Internationella fonetiska alfabetet | ett system för att skriva ner ljud
Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) är ett system för att skriva ner ljud. Det skapades av International Phonetic Association 1886 för att människor skulle kunna skriva ner språkljud på ett standardiserat sätt. Språkforskare, språklärare och översättare använder detta system för att visa uttalet för ord.
Wikipedia använder också IPA för att visa hur vissa ord ska uttalas. De flesta symboler är bokstäver i det latinska alfabetet, eller varianter av det. Till exempel skrivs den palatala approximanten (y i igår) med [j]. I IPA kan symboler skrivas mellan snedstreck (kallas en bred transkription, t.ex. "little" kan skrivas som /lɪtl/ ) eller inom hakparenteser (kallas en smal transkription, t.ex. "little" kan skrivas [lɪɾɫ], vilket är hur specifika grupper säger det). Smal översättning är mer exakt än bred översättning.
IPA har endast symboler för ljud som normalt används i talspråk. Extensions to the International Phonetic Alphabet (extIPA) används för att skriva ner andra ljud.
Ibland ändras IPA, och symboler läggs till eller tas bort. Just nu finns det 107 olika bokstäver i IPA. Det finns också 52 märken som läggs till bokstäverna för att ändra deras ljud. Dessa märken kallas "diakritiska tecken".
IPA:s officiella karta, reviderad 2020
Historia
År 1886 bildade en grupp franska och brittiska språklärare International Phonetic Association. Dessa lärare använde sig till en början av det romska alfabetet. Senare ändrade de alfabetet så att olika språk alla skulle skriva samma ljud med samma bokstäver.
Användning av alfabetet
IPA är utformad så att det finns en symbol för varje ljud. Det betyder att varje bokstav alltid ger samma ljud. Detta skiljer sig från engelskan. På engelska ger vissa bokstäver flera ljud. Exempelvis talas bokstaven <x> på engelska normalt som två ljud ([ks]), men kan också talas som [gz] eller [z].
Brev
Det internationella fonetiska alfabetet har bokstäver för tre typer av ljud: pulmonala konsonanter, icke-pulmonala konsonanter och vokaler.
Pulmoniska konsonanter
Pulmonala konsonanter skapas genom att blockera luft som kommer från lungorna. De flesta konsonanter (och alla engelska konsonanter) är pulmonala. Symbolerna för dessa ljud är ordnade i en tabell. Raderna visar hur ljudet framställs (artikulationssättet) och kolumnerna visar var det framställs (artikulationsplatsen).
| IPA: Pulmoniska konsonanter | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Symboler till höger i en cell är stämda, symboler till vänster är stumma. Grå områden är ljud som är omöjliga. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Icke-pulmoniska konsonanter
Icke-pulmoniska konsonanter bildas utan att luft kommer från lungorna. Det finns tre typer av icke-pulmoniska konsonanter. Implosiva konsonanter görs genom att luft tas in i munnen. Ejektiva konsonanter görs genom att tvinga ut luften ur struphuvudet i stället för ur lungorna. Klickkonsonanter skapas genom att skapa en lufttät ficka i munnen och snabbt släppa den.
| IPA: Icke-pulmoniska konsonanter | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gråzoner är ljud som är omöjliga. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vokaler
Vokaler är ljud som görs utan att luften blockeras alls.
| IPA: Vokaler | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Vokaler vid sidan av prickar är: orundade - rundade |
Frågor och svar
F: Vad är det internationella fonetiska alfabetet (IPA)?
S: Det internationella fonetiska alfabetet (IPA) är ett system för att skriva ner ljud. Det skapades av International Phonetic Association 1886 för att tillhandahålla ett standardiserat sätt att skriva ner uttalet av ord från olika språk.
F: Vem använder IPA?
S: Språkforskare, språklärare och översättare använder detta system för att visa uttalet för ord. Wikipedia använder också IPA för att visa hur vissa ord ska uttalas.
F: Vilken typ av symboler används?
S: De flesta symboler som används i IPA är bokstäver från det latinska alfabetet eller varianter av det. Till exempel skrivs den palatala approximanten (y i igår) med [j].
F: Hur skriver man ljud med hjälp av IPA?
S: Ljud kan skrivas mellan snedstreck (så kallad bred transkription) eller inom hakparenteser (så kallad smal transkription). Smal översättning är mer exakt än bred översättning.
F: Vilka typer av ljud ingår?
S: IPA har endast symboler för ljud som används normalt i talade språk. Extensions to the International Phonetic Alphabet (eller extIPA) används för att skriva ner andra ljud.
F: Ändras det någonsin?
S: Ja, ibland läggs symboler till eller tas bort från IPA vid behov. Just nu finns det 107 olika bokstäver och 52 märken som läggs till bokstäver för att ändra ljudet, så kallade "diakritiska tecken".
