Interlingua grammatik

Stavning

Vokalerna i interlingua uttalas som i spanska eller LFN (ett annat planerat språk). Konsonanterna uttalas för det mesta som på engelska eller LFN.

Interlingua behåller en stor del av stavningen av latinska ord, som ligger närmare formerna i engelska och franska än i de andra romanska språken. Den behåller till exempel q ([k]), y ([i]), ch ([k]), ph ([f]), rh ([r]) och th ([t]). Den behåller också den vanliga användningen av dubbla konsonanter. Dessutom tillåts varianter som ch för [ʃ], s mellan vokaler som [z], c före e/i som [ts], g före e/i som [ʒ], qu före e/i som [k] osv.

Accent anges inte, även i undantagsfall, men följer i stort sett ett regelsystem som liknar det för LFN.

Stavning av säkerhet

Interlingua har också en "kollateral" stavning, som förenklar ovanstående komplikationer till ett system som mer liknar det spanska eller LFN. Den här alternativa stavningen har samma status, men i verkligheten används den inte särskilt mycket av de som ansluter sig till den. Detaljerna:

1. dubbla bokstäver förenklas, utom ss, till exempel ecclesia > eclesia, adducer > aducer, interrogar > interogar.
2. vokalen y blir i, till exempel tyranno > tirano.
3. ph blir f, till exempel phonetic > fonetic.
4. ch, när det uttalas som k, blir c, utom före e o i, till exempel christo > cristo.
5. r och th blir r och t, till exempel retorik > retorik, patetisk > patetisk.
6. g och gi blir j när de uttalas som franska j, till exempel sage > saje, sagio > sajo.
7. -isar och avledningar blir -izar, till exempel civilisar > civilizar.
8. -te blir -t, utom när accenten ligger på den tredje stavelsen från slutet, till exempel animate > animat.
9. -nne, -lle och -rre blir till -n, -l och -r, till exempel perenne > peren, belle > bel, bizarre > bizar.

Artiklar

• un - a/an
• le - den
• al - till den
• del - av den

Substantiv

Plural är -s efter en vokal, -es efter en konsonant, men -hes efter ett avslutande c:

• catto > cattos - katt > katter
• can > canes - dog > dogs
• roc > roches - rook > rooks (i schack)

Interlingua har inget grammatiskt kön. Vissa ord skiljer kvinnligt från manligt genom att ändra -o till -a eller genom att lägga till -essa. Andra har två olika former. Men de flesta ord gör ingen skillnad:

• puero > puera - pojke > flicka
• tigre > tigressa - hantig tiger > kvinnlig tiger
• rege > regina - kung > drottning
• jornalista - journalist (man eller kvinna)

Adjektiv

Adjektiv ändras inte för att vara överens med substantiv. De kan föregå eller följa substantivet, med undantag för siffror, som alltid föregår substantivet. I allmänhet föregår korta adjektiv och långa adjektiv följer efter.

• belle oculos = oculos belle - vackra ögon
• un bon idea, un idea ingeniose - en bra idé, en genial idé

För att jämföra använder du plus eller minus och le plus eller le minus:

• un plus feroce leon - ett mer grymt lejon
• un traino minus rapide - ett mindre snabbt tåg
• le plus alte arbore - det högsta trädet
• le solution le minus costose - den mindre kostsamma lösningen

Man kan använda suffixet -issime för absolut superlativ:

• un aventura excellentissime - det mest utmärkta äventyret

Adjektiven bon, mal, magne (stor) och parve (liten) har alternativa oregelbundna former :

bon ' plus bon ' le plus bon		eller		bon ' melior ' optime
mal ' plus mal ' le plus mal		eller		mal ' pejor ' pessime
magne ' plus magne ' le plus magne		eller		magne ' major ' maxime
parve ' plus parve ' le plus parve		eller .		parve ' minor ' minime

Adverbier

Det finns två typer av adverb: första formen och andra formen. Adverbier av första formen är en sluten klass av grammatiska ord, som kvasi (nästan), jam (redan) och totevia (ändå). Adverbier av andra formen är en öppen klass som härrör från adjektiv genom att lägga till suffixet -mente (eller -amente efter avslutande c):

• felice > felicemente - lyckligt
• magi > magicamente - magiskt

Vissa vanliga adverb har korta alternativa former som slutar på -o:

• sol > solmente > solo - endast

Precis som adjektiv använder adverbier plus, minus, le plus och le minus:

• Illa canta plus bellemente que illa parla - Hon sjunger vackrare än hon talar.
• Le gepardo curre le plus rapide de omne animales - Geparden springer snabbast av alla djur

Adverben bon och mal har alternativa oregelbundna former:

bonmente ' plus bonmente ' le plus bonmente		eller .		ben ' plus ben ' le plus ben		eller		ben ' melio ' optimo
malmente ' plus malmente' le plus malmente		eller		mal ' plus mal ' le plus mal		eller .		mal ' pejo ' pessimo

Pronomen

Personliga pronomen

Man kan använda objektivformen för det direkta objektet och det indirekta objektet. Eller så kan man använda prepositionen a före pronomenet för det indirekta objektet:

• Le caffe es excellente: proba lo! - Caféet är utmärkt - smaka på det!
• Dice me le conto; dice me lo (Dice le conto a me...) - Berätta historien för mig; berätta den för mig.

De reflekterande pronomen används när verbets subjekt är detsamma som objektet (direkt eller indirekt). Liksom i de romanska språken används reflektiva pronomen mycket mer än i engelskan:

• Deo adjuta les, qui se adjuta - Gud hjälper dem som hjälper sig själva.
• Io me sibila un melodia - Jag visslar en melodi för mig själv
• Du är en rasava? - Har du rakat dig?
• Francese se parla in Francia - Franska talas i Frankrike

När det gäller besittningsformerna används de längre formerna i konstruktioner som le auto es le mie - bilen är min. Men man kan också använda dem som starkare adjektiv än de korta formerna:

• alicun amicos mie - några vänner till mig
• Matre mie! Es un piccante bolla de carne! - Min mamma! Detta är en pikant köttbulle!

Många talare använder vos istället för tu för att vara artig i formella situationer:

• Esque vos passava un viage placente, Seniora Chan? - Hade ni en trevlig resa, fru Chan?
• Aperi vostre valise, Senior - Öppna resväskan, sir

Använd illes för grupper av personer med både män och kvinnor. Illas kan användas för grupper med enbart kvinnor.

Opersonliga pronomen

Il är ett opersonligt pronomen som används i konstruktioner som il pluve (det regnar). Il kan också användas när det egentliga subjektet är en sats som förekommer senare i meningen.

• Il deveni tarde - Det börjar bli sent
• Il es ver que nos expende multe moneta - Det är sant att vi spenderar mycket pengar.
• Es bon que vos veni ora - Det är bra att ni kommer nu.

On är det pronomen som används när subjektets identitet är oklar. Formen för objekt är uno:

• On non vide tal cosas actualmente - Man ser inte sådana saker just nu.
• On sape nunquam lo que evenira - Man vet ingenting som kommer att hända
• On construe un nove linea de metro al centro urban - Man bygger en ny tunnelbanelinje till stadens centrum.
• On collige le recylabiles omne venerdi - Man samlar in återvinningsmaterial varje fredag
• Tal pensatas afflige uno in le profundo del depression - Sådana tankar drabbar en i depressionens djup.

Demonstrativa pronomen

De viktigaste formerna är adjektivet iste eller aqueste och pronomenet iste, ista och isto, som kan vara plural. När subjektet i en mening har två möjliga föregångare hänvisar iste till den andra föregångaren.

• Iste vino es pessime - Detta vin är sämst
• Isto es un bon idea - Detta är en bra idé
• Janet följde med sin sorg till galleriet... - Janet följde sin syster till galleriet...
• (a) Illa es un artista notabile - Janet är en anmärkningsvärd konstnär.
• (b) Ista es un artista notabile - Systern är en anmärkningsvärd konstnär.

Adjektivet för avstånd är ille o aquelle. Pronomen är samma som personliga pronomen.

