Itanium

Marknadsmottagning

Marknaden för servrar av kraftfull typ

När Itanium först släpptes 2001 var Itaniums hastighet en besvikelse jämfört med andra processortyper. Användning av befintliga x86-program och operativsystem var särskilt dålig, och ett test 2001 visade att den var lika snabb som en 100 MHz Pentium (Pentiums på 1,1 GHz fanns på marknaden vid den tiden). Itanium hade ingen framgång jämfört med IA-32 eller RISC, och var ännu sämre när x86-64 släpptes, som fungerade med äldre x86-program.

I en artikel från 2009 om Itaniums historia - "How the Itanium Killed the Computer Industry" - rapporterade journalisten John C. Dvorak att "Detta fortsätter att vara ett av de stora fiaskona [dåliga situationer] under de senaste 50 åren". Teknikskribenten Ashlee Vance skrev att långsamhet i hastighet och lansering "gjorde produkten till ett skämt i chipindustrin". I en intervju sade Donald Knuth: "Itanium-metoden ... skulle vara så fantastisk - tills det visade sig att de önskade kompilatorerna i princip var omöjliga att skriva".

Både Red Hat och Microsoft meddelade att de inte längre skulle tillåta att Itanium används i deras operativsystem. Andra Linuxdistributioner som Gentoo och Debian är dock fortfarande tillgängliga för Itanium. Den 22 mars 2011 meddelade Oracle att de inte längre skulle stödja Itanium, men att stödet för deras befintliga produkter skulle fortsätta. I oktober 2013 sade Oracle att de skulle släppa Oracle Database 12.1.0.1.0.0 på HP-UX Itanium 11.31 i början av 2014.

En tidigare tjänsteman på Intel sa att Itanium hade blivit lönsamt (kunde tjäna mycket pengar) för Intel i slutet av 2009. Under 2009 och senare användes Itanium främst på servrar av HP, som tillverkade 95 % av Itanium-servrarna, så det primära operativsystemet för Itanium var HP-UX. Den 22 mars 2011 sade Intel att de kommer att fortsätta att stödja Itanium helt och hållet med många nya Itanium-chip som skapas och i tid.

Övriga marknader

Även om Itanium gjorde bra ifrån sig i den avancerade databehandlingen ville Intel att den skulle ha fler användningsområden än den ursprungliga x86-arkitekturen.

AMD beslutade sig för en enklare idé och skapade x86-64, ett 64-bitarstillägg till x86-arkitekturen, som Microsoft snart stödde i Microsoft Windows, så Intel var tvunget att inkludera samma typ av 64-bitarstillägg i Intels x86-processorer. x86-64 kan använda befintliga 32-bitarstillämpningar med full maskinvaruhastighet, men har 64-bitars minnesadressering och andra tillägg för nya tillämpningar. Denna arkitektur har nu blivit den mest använda 64-bitarsarkitekturen på marknaden för stationära och bärbara datorer, och 64-bitarsarkitekturen ARMv8 driver många mobila enheter, som används i dagens iPhones, iPads, iPod Touches och nu även i många Android-telefoner och -plattor som Nexus 6P och Nexus 9. Vissa Itanium-baserade arbetsstationer introducerades ursprungligen av företag som SGI, men de finns inte längre tillgängliga. Eftersom AMD tillverkade det första x86-64-chippet kallas arkitekturen vanligen för "amd64" i operativsystem.

HP-moderkort med två "Itanium 2"-processorer


Itanium 2 år 2003


HP zx6000, en Itanium 2 Unix-arbetsstation

Historia

Utveckling: 1989-2000

1989 trodde HP att RISC-arkitekturer (Reduced InstructionSet Computing) hade fastnat vid en instruktion per cykel. HP:s forskare försökte skapa en ny typ av processorarkitektur, senare kallad Explicitly Parallel Instruction Computing (EPIC), som gör det möjligt för processorn att använda många instruktioner i varje klockcykel. EPIC använder en form av VLIW-arkitektur (very long instruction word), där ett instruktionsord innehåller många instruktioner. Med EPIC kontrollerar kompilatorn vilka instruktioner som kan användas samtidigt, så att processorn kan köra instruktionerna utan att behöva komplicerade metoder för att se vilka instruktioner som kan användas samtidigt. Målet med denna idé är att möjliggöra en bättre inspektion av koden vid kompileringstillfället för att kontrollera om det finns ytterligare möjligheter till flera utföranden samtidigt, och att förenkla processorkonstruktionen och spara el genom att ta bort behovet av instruktioner för schemaläggning vid körning.

HP ansåg att det inte var bra att enskilda företag som HP tillverkar egna processorer, så HP samarbetade med Intel 1994 för att skapa IA-64-arkitekturen, som bygger på EPIC:s idéer. Intel ville göra en stor insats för att skapa IA-64 med tanke på att den resulterande processorn skulle användas av de flesta företagssystem. HP och Intel gjorde en stor konstruktionsinsats för att skapa den första Itanium-produkten, Merced, 1998.

När IA-64 skapades trodde Intel, HP och andra branschanalytiker att den skulle bli mycket populär i servrar, arbetsstationer och stationära datorer och att den en dag skulle ersätta RISC- och CISC-arkitekturer (Complex Instruction Set Computing) för flerfunktionstillämpningar. Compaq och Silicon Graphics slutade arbeta på sina Alpha- och MIPS-arkitekturer för att gå över till Itanium-arkitekturen.

Många grupper skapade operativsystem för Itanium, bland annat Microsoft Windows, OpenVMS, Linux och UNIX-typer som HP-UX, Solaris, Tru64 UNIX och Monterey/64 (de tre sistnämnda blev aldrig färdiga med att köras på Itanium). År 1997 fann många att Itaniumarkitekturen och kompilatorn var svårare att använda än de trodde. Tekniska problem, t.ex. de mycket höga transistorerna som behövdes för de stora instruktionsorden och de stora cacheminnena.^[] Det fanns också problem med projektet, eftersom de två delarna av teamet använde olika metoder och hade lite olika prioriteringar. ^[]Eftersom Merced var den första EPIC-processorn hade skapandet av den fler problem än vad teamet hade trott. Dessutom kräver EPIC-konceptet olika kompilatorförmågor som aldrig hade skapats tidigare, så det krävdes mer forskning. ^[]

Intel tillkännagav namnet på processorn, Itanium, den 4 oktober 1999. På bara några timmar hade namnet Itanic använts som ett skämt (en hänvisning till Titanic, det "osänkbara" fartyget som sjönk 1912 ("Itanium + Titanic = Itanic")). "Itanic" har också använts av The Register och andra för att säga att mångmiljardinvesteringen i Itanium och den tidiga efterfrågan på Itanium inte skulle betyda någonting eftersom de trodde att Itanium skulle misslyckas.

Itanium (Merced): 2001

Itanium (Merced)
Itanium-processor
Producerad	Från juni 2001 till juni 2002
Gemensamma tillverkare	Intel
Max. CPU klockfrekvens	733 MHz till 800 MHz
FSB-hastigheter	266 MT/s
Instruktionsuppsättning	Itanium
Antal kärnor	1
L2-cache	96 KB
L3-cache	2 eller 4 MB
Uttag	PAC418
Namn på kärnan	Merced

När Itanium släpptes i juni 2001 var dess prestanda inte bättre än konkurrerande RISC- och CISC-processorer. Itanium konkurrerade med system med låg effekt (främst 4-CPU och små system) med servrar baserade på x86-processorer, och med hög effekt, t.ex. med IBM:s POWER-arkitektur och Sun Microsystems SPARC-arkitektur. Intel ändrade Itanium till att arbeta med hög effekt och HPC-datorer och försökte kopiera x86:s framgångsrika marknad (dvs. en arkitektur, många systemleverantörer). Framgången för den första processorversionen var endast att den ersatte PA-RISC i HP-system, Alpha i Compaq-system och MIPS i SGI-system, men IBM tillverkade också en superdator baserad på denna arkitektur. POWER och SPARC var starka, och x86-arkitekturen växte mer inom företagsområdet på grund av den enklare skalningen och den mycket stora installationsbasen.

Endast några få tusen system med den första Itanium-processorn, Merced, såldes, på grund av sämre prestanda, hög kostnad och mindre Itanium-tillverkad programvara. Intel insåg att Itanium krävde mer inhemsk programvara för att fungera bra, så Intel tillverkade tusentals system för oberoende programvaruförsäljare för att hjälpa dem att göra Itaniumprogramvara. HP och Intel lanserade den andra Itanium-processorn, Itanium 2, på marknaden ett år senare.

Itanium 2: 2002-2010

Itanium 2 (McKinley)
Itanium 2-processor
Producerad	Från 2002 till 2010
Designad av	Intel
Gemensamma tillverkare	Intel
Max. CPU klockfrekvens	900 MHz till 2,53 GHz
Instruktionsuppsättning	Itanium
Antal kärnor	1, 2, 4 eller 8
L2-cache	256 KB på Itanium2 256 KB (D) + 1 MB(I) eller 512 KB (I) på Itanium2 9x00-serien
L3-cache	1,5-32 MB
Uttag	PAC611 FC-LGA6 (LGA1248) (Itanium 9300-serien)
Namn på kärnan	McKinley Madison Hondo Deerfield Montecito Montvale Tukwila Poulson

Itanium 2-processorn släpptes 2002, för företagsservrar och inte bara för högpresterande datorer. Den första versionen av Itanium 2, med kodnamnet McKinley, skapades av HP och Intel. Den löste många av problemen med den första Itanium-processorn, som främst berodde på ett dåligt minnessubsystem. McKinley hade 221 miljoner transistorer (25 miljoner av dem var för logik) och var 19,5 mm x 21,6 mm (421 mm ²) och skapades med en 180 nm designprocess och en CMOS-process med 6 lager aluminium.

2003 släppte AMD Opteron, som implementerade den första x86-64-arkitekturen (då kallad AMD64). Opteron var mycket mer framgångsrik eftersom det var en enkel uppgradering från x86. Intel implementerade x86-64 i sina Xeon-processorer 2004.

Intel släppte en ny Itanium 2-processor med kodnamnet Madison 2003. Madison använde en 130 nm-process och var grunden för alla nya Itanium-processorer fram till juni 2006.

I mars 2005 meddelade Intel att man arbetade på en ny Itanium-processor med kodnamn Tukwila som skulle släppas 2007. Tukwila skulle ha fyra processorkärnor och skulle ersätta Itanium-bussen med ett nytt Common System Interface, som också skulle användas av en ny Xeon-processor. Senare samma år ändrade Intel Tukwilas lanseringsdatum till slutet av 2008.

I november 2005 samarbetade de största tillverkarna av Itanium-servrar med Intel och många programvaruförsäljare för att skapa Itanium Solutions Alliance för att främja arkitekturen och påskynda anpassningen av programvara. Alliansen säger att dess medlemmar kommer att investera 10 miljarder dollar i Itanium-lösningar i slutet av årtiondet.

2006 levererade Intel Montecito (marknadsförd som Itanium 2 9000-serien), en tvåkärnig processor som hade ungefär dubbla prestanda och 20 % lägre energiförbrukning.

Intel släppte Itanium 2 9100-serien, med kodnamnet Montvale, i november 2007. I maj 2009 ändrades återigen utgivningen av Tukwila, Montvales efterföljare, och utgivningen till OEM-tillverkare planeras till första kvartalet 2010.

Itanium 9300 (Tukwila): 2010

Processorn i Itanium 9300-serien, med kodnamn Tukwila, släpptes den 8 februari 2010 och har högre prestanda och större minnesmängd.

Tukwila använder en 65 nm-process, har mellan två och fyra kärnor, upp till 24 MB CPU-cache, Hyper-Threading-teknik och nya minneskontroller. Den har också datakorrigering med dubbla enheter, vilket hjälper till att åtgärda minnesproblem. Tukwila har också Intel QuickPath Interconnect (QPI) som ersätter Itaniums bussarkitektur. Den har en maximal bandbredd inom processorn på 96 GB/s och en maximal minnesbandbredd på 34 GB/s. Med QuickPath har processorn inbyggda minneskontroller som styr minnet med hjälp av QPI-gränssnitt för att kommunicera med andra processorer och I/O-hubbar. QuickPath används också med Intel-processorer som använder Nehalem-arkitekturen, så Tukwila och Nehalem kan eventuellt använda samma chipset. Tukwila innehåller fyra minneskontroller, som var och en stöder flera DDR3 DIMM:er via en separat minneskontroller, i likhet med Nehalem Xeon-processorn med kodnamnet Beckton.

Itanium 9500 (Poulson): 2012

Denna artikel behöver uppdateras. Du kan hjälpa Wikipedia genom att uppdatera den. (mars 2014)

Processorn i Itanium 9500-serien, med kodnamn Poulson, är efterföljaren till Tukwila och släpptes den 8 november 2012. Intel säger att den hoppar över 45 nm-processtekniken och använder istället 32 nm-processtekniken; den har 8 kärnor, har en 12-wide issue-arkitektur, tillägg för multi-threading och nya instruktioner för parallellism, inklusive virtualisering. Poulson L3-cachestorlek är 32 MB. L2-cache storleken är 6 MB, 512 I KB, 256 D KB per kärna. Poulsons storlek är 544 mm², vilket är mindre än Tukwilas storlek (698,75 mm²).

Vid ISSCC 2011 presenterade Intel en artikel med titeln "A 32nm 3.1 Billion Transistor 12-Wide-Issue Itanium Processor for Mission Critical Servers". Med tanke på Intels historia av att dela med sig av detaljer om Itanium-mikroprocessorer vid ISSCC är det troligt att detta dokument avser Poulson. Analytikern David Kanter spekulerar i att Poulson kommer att använda en ny arkitektur, med en mer avancerad form av multitrådning som använder så många som två trådar, för att förbättra prestandan för arbete med en och flera trådar. Den nya informationen släpptes på konferensen Hot Chips.

I den nya informationen hävdas förbättringar av multitrådning, förbättrad tillförlitlighet (Instruction Replay RAS) och en del nya instruktioner (trådprioritet, heltalsinstruktion, cache pre-fetching, dataåtkomsttips).

I Intels Product Change Notification (PCN) 111456-01 anges fyra modeller av Itanium 9500-seriens processorer, som togs bort i en reviderad version av dokumentet. Delarna förtecknades senare i Intels databas Material Declaration Data Sheets (MDDS). Intel publicerade senare en referensmanual för Itanium 9500-serien.

Modellerna är:

Processorns nummer	Frekvens
9520	1,73 GHz
9540	2,13 GHz
9550	2,4 GHz
9560	2,53 GHz

Itanium Server Försäljningsprognos historik.

Marknadsandel

I jämförelse med Xeon-serverprocessorer har Itanium aldrig varit en stor produkt för Intel. Intel offentliggör inga produktionssiffror. En branschanalytiker uppskattade att produktionstakten var 200 000 processorer per år 2007.

Enligt Gartner Inc. var det totala antalet Itanium-servrar (inte processorer) som såldes av alla leverantörer under 2007 cirka 55 000. (Detta kan jämföras med 417 000 RISC-servrar (fördelade på alla RISC-leverantörer) och 8,4 miljoner x86-servrar. IDC rapporterar att totalt 184 000 Itanium-baserade system såldes mellan 2001 och 2007. För den kombinerade marknaden för POWER/SPARC/Itanium-system rapporterar IDC att POWER tog 42 procent av intäkterna och SPARC tog 32 procent, medan intäkterna från Itanium-baserade system uppgick till 26 procent under andra kvartalet 2008. Enligt en IDC-analytiker stod HP 2007 för cirka 80 % av intäkterna från Itanium-systemen. Enligt Gartner stod HP 2008 för 95 procent av försäljningen av Itaniumsystem. HP:s försäljning av Itanium-system uppgick till 4,4 miljarder dollar i slutet av 2008 och 3,5 miljarder dollar i slutet av 2009, jämfört med en minskning av UNIX-systemintäkterna med 35 % för Sun och en minskning med 11 % för IBM, med en ökning av intäkterna från x86-64-servrar med 14 % under denna period.

I december 2012 släppte IDC en forskningsrapport där man konstaterade att leveranserna av Itanium-servrar skulle vara oförändrade fram till 2016, med en årlig leverans av 26 000 system (en minskning med över 50 % jämfört med leveranserna 2008).

Stöd för maskinvara

System

Servertillverkarnas Itanium-produkter
Företag			Senaste produkten
namn	från	till	namn	Processorer
Compaq	2001	2001	ProLiant 590	1-4
IBM	2001	2005	x455	1-16
Dell	2001	2005	PowerEdge 7250	1-4
Hitachi	2001	2008	BladeSymphony1000	1-8
Unisys	2002	2009	ES7000/ett	1-32
SGI	2001	2011	Altix 4000	1-2048
Fujitsu	2005	2011	PRIMEQUEST	1-32
HP	2001	nu	Integritet	1-256
Bull	2002	nu	NovaScale 9410	1-32
NEC	2002	nu	nx7700i	1-256
Inspur	2010	nu	TS10000	2-1024
Huawei	2012	nu	????	????

