Apostoliska palatset i Vatikanen – Påvens residens och Sixtinska kapellet
Upptäck Apostoliska palatset i Vatikanen — Påvens residens, över 1000 rum, Sixtinska kapellet och Michelangelos mästerverk. Historia, konst och rum att utforska.
Det apostoliska palatset, även kallat det påvliga palatset eller Vatikanens palats, är påvens officiella residens i Vatikanstaten. Palatset ligger intill Roms mest kända helgedom och utgör tillsammans med Sankt Peterskyrkan och Petersplatsen hjärtat i Vatikanens administrativa och ceremoniella liv.
Historik
Palatset har vuxit fram etappvis under flera århundraden. Från medeltida byggnader utvecklades det till ett stort komplex genom ombyggnader och tillbyggnader under renässans- och barocktiden. Viktiga påvar som bidrog till palatsets utformning var bland andra Nicolaus V (som inledde omfattande ombyggnadsarbete på 1400‑talet), Sixtus IV (som lät uppföra det berömda kapellet som bär hans namn), och Julius II (som beställde Rafaels inre rum). Byggnaderna rymmer både bostadsyta för påven och många institutioner för den katolska kyrkans verksamhet.
Arkitektur och konst
Det apostoliska palatset är ett komplext system av våningar, gångar och salar som innehåller över 1 000 rum. Bland dessa finns representationssalar, privata lägenheter, kapell, bibliotek och administrationskontor. Palatset rymmer flera viktiga konstnärliga och arkitektoniska verk från renässansen och barocken, utförda av framstående konstnärer och arkitekter.
Inom palatset finns bland annat Vatikanbiblioteket, som är en av världens viktigaste forskningsbibliotek, samt ett stort antal administrativa kontor för den katolska kyrkans centrala ledning.
Sixtinska kapellet
Det mest berömda rummet i palatset är utan tvekan Sixtinska kapellet. Kapellet byggdes under påve Sixtus IV:s pontifikat (därav namnet) och är känt för sina takfresker av Michelangelo—i synnerhet motivet Skapelsen av Adam—som målades 1508–1512. Michelangelo återvände senare för att måla den mäktiga Yttersta domen (Last Judgment) på altartavlan mellan 1534 och 1541. Restaureringen av freskerna genomfördes i slutet av 1900‑talet, huvudsakligen under perioden 1980–1994, och återställde färgernas ursprungliga lyster.
Sixtinska kapellet är inte bara ett konstverk utan också en aktiv ceremoniell plats: här hålls bland annat det konklav där kardinalerna samlas för att välja en ny påve.
Rafaels rum och andra kapell
Intill kapellet ligger de så kallade Rafaels rum (Stanze di Raffaello), en serie freskomålade salar av Raffael och hans verkstad, med berömda motiv som Skolan i Aten. Palatset innehåller även andra kapell, till exempel Cappella Paolina (Paulinska kapellet), där bland annat Michelangelo målade två stora fresker (Sauls omvändelse och Helige Petrus korsfästelse), samt mindre privata kapell som använts för olika liturgiska ändamål.
Vatikanmuseerna och Biblioteket
En del av palatset och dess angränsande byggnader inrymmer Vatikanmuseerna, ett av världens mest omfattande museikomplex. Museerna visar konstsamlingar som samlats av påvarna genom århundradena, inklusive antika skulpturer, renässansmålningar och kyrklig konst. Besöksströmmen till museerna går ofta genom delar av palatset, och besökare når även Sixtinska kapellet via museernas rundgång.
Vatikanbiblioteket (Biblioteca Apostolica Vaticana) är en av världens mest betydelsefulla samlingar av manuskript, handskrifter och gamla tryck. Bibliotekets samlingar används fortfarande av forskare från hela världen.
Användning idag och besök
Det apostoliska palatset är både en arbetsplats och ett residens. I palatset finns påvens privata lägenheter (när han väljer att bo i Vatikanen), officiella mottagningsrum för statsbesök och högtidliga audienssalar, samt olika kontor för den romersk‑katalogiska kurian. Vissa delar är öppna för allmänheten via Vatikanmuseerna, medan andra områden är privata och stängda för besökare.
Praktisk information för besökare:
- Biljetter: Entré till delar av palatset (inklusive Sixtinska kapellet) sker via Vatikanmuseerna och kräver vanligtvis förköp av biljetter.
- Fotografering: Fotografering är strängt förbjuden i Sixtinska kapellet och i vissa andra kapell; respektera personalens instruktioner.
- Klädkod: Ett respektfullt klädselkrav gäller—axlar och knän bör vara täckta.
- Säkerhet: säkerhetskontroller och begränsad tillgång gäller i många delar av palatset.
- Planera i förväg: Besökstider och tillgång kan ändras; kontrollera alltid officiella källor innan besök.
Övriga påvliga residens
Förutom det apostoliska palatset i Vatikanen finns andra historiska och officiella påvliga residens: Lateranpalatset och Castel Gandolfo (sommarsäte utanför Rom). Före 1871 var Quirinalpalatset påvens officiella residens i Rom. Efter att påvestaten förlorade sina kvarvarande territorier 1870 konfiskerades Quirinalen och blev kungens residens 1871; efter avskaffandet av monarkin 1946 blev samma palats officiellt residens för Italiens president.
Det apostoliska palatset är därmed både en symbol för kyrkans historiska makt och en levande institution som fortfarande spelar en central roll i katolska kyrkans ceremonier, administration och konstnärliga arv.
Utsikt över Petersplatsen till det apostoliska palatset
Relaterade sidor
- Borgia lägenhet
- Clementine Hall
- Domus Sanctae Marthae
- Påvliga herrar
- Papal Apartment
- Sixtinska kapellet
- Raphaels rum
Frågor och svar
F: Vad är det apostoliska palatset?
S: Det apostoliska palatset, även kallat det påvliga palatset eller Vatikanens palats, är påvens officiella residens i Vatikanstaten.
F: Vilka byggnader utgör palatset?
S: Palatset är ett komplex av byggnader som omfattar den påvliga lägenheten, den katolska kyrkans regeringskontor, en handfull kapell, Vatikanmuseet och Vatikanbiblioteket.
F: Hur många rum finns det i palatset?
S: Det finns över 1 000 rum i palatset.
F: Vilka är de mest kända rummen i palatset?
S: De mest kända rummen i palatset är Sixtinska kapellet, med sina berömda takfresker målade av Michelangelo (restaurerade mellan 1980-1990), och Rafaels rum.
F: Vilka är de andra påvliga residensen?
S: De andra påvliga residensen finns i Lateranpalatset och Castel Gandolfo utanför Rom.
F: Vad var påvens officiella residens före 1871?
Svar: Före 1871 var Quirinalpalatset påvens officiella residens.
Fråga: Vem tog över Quirinalpalatset efter det slutgiltiga störtandet av påvestaten 1870?
Svar: Efter att påvestaten slutgiltigt störtades 1870 konfiskerade Italiens kung Quirinalpalatset 1871 och gjorde det till kungens officiella residens. Efter avskaffandet av den italienska monarkin 1946 blev det den italienska republikens presidentens residens.
Sök