasien när Bangladesh bildades. Konflikten lämnade djupa sår i form av mänskligt lidande, diplmatiska spänningar och en debatt om ansvar och historisk tolkning som fortfarande påverkar regionen.