2015^{[uppdatering]} har endast ett fåtal leverantörer Itaniumsystem, till exempel HP, Bull, NEC, Inspur och Huawei. Intel erbjuder ett chassi som kan användas av systemintegratörer för att bygga Itaniumsystem. HP, den enda av branschens fyra största servertillverkare som säljer Itaniumsystem idag, skapar minst 80 % av alla Itaniumsystem. HP sålde 7 200 system under första kvartalet 2006. De flesta Itaniumsystem som säljs är företagsservrar och maskiner för storskalig teknisk databehandling, där varje system kostar omkring 200 000 US-dollar. Ett typiskt system använder åtta eller fler Itanium-processorer.

Chipset

Itanium-bussen kommunicerar med resten av systemet. Tillverkare av företagsservrar differentierar sina system genom att tillverka egna chipset som kopplar processorn till minne, anslutningar och styrenheter för kringutrustning. Chipsetet är kärnan i arkitekturen på systemnivå för varje systemkonstruktion. Att skapa ett chipset kostar tiotals miljoner dollar och utgör ett stort åtagande för användningen av Itanium. IBM skapade ett chipset 2003 och Intel 2002, men ingen av dem har utvecklat chipset för att stödja teknik som DDR2 eller PCI Express. För närvarande tillverkas moderna chipset för Itanium som stöder sådan teknik av HP, Fujitsu, SGI, NEC och Hitachi.

Itanium-processormodellen "Tukwila" hade utformats för att dela ett gemensamt chipset med Intel Xeon-processorn EX (Intels Xeon-processor avsedd för servrar med fyra processorer och större). Målet är att effektivisera systemutvecklingen och minska kostnaderna för servertillverkare, av vilka många utvecklar både Itanium- och Xeon-baserade servrar. År 2013 sköts dock detta mål tillbaka till "utvärderas för framtida implementeringsmöjligheter".

Programvarustöd

Itanium stöds eller stöddes (dvs. Windows-versionen kan inte längre köpas) av följande operativsystem:

• HP-UX 11i; en anpassning till Intel 64 (x86-64) föreslogs, men avbröts senare.
• Windows-familj
• Windows XP 64-Bit Edition (stöds inte; första Windows-utgåvan som stöds)
• Windows Server 2003 (stöds inte)
• Windows Server 2008 (utökat stöd till den 14 januari 2020. Det utökade stödet kommer endast att få felrättningar och inga nya funktioner, inklusive stöd för framtida CPU:er. Detta är den sista versionen av Windows som fortfarande har stöd för Itanium. Windows Server 2008 och Server 2008 R2 fick en säkerhetsuppdatering i mitten av 2018).
• Windows Server 2008 R2 (Detta är den sista versionen av Windows med stöd för Itanium.)
• Linuxdistributioner

o     

• Gentoo
• SUSE:s SLES (stöds inte från och med SLES 12; stöds av SLES 11 SP4)

o     

• TurboLinux (var den första Linux som stödde version 7 2001)
• FreeBSD (stöds inte; stöddes i 10.4 (till oktober 2018 EOL) som: "Tier 2 till och med FreeBSD 10. Stöds inte längre.")
• NetBSD (endast utvecklingsgren, men "ingen formell utgåva är tillgänglig".)
• OpenVMS I64 (till 2020); en anpassning till Intel 64 (x86-64) håller på att utvecklas.
• NonStop OS; en Intel 64-anpassning (x86-64) har utvecklats.
• Bull GCOS 8
• NEC ACOS-4 (i slutet av september 2012 meddelade NEC att man återvände från IA-64 till den tidigare NOAH-serien av proprietära stordatorprocessorer för ACOS-4).

Microsoft meddelade att Windows Server 2008 R2 skulle vara den sista versionen av Windows Server med stöd för Itanium (stödet började med XP) och att man också skulle upphöra med utvecklingen av Itaniumversionerna av Visual Studio och SQL Server. På samma sätt var Red Hat Enterprise Linux 5 (släpptes första gången i mars 2007) den sista Itanium-utgåvan av Red Hat Enterprise Linux och Debian har inte längre officiellt stöd för Itanium (den sista versionen med officiellt stöd var Debian 7 / Wheezy och omfattades inte av Long Term Support (LTS), men inofficiellt stöd för nyare Debian finns fortfarande tillgängligt i begränsad form via Debian Ports; den sista tillgängliga kärnan i Wheezy-backports är Linux 3.14.0, som släpptes den 30 mars 2014, men det är möjligt att manuellt uppdatera till den senaste 3.14.x-versionen, eller nyare kärnversioner, som 4.17.17 från och med september 2018) och dessutom valde Canonical Ltd. att inte stödja Itanium för Ubuntu 10.04 LTS (släppt i april 2010, numera nedlagt). HP kommer inte att stödja eller certifiera Linux på Itanium 9300-servrar (Tukwila).

I slutet av september 2012 meddelade NEC att man återvänder från IA-64 till den tidigare NOAH-serien av proprietära stordatorprocessorer, som nu tillverkas i en fyrkärnig variant på 40 nm, kallad NOAH-6.

HP säljer en virtualiseringsteknik för Itanium som kallas Integrity Virtual Machines.

För att fler programvaror skulle kunna köras på Itanium stödde Intel utvecklingen av kompilatorer som var optimerade för plattformen, särskilt sin egen kompilatorsvit. Från och med november 2010, i och med införandet av nya produktsviter, paketerades Intel Itanium Compilers inte längre tillsammans med Intel x86-kompilatorerna i en enda produkt. Intel erbjuder Itanium-verktyg och Intel x86-verktyg, inklusive kompilatorer, oberoende av varandra i olika produktpaket. GCC, Open64 och Microsoft Visual Studio 2005 (och senare) kan också producera maskinkod för Itanium. Enligt Itanium Solutions Alliance fanns det i början av 2008 över 13 000 program för Itanium-baserade system, även om Sun tidigare har ifrågasatt antalet Itanium-program. ISA stödde också Gelato, en användargrupp för Itanium HPC och en utvecklargemenskap som portar och stödjer öppen källkod för Itanium.

Emulering

Emulering är en teknik som gör det möjligt för en dator att köra binär kod som kompilerats för en annan typ av dator. Innan IBM förvärvade QuickTransit 2009 kunde binär programvara för IRIX/MIPS och Solaris/SPARC köras via en typ av emulering som kallas "dynamisk binär översättning" på Linux/Itanium. På samma sätt införde HP en metod för att köra PA-RISC/HP-UX på Itanium/HP-UX via emulering, för att förenkla för sina PA-RISC-kunder att övergå till den radikalt annorlunda Itanium-instruktionsuppsättningen. Itanium-processorer kan också köra stordatormiljön GCOS från Groupe Bull och flera x86-operativsystem via instruktionsuppsättningssimulatorer.

Konkurrens

Itanium riktar sig till marknaderna för företagsservrar och högpresterande datorer (HPC). Andra processorlinjer med inriktning på företag och HPC omfattar Oracle Corporations SPARC M7, Fujitsus SPARC64 X+ och IBM:s POWER8. Mätt i antal sålda enheter kommer Itaniums allvarligaste konkurrens från x86-64-processorer, inklusive Intels egen Xeon-serie och AMD:s Opteron-serie. Sedan 2009 levereras de flesta servrar med x86-64-processorer.

År 2005 stod Itanium-systemen för cirka 14 % av intäkterna från HPC-system, men denna andel har minskat i takt med att branschen övergår till x86-64-kluster för denna tillämpning.

I ett dokument från Gartner från oktober 2008 om Tukwila-processorn konstaterades att "...den framtida färdplanen för Itanium ser lika stark ut som för andra RISC-processorer som Power eller SPARC."

Superdatorer och högpresterande datorer

En Itanium-baserad dator dök först upp på listan över TOP500-superdatorer i november 2001. Den bästa positionen som ett Itanium 2-baserat system någonsin har uppnått på listan var nr 2, i juni 2004, när Thunder (LLNL) kom in på listan med en Rmax på 19,94 teraflops. I november 2004 kom Columbia in på listan som nummer 2 med 51,8 teraflops, och det fanns minst en Itaniumbaserad dator på topp 10 från och med då till och med juni 2007. Det högsta antalet Itanium-baserade maskiner på listan inträffade i november 2004, med 84 system (16,8 %). I juni 2012 hade antalet sjunkit till ett system (0,2 %), och inget Itanium-system fanns kvar på listan i november 2012.

Områdesdiagram som visar hur olika familjer av mikroprocessorer är representerade i TOP500-listan över superdatorer, från 1993 till 2013.

