Michelangelo (1475–1564) – italiensk renässanskonstnär, skulptör och målare

Barndom

Michelangelo föddes den 6 mars 1475 i Caprese nära Arezzo i Toscana. Hans far var Lodovico di Leonardo di Buonarroti di Simoni och hans mor var Francesca di Neri del Miniato di Siena. Buonarrotis var en bankfamilj från Florens. De hävdade att de härstammade från den adliga grevinnan Matilda av Canossa. Michelangelos far hade förlorat det mesta av bankens pengar, så han arbetade för den lokala regeringen i staden Chiusi. När Michelangelo var liten flyttade familjen tillbaka till Florens. Eftersom han var sjuklig skickades Michelangelo att bo på en liten gård hos en stenhuggare och dennes fru och familj. Stenhuggaren arbetade vid ett marmorbrott som ägdes av Michelangelos far. Många år senare sade Michelangelo att de två saker som hade hjälpt honom att bli en bra konstnär var att han föddes i den milda landsbygden i Arezzo och att han växte upp i ett hus där han, tillsammans med sin sköterskas mjölk, fick lära sig att använda mejsel och hammare. Hans mor dog när han bara var sex år gammal.

Michelangelos far tog honom sedan tillbaka till Florens och skickade honom till en lärare, Francesco da Urbino, för att studera. Michelangelo var inte intresserad av sina skollektioner. Han utforskade stadens stora kyrkor och ritade kopior av de fresker han såg där. När han var tretton år gammal gick han i lära hos målaren Domenico Ghirlandaio. Ghirlandaio hade en stor upptagen ateljé. Han hade rika mecenater som arbetade för Medici. Han målade fresker i deras familjekapell. Michelangelo kunde lära sig konsten att måla fresker mycket väl av Ghirlandaio. I en stor verkstad som Ghirlandajos skulle konstnärer ha arbetat med alla möjliga olika medier, bland annat skulptur, metallarbete och målning av altartavlor. Michelangelo skulle ha lärt sig om alla dessa saker. När Michelangelo bara var fjorton år gammal övertalade hans far Ghirlandaio att betala sin lärling som konstnär, vilket var mycket ovanligt på den tiden.

Arbete för Medici

Den rikaste och mäktigaste familjen i Florens var Medici. De hade en akademi där några av de mest kända filosoferna, poeterna och konstnärerna träffades för att utbyta idéer. Familjen Medici var viktiga beskyddare av konsten. År 1489 bad Lorenzo de' Medici, familjens överhuvud, Ghirlandaio att skicka sina två bästa elever till akademin. Michelangelo var en av de utvalda eleverna och han gick på akademin från 1490 till 1492. Han hörde undervisning och diskussioner av Marsilio Ficino, Pico della Mirandola och Angelo Poliziano. Den filosofi som de undervisade i kallades humanism. Den byggde på den gamle greken Platons filosofi. Michelangelos idéer och hans konst påverkades av dessa läror.

Michelangelo och en annan ung skulptör vid namn Pietro Torrigiano studerade skulptur för Bertoldo di Giovanni. Michelangelo hade ett gräl med Torrigiano, som slog honom på näsan så att den var svårt bruten och förstörde hans utseende för resten av hans liv. Michelangelo skulpterade några reliefer (platta paneler med upphöjda figurer på). En av dem var ''Slaget vid kentaurerna'' som gjordes för Lorenzo de Medici.

År 1492 dog Michelangelos beskyddare Lorenzo de' Medici. Detta medförde en stor förändring i Michelangelos liv. Han återgick till att bo i sin fars hus. Michelangelo bad prior vid Santo Spirito kyrkan att låta honom studera anatomin på kropparna av människor som hade dött på kyrkans sjukhus. År 1493, som en "tackgåva" till prior, snidade Michelangelo ett stort krucifix i trä som fortfarande hänger i kyrkan. I januari 1494 förekom mycket kraftiga snöfall. Lorenzo de' Medicis son Piero de Medici gav Michelangelo i uppdrag att göra en snöstaty. Så Michelangelo började arbeta för Medici igen.

År 1494 uppstod en ny ledare i Florens. Han var en dominikanermunk vid namn Savonarola. Hans starka predikningar fick folk att bränna sina böcker, kasta sina smycken och jaga ut de rika familjerna ur staden. Medici måste försvinna. För Michelangelo var det en bra tid att resa. Han stannade ett tag i Venedig och flyttade sedan till Bologna. I Bologna fick han snart arbete med att skulptera tre figurer till den stora marmorskrinet för Sankt Dominikus. När läget lugnade ner sig i Florens återvände Michelangelo och arbetade för en annan medlem av familjen Medici, Lorenzo di Pierfrancesco de' Medici.

Michelangelo gjorde en marmorstaty av Cupido som sover. Lorenzo di Pierfrancesco sa till Michelangelo att den såg ut precis som en riktig romersk staty och sade att om han gjorde den smutsig och slog av några marker skulle någon betala mycket pengar för den. Lorenzo sålde den till en kardinal som upptäckte att det var ett bedrägeri. Han tyckte att Michelangelos arbete var så bra att han berättade om det för påven. Påven bjöd då in Michelangelo att åka till Rom och arbeta för honom.

Rom

Michelangelo anlände till Rom den 25 juni 1496 vid 21 års ålder. Han bodde nära Santa Maria di Loreto-kyrkan på Gianicolo-kullen.

År 1496 fick han ett viktigt "uppdrag" (han fick ett betalt arbete) av kardinal Raffaele Riario. Kardinalen ville att Michelangelo skulle göra en marmorstaty i mer än naturlig storlek av Bacchus, den antika romerska vinets gud. Michelangelo arbetade hårt med statyn. Han skulpterade Bacchus som en ung man som var ganska berusad och såg ut att vackla när han höjde sin bägare för att utbringa en skål. Kardinalen gillade inte den berusade Bacchus och ville inte betala för den. En bankir vid namn Jacopo Galli köpte den till sin trädgård.

Michelangelos nästa viktiga uppdrag kom från den franska ambassadören som bad honom att göra en staty av Jungfru Maria som sörjde över sin son Jesu döda kropp. Denna typ av konstverk, antingen en målning eller en staty, kallas med det italienska namