Sixtinska kapellet – historia, Michelangelo och påveval i Vatikanen
Upptäck Sixtinska kapellets historia i Vatikanen — Michelangelos mästerverk, påvevalets ceremoni och konstfulla fresker som fascinerat världen.
Sixtinska kapellet är ett stort kapell i Vatikanpalatset, den plats i Italien där påven bor. Kapellet byggdes mellan 1473 och 1481 av Giovanni dei Dolci för påven Sixtus IV. Byggnaden är rektangulär och har ett högt, välvt tak — kapellet är inte bara religiöst betydelsefullt utan också arkitektoniskt anpassat för stora ceremonier och processioner.
Historia och utsmyckning
Sixtinska kapellet fick tidigt rikt dekorativa program. Under slutet av 1400‑talet dekorerades väggarna av flera ledande renässansmålare, bland andra Sandro Botticelli, Pietro Perugino, Domenico Ghirlandaio och Cosimo Rosselli. Dessa fresker skildrar bibliska scener och historiska händelser ur kyrkans tradition och är viktiga exempel på italiensk renässanskonst.
Michelangelo och takfreskerna
Kapellets kanske mest kända del är taket, målat av renässansmästaren Michelangelo. Han arbetade på takfreskerna mellan 1508 och 1512, efter att ha blivit ombedd av påven Julius II att måla taket — ett uppdrag Michelangelo ursprungligen tog emot motvilligt eftersom han betraktade sig främst som skulptör. Takkonstruktionen är indelad i en serie scener från Första Moseboken, bland annat skapelseberättelsen och berättelsen om Noa, omgivna av stora gestalter som profeter och sibyllor.
Yttersta domen
På altarväggen målade Michelangelo senare den dramatiska fresken Yttersta domen (Il Giudizio Universale) mellan 1536 och 1541, ett verk som skildrar den slutliga domen och uppståndelsen. Verket väckte starka reaktioner redan i sin samtid, bland annat för sina många nakna figurer — senare täcktes vissa partier över av andra konstnärer på uppdrag av kyrkan, och Michelangelos målning har sedan dess varit föremål för både kritik och beundran.
Påveval och konklav
Sixtinska kapellet har en viktig funktion i katolska kyrkans liv: när en påve dör eller avgår samlas kardinalerna i kapellet för att genomföra ett konklav och välja en ny påve. Rummet används vid ceremonier och högtider i påvens hushåll och är därför fortfarande ett levande liturgiskt utrymme, inte bara ett museum.
Restaureringar och bevarande
Under 1900‑ och 2000‑talet har kapellet genomgått flera restaureringar för att bevara freskerna och motverka skador från fukt, sot och tidigare övermålningar. En av de mest omtalade restaureringarna var den stora rengöringen av Michelangelos tak mellan 1980‑ och 1990‑talen, som avlägsnade lager av smuts och tidigare tillsatser och återgav många färger betydligt klarare — något som ledde till debatt om hur äldre övermålningar och originalutseenden ska värderas.
Besöksinformation och etikett
Sixtinska kapellet ingår i Vatikanmuseerna och kan besökas med biljett som vanligtvis köps till museerna. Besökare förväntas visa respekt: tystnad och lågmäldhet krävs i kapellet, och vid vissa religiösa ceremonier kan åtkomst begränsas. Fotografering kan vara reglerad — kontrollera aktuella regler före besöket och undvik användning av blixt. Större väskor och packning tillåts ofta inte in i kapellet.
Betydelse
Sixtinska kapellet är globalt erkänt som ett konstnärligt och religiöst arv. Michelangelos insatser där räknas som några av höjdpunkterna i högrenässansens konst, och kapellet fortsätter att vara en plats där konst, historia och nutida kyrklig praktik möts.
Den rektangulära byggnaden i mitten av bilden är det Sixtinska kapellet.
Arkitektur och målningar
Det Sixtinska kapellet är en tegelbyggnad som är formad som en rektangel. Utsidan är slät, utan dekoration och utan någon stor dörr. Den har en gångväg nära toppen, för soldater. Det har sex bågformade fönster på de två sidoväggarna och ett böjt tak som kallas tunnvalv.
Kapellets insida är rikt dekorerad. Golvet är av färgad marmor. De nedre delarna av väggarna är målade så att de ser ut som guld- och silverduk.
