Interlingua är ett planerat språk. Det använder ord som finns i de flesta västeuropeiska språk. Det har tagits fram av IALA. De är en grupp människor (den mest kända var Alexander Gode) som arbetat med det i över 20 år. Den första ordboken för språket blev klar och publicerades 1951. Interlingua skapades på grundval av språk: Engelska, franska, spanska, portugisiska och italienska.
Ursprung och historia
Interlingua utvecklades av International Auxiliary Language Association (IALA) under första halvan av 1900‑talet. Målet var att skapa ett lättillgängligt hjälpspråk (interlingua) baserat på ord som redan är internationellt spridda i Europa och världen. Projektet leddes under lång tid av språkforskare och lingvister, där Alexander Gode är en av de mest kända deltagarna. Efter mer än tjugo års arbete färdigställdes en först utgåva av språket och dess ordbok, som publicerades 1951.
Principer och utformning
- Naturlig återgivning: Istället för att bygga nya eller konstlade ord valdes i första hand ord som finns i flera av de utvalda källspråken. Detta gör att många ord känns igen av talare av Engelska, franska, spanska, portugisiska och italienska.
- Internationellt ordförråd: Vokabuläret består till stor del av internationella eller latinska ordformer som redan används i många språk, vilket ger hög igenkänning även för andra språkgrupper.
- Förenklad grammatik: Grammatiska regler är avsiktligt enkla och regelbundna. Artikel- och böjningssystem är begränsade, plural bildas vanligtvis med -s och verbböjningen är i hög grad regelbunden.
- Fonetik och stavning: Interlingua använder det latinska alfabetet med en stavning som i hög grad speglar uttalet. Målet är ett så fonemiskt system som möjligt: skrivning och uttal stämmer oftast överens.
Ordförråd och exempel
Interlinguas ordval bygger på en jämförelse mellan de valda källspråken: ett ord antas tillhörande interlingua om det finns i flera källspråk med liknande form och betydelse. Det gör att många ord ser mycket bekanta ut för talare av västeuropeiska språk. Exempel:
- information — information
- familia — familj
- nation — nation
- communication — kommunikation
Kort exempelmening i interlingua och svensk översättning:
Interlingua es facille a comprender pro multe personas.
Interlingua är lätt att förstå för många människor.
Grammatiska drag i korthet
- Substantiv: Bestämd och obestämd artikel liknar de romanska språken (t.ex. le, un). Plural bildas normalt med -s.
- Adjektiv: Avslutas ofta med -e eller -o beroende på form; de ändrar sig vanligen inte efter genus i samma utsträckning som i vissa romanska språk.
- Verb: Verbformer är regelbundna med tydliga ändelser för infinitiv och tempus; det finns få oregelbundna verb.
- Satsstruktur: Standardordföljden är subjekt–verb–objekt (SVO), vilket gör konstruktioner bekanta för talare av många europeiska språk.
Användning och resurser idag
Interlingua används i mindre, men stabila, kretsar världen över. Det finns tidningar, böcker, kurser och onlinematerial på interlingua, och en del radio- och internetprojekt använder språket. För den som vill lära sig finns ordböcker, grammatiker och nätgemenskaper som underlättar inlärningen.
Fördelar: hög igenkänningsfaktor för västeuropéer, relativt snabb inlärning, lämpligt som grund för internationell kommunikation.
Begränsningar: naturligt utformade interlingua är mer beroende av latinskt/romanskt ordförråd vilket kan göra det mindre omedelbart igenkännbart för talare av icke‑europeiska språk.
Hur börja lära sig
- Studera en enkel grammatik och ett grundordförråd.
- Jämför interlingua‑ord med motsvarigheter i de språk du kan för att snabbt bygga upp förståelse.
- Sök efter texter och ljudmaterial online och försök läsa artiklar eller enkla böcker på interlingua.
- Gå med i forum eller sociala grupper för att öva skrift och tal med andra studerande.
Interlingua är avsiktligt utformat för att vara ett praktiskt, lättbegripligt hjälpspråk med rötter i de mest spridda västeuropeiska språken. För den som vill kommunicera över språkgränser inom den europeiska språktraditionen kan det vara ett effektivt verktyg.