Processorer

Frigjorda processorer

Itanium-processorerna visar en utveckling av kapaciteten. Merced var ett konceptbevis. McKinley förbättrade minneshierarkin dramatiskt och gjorde det möjligt för Itanium att bli någorlunda konkurrenskraftigt. Madison, med övergången till en 130 nm-process, gav tillräckligt med cacheutrymme för att övervinna de största flaskhalsarna i fråga om prestanda. Montecito, med en 90 nm-process, gjorde det möjligt att implementera två kärnor och förbättra prestandan per watt avsevärt. Montvale tillförde tre nya funktioner: låssteg på kärnnivå, behovsbaserad växling och frontside busfrekvens på upp till 667 MHz.

Framtida processorer

Under rättegången mellan HP och Oracle avslöjade domstolsdokument som avslöjades av domaren i Santa Clara County Court att Hewlett-Packard 2008 hade betalat Intel Corp. cirka 440 miljoner dollar för att fortsätta att producera och uppdatera Itanium-mikroprocessorer mellan 2009 och 2014. År 2010 undertecknade de två företagen ytterligare ett avtal på 250 miljoner dollar, vilket förpliktigade Intel att fortsätta att tillverka Itanium-centralenheter för HP:s maskiner fram till 2017. Enligt avtalen måste HP betala för chip som det får från Intel, medan Intel lanserar Tukwila-, Poulson-, Kittson- och Kittson+-chip i ett försök att gradvis öka plattformens prestanda.

Kittson

Kittson planeras att följa Poulson 2015. Kittson kommer liksom Poulson att tillverkas med Intels 32 nm-process. Få andra detaljer är kända utöver förekomsten av kodnamnet och binär- och sockelkompatibilitet med Poulson och Tukwila, även om övergången till en gemensam sockel med x86 Xeon "kommer att utvärderas för framtida implementeringsmöjligheter" efter Kittson.