• Io cognosce ille viro; ille se appella Smith - Jag känner den mannen; han heter Smith.
• Illo es un obra magnific - Det är ett magnifikt verk

Relativa pronomen och frågepronomen

Relativpronomen för personer och djur är qui (subjekt och efter prepositioner) och que (objekt):

• Nos vole un contabile qui sape contar - Vi vill ha en revisor som kan räkna.
• Nos vole un contabile super qui nos pote contar - Vi vill ha en revisor som vi kan räkna med.
• Nos vole un contabile que le policia non perseque - Vi vill ha en revisor som polisen inte förföljer.

Det relativa pronomenet för things är que för alla användningsområden:

Il ha duo sortas de inventiones: illos que on discoperi e illos que discoperi uno - Det finns två sorters uppfinningar: de som du upptäcker och de som upptäcker dig.

Cuje - "vars" eller "av vilka" - används för personer och saker:

• un autor cuje libros se vende in milliones - en författare vars böcker säljs i miljontals exemplar
• un insula cuje mysterios resta irresolvite - en ö vars mysterier förblir olösta

Alla dessa kan ersättas med le qual eller le quales:

• Mi scriptorio esseva in disordine - le qual, nota ben, es su stato normal - Mitt skrivbord var i oordning - vilket, notera väl, är dess normala tillstånd.
• Duo cosinos remote, del quales io sape nihil, veni visitar - Två avlägsna kusiner, som jag inte vet något om, kommer på besök.

Relativpronomen används också som frågepronomen.

Verben

Det här är de vanligaste formerna av verb (notera undantag med understrukna bokstäver):

Verben varierar inte med avseende på personer och plural, med undantag för alternativa versioner för esser. De normala tempus används för konjunktiv och befallning. Esse, habe och vade har former som är korta för presens: es, ha och va.

Infinitiver

Infinitiv används för både infinitiv och gerundium och kan vid behov pluraliseras:

• Cognoscer nos es amar nos - Att känna oss är att älska oss
• Il es difficile determinar su strategia - Det är svårt att fastställa hans strategi.
• Illes time le venir del locustas - De fruktar gräshoppornas ankomst
• Le faceres de illa evocava un admiration general - Hennes handlingar väckte allmän beundran.

Enkla tider

Det finns tre enkla tider - förfluten tid, nutid och framtid. De används både för perfekt (avslutad) och imperfekt, och för både perfekt och icke-perfekt (fortsatt).

• Io ama mangos; io mangia un justo ora - Jag älskar mangos; jag äter en just nu
• Min bil är gammal och har många fel: naturligtvis är den dålig! - Min bil är gammal och har många brister; naturligtvis går den dåligt!
• Io vos diceva repetitemente: le hospites jam comenciava partir quando le casa se incendiava - Jag sa till er upprepade gånger: gästerna hade redan börjat gå när huset brann.
• Nos volara de hic venerdi vespere, e sabbato postmeridie nos prendera le sol al plagia in Santorini - Vi kommer att flyga härifrån fredag kväll, och lördag eftermiddag kommer vi att ta solen till stranden på Santorini.
• Si ille faceva un melior reclamo, ille venderea le duple - Om han gjorde bättre reklam skulle han sälja två gånger.

Deltagarord

Deltagorden i interlingua är osammanhängande: verb på -ir använder -iente för det aktiva deltagandet och verb på -er använder -ite för det passiva deltagandet. Andra verb använder -nte och -te:

• un corvo parlante - en talande kråka
• Approximante le station, io sentiva un apprehension terribile - När jag närmade mig stationen kände jag en fruktansvärd oro.
• un conto ben contate - en väl berättad historia

Sammansatta tempus

I stället för enkla tempus kan man använda sammansatta former. För det förflutna kan man använda ha och andra former av habe, med det förflutna participet:

• Le imperio ha cadite - Imperiet har fallit

I framtiden använder du va och andra former av vade med infinitiv:

• Io va retornar - Jag kommer tillbaka

Sällan används velle med infinitiv som hypotetiskt sammansatt:

• Io velle preferer facer lo sol - Jag skulle föredra att göra det ensam

Passivet bildas genom att använda es eller andra former av esser med passivt participium:

• Iste salsicias es fabricate per experte salsicieros - Dessa korvar tillverkas av experter på korvtillverkning.

Passiv till past perfect skapas genom att använda habeva essite med passivt participium:

• Nostre planeta habeva essite surveliate durante multe annos - Vår planet har övervakats under många år.

Andra former

Här är exempel på olika former av kommandon:

• Face lo ora! - Gör det nu!
• Le imperatrice desira que ille attende su mandato - Kejsarinnan vill att han ska lyda hennes order.
• Va tu retro al campo; resta vos alteros hic - Du: återvänd till lägret; ni andra: stanna här.
• Cliccar hic - Klicka här
• Que tu va via! - Jag vill att du ska gå iväg!
• Que illes mangia le tortas - Låt dem äta kakor / De kan äta kakor
• Que nos resta hic ancora un die / Vamos restar hic ancora un die - De måste stanna kvar här en dag / Låt oss stanna kvar här en dag

Sia är frågeform och konjunktiv av esser:

• Sia caute! - Var försiktig!
• Sia ille vive o sia ille morte... - Oavsett om han lever eller är död...
• Que lor vita insimul sia felice! - Låt deras liv tillsammans bli lyckligt!

Alternativa versioner av esser

Eftersom verbet esser är oregelbundet i många europeiska språk tillåter Interlingua användningen av versioner:

• es - nutid
• sia - befallning och konjunktiv
• era - förfluten tid
• sera - framtid
• serea - hypotetisk

Vissa personer använder även dessa former av esser i presens:

• son - plural
• me so, nos somos (mycket sällan)

Verben med två rötter

Eftersom interlingua är ett "nylatinskt" språk behåller det alla de dubbla latinska rötter som finns kvar i de romanska språken och i engelskan. Till exempel:

• känna ("känna") > sentimento, sensor
• repeller ("att stöta bort") > repellente, repulsive
• ager ("agera") > agente, skådespelare

Många som talar interlingua föredrar att använda den mer igenkännliga formen i internationella ordlistor, och släpper de andra formerna.

Syntax

Den normala ordföljden i interlingua är subjekt-verb-objekt, men man kan använda andra ordföljder om innebörden är tydlig:

• Ille reface horologios - Han reparerar klockor
• Amandolas ama io tanto, io comprava un amandoliera - Jag älskar mandlar så mycket att jag köpte en mandelodling.

Men pronomen följer oftast de romanska språkens ordning - subjekt-objekt-verb - utom i infinitiv och kommandon, där objektet kommer efter verbet:

• Ille los reface - Han reparerar dem
• Nos vole obtener lo - Vi vill få det
• Jecta lo via! - Kasta den till vägen!

Om två pronomen - först det direkta objektet och sedan det indirekta objektet - förekommer med samma verb, går det indirekta objektet först:

• Io les lo inviava per avion - Jag skickade det till dem med flyg.
• Io la los inviava per nave - Jag skickade dem till henne med båt.

Frågor

Frågorna kan utformas på många olika sätt:

1. Genom att sätta verbet före subjektet:

• Ha ille arrivate? - Har han anlänt?
• Känner du till Barcelona? - Känner du till Barcelona väl?
• Hur ser Quentin Tarantinos filmer ut? - Gillar du filmerna av Quentin Tarantino?

2. Genom att använda ett frågeord i stället för ämnet:

• Vem har sagt det? - Vem har sagt detta?
• Vad har hänt med dig? Un incude - Vad föll över dig? Ett städ

3. Genom att lägga till partikeln esque (eller, mer sällan, an) i början av meningen:

• Esque illa vermente lassava su fortuna a su catto? - Lämnade hon sin lycka till sin katt?

4. Genom att ändra tonen i meningen, eller genom att lägga till ett frågetecken, utan att ändra den normala ordningen:

• Tu jam ha finite tu labores? - Har du redan avslutat ditt arbete?