De andra dekorationerna i kapellet är målningar som berättar historier för att hjälpa människor att förstå Jesus Kristus och den romersk-katolska kyrkan.
I den mellersta delen av väggarna finns 12 stora målningar, så kallade fresker, som utfördes av berömda konstnärer 1481. Konstnärerna hette Domenico Ghirlandaio, Sandro Botticelli, Perugino, Cosimo Rosselli, Pinturicchio, Benedetto Ghirlandaio, Luca Signorelli och Bartolomeo della Gatta. Freskerna visar berättelser från Bibeln. På den norra sidan handlar berättelserna om Moses liv. På den södra sidan handlar de om Jesu liv.
Ovanför våningarna, nära fönstren, finns målade bilder av påvar.
En målning på väggen i kapellet, av Perugino, föreställer Jesus som ger himlens nycklar till Sankt Petrus.
Michelangelo målade taket i det Sixtinska kapellet.
Michelangelos mest kända målning är Gud som skapar Adam.
Den sista domen av Michelangelo.
Taket i Sixtinska kapellet
Taket är den mest kända delen av Sixtinska kapellet och tusentals besökare går dit för att se det. År 1505 bad påven Julius II Michelangelo att måla taket. Michelangelo var en berömd skulptör. Han ville inte bli målare. Tre år senare gick han med på att måla taket. Han arbetade från 1508 till 1511, stående på en hög plattform med armarna utsträckta över huvudet. (Även om en del människor tror att han lade sig ner för att måla är detta inte sant.) Eftersom han målade på våt gips var lukten och värmen fruktansvärd. Han skrev en dikt om hur sjuk han var.
I mitten av taket finns nio målningar som berättar historier från Första Moseboken i Bibelns Gamla testamente. Berättelserna börjar med tre bilder där Gud skapar ljuset, skapar jorden, solen och månen samt havet och himlen.
De följande tre bilderna berättar om den första mannen och kvinnan, Adam och Eva. I den första scenen har Gud just skapat Adam. Han sträcker ut sin hand och rör vid hans finger för att ge honom liv.
På nästa bild sover Adam och Gud skapar Eva av ett av Adams revben.
I den tredje bilden finns två scener. Adam och Eva luras av djävulen att äta frukt från det träd som de inte fick röra. I den andra scenen jagar en ängel ut dem ur Guds lustgård Eden. Den här berättelsen berättar hur synden kom in i världen.
De tre sista bilderna handlar om Noaks ark. De berättar om en sorglig och syndig värld. På grund av människans synd och ovänlighet skickar Gud en översvämning. Endast Noa och hans familj flyr i den stora båten som de bygger. När översvämningen är över bygger de ett altare och dödar ett får som ett offer till Gud. Men sedan odlar Noa vinstockar, gör vin och blir berusad. En av hans söner ser Noa ligga naken och skrattar åt sin far. Noa skäms och förbannar sin son. Dessa berättelser visar hur människor fortsätter att agera på fel sätt, även när de får en andra chans.
Runt hela väggen har Michelangelo målat tolv stora figurer av visa män och kvinnor. Dessa var de profeter och sibyller som berättade för människor att Gud skulle sända Jesus Kristus för att rädda dem från synden.
I taket finns också 20 vackra unga män som kallas ignudi. Ingen vet säkert vad de är, men kanske är de änglar.
När taket äntligen kom fram var alla förvånade. Giorgio Vasari, som skrev Michelangelos levnadsberättelse, säger att hundratals människor kom varje dag för att stirra och stirra.
Den sista domen
Michelangelo var glad över att kunna återgå till sin skulptur. Men 1537 beordrade påven Paulus III honom att måla ytterligare en stor freskomålning. Den här gången var det på väggen ovanför altaret. Den var färdigställd 1541.
Michelangelo målade Den sista domen som visar hur Jesus dömer människorna på jorden och skickar vissa till helvetet medan andra välkomnas till himlen av helgon. Han målade de flesta av figurerna nakna. Detta gjorde några av prästerna i kyrkan mycket arga. De betalade en annan konstnär för att måla kläder på Jungfru Maria och många av de andra figurerna.
Relaterade sidor
Sök