Tidslinje

• 1989:
• HP börjar undersöka EPIC.
• 1994:
• Juni: HP och Intel tillkännager partnerskap.
• 1995:
• September: HP, Novell och SCO tillkännager planer på ett "UNIX-operativsystem för stora volymer" för att tillhandahålla "64-bitars nätverksdatorer på HP/Intel-arkitekturen".
• 1996:
• Oktober: Compaq meddelar att man kommer att använda IA-64.
• 1997:
• Juni: IDC förutspår att försäljningen av IA-64-system kommer att nå 38 miljarder dollar per år 2001.
• Oktober: Dell meddelar att de kommer att använda IA-64.
• December: Intel och Sun tillkännager ett gemensamt arbete för att anpassa Solaris till IA-64.
• 1998:
• Mars: SCO medger att HP/SCO Unix-alliansen nu är död.
• Juni: IDC förutspår att försäljningen av IA-64-system kommer att nå 30 miljarder dollar per år 2001.
• Juni: Intel meddelar att Merced kommer att försenas från andra halvåret 1999 till första halvåret 2000.
• September: IBM meddelar att man kommer att bygga Merced-baserade maskiner.
• Oktober: Projekt Monterey bildas för att skapa ett gemensamt UNIX för IA-64.
• 1999:
• Februari: Projekt Trillian bildas för att anpassa Linux till IA-64.
• Augusti: IDC förutspår att försäljningen av IA-64-system kommer att nå 25 miljarder dollar per år 2002.
• Oktober: Intel lanserar namnet Itanium.
• Oktober: termen Itanic används för första gången i The Register.
• 2000:
• Februari: Project Trillian levererar källkod.
• Juni: IDC förutspår att försäljningen av Itaniumsystem kommer att nå 25 miljarder dollar per år 2003.
• Juli: Sun och Intel lägger ner planerna på Solaris-on-Itanium.
• Augusti: AMD släpper specifikationen för x86-64, en uppsättning 64-bitarstillägg till Intels egen x86-arkitektur som är avsedda att konkurrera med IA-64. Företaget kommer så småningom att marknadsföra detta under namnet "AMD64".
• 2001:
• Juni: IDC förutspår att försäljningen av Itaniumsystem kommer att nå 15 miljarder dollar per år 2004.
• Juni: Projekt Monterey dör.
• Juli: Itanium släpps.
• Oktober: IDC förutspår att försäljningen av Itaniumsystem kommer att nå 12 miljarder dollar per år i slutet av 2004.
• November: IBM:s 320-processoriga Titan NOW Cluster vid National Center for Supercomputing Applications listas på TOP500-listan på plats 34.
• November: Compaq försenar lanseringen av Itanium Product på grund av problem med processorn.
• December: Gelato bildas.
• 2002:
• Mars: IDC förutspår att försäljningen av Itaniumsystem kommer att nå 5 miljarder dollar per år i slutet av 2004.
• Juni: Itanium 2 släpps.
• 2003:
• April: IDC förutspår att försäljningen av Itaniumsystem kommer att nå 9 miljarder dollar per år i slutet av 2007.
• April: AMD släpper Opteron, den första processorn med x86-64-tillägg.
• Juni: Intel släpper "Madison" Itanium 2.
• 2004:
• Februari: Intel meddelar att man har arbetat med sin egen x86-64-implementation (som man så småningom kommer att marknadsföra under namnet "Intel 64").
• Juni: Intel släpper sin första processor med x86-64-tillägg, en Xeon-processor med kodnamnet "Nocona".
• Juni: Thunder, ett system vid LLNL med 4096 Itanium 2-processorer, listas på TOP500-listan på plats 2.
• November: Columbia, en SGI Altix 3700 med 10160 Itanium 2-processorer vid NASA Ames Research Center, listas på TOP500-listan på plats 2.
• December: Försäljningen av Itanium-system för 2004 uppgår till 1,4 miljarder dollar.
• 2005:
• Januari: HP anpassar OpenVMS till Itanium
• Februari: IBM:s serverdesign avbryter stödet för Itanium.
• Juni: En Itanium 2 sätter ett rekord med ett SPECfp2000-resultat på 2 801 i en Hitachi, Ltd. Computing blade.
• September: Itanium Solutions Alliance bildas.
• September: Dell drar sig ur Itanium-verksamheten.
• Oktober: Itanium-serverförsäljning når 619 miljoner dollar/kvartal under tredje kvartalet.
• Oktober: Intel meddelar att Montecito, Montvale och Tukwila försenas med ett år.
• 2006:
• Januari: Itanium Solutions Alliance tillkännager en kollektiv investering på 10 miljarder dollar i Itanium fram till 2010.
• Februari: IDC förutspår att försäljningen av Itanium-system kommer att nå 6,6 miljarder dollar per år 2009.
• Juni: Intel släpper Itanium 2 9000-serien med dubbla kärnor "Montecito".
• 2007:
• April: CentOS (RHEL-klon) lägger Itanium-stödet på is till utgåvan av 5.0.
• Oktober: Intel släpper Itanium 2 9100-serien "Montvale".
• November: Intel döper om familjen från Itanium 2 till Itanium.
• 2009:
• December: Red Hat meddelar att de inte längre stöder Itanium i nästa version av sitt operativsystem för företag, Red Hat Enterprise Linux 6.
• 2010:
• Februari: Intel presenterar Itanium 9300-serien "Tukwila".
• April: Microsoft meddelar att stödet för Itanium upphör successivt.
• Oktober: Intel tillkännager nya versioner av Intel C++ Compiler och Intel Fortran Compiler för x86/x64, medan Itanium-stöd endast finns i äldre versioner.
• 2011:
• Mars: Oracle Corporation meddelar att man kommer att sluta utveckla programvaror, middleware och Oracle Linux för Itanium.
• Mars: Intel och HP upprepar sitt stöd för Itanium.
• April: Huawei och Inspur meddelar att de kommer att utveckla Itanium-servrar.
• 2012:
• Februari: Det gavs insikt om att HP betalade Intel 690 miljoner dollar för att hålla Itanium vid liv.
• SAP avbryter stödet för Business Objects på Itanium.
• September: Som svar på ett domstolsbeslut återinför Oracle stöd för Oracle-programvara på Itanium-hårdvara.
• 2013:
• Januari: Intel avbryter Kittson som en 22 nm krympning av Poulson och flyttar den istället till sin 32 nm-process.
• November: HP meddelar att dess NonStop-servrar kommer att börja använda Intel 64-chip (x86-64).
• 2014:
• December: HP meddelar att nästa generation Superdome X- och Nonstop X-servrar kommer att vara utrustade med Intel Xeon-processorer och inte Itanium. Även om HP fortsätter att sälja och erbjuda stöd för den Itanium-baserade Integrity-portföljen markerar införandet av en modell som helt och hållet baseras på Xeon-chips slutet på en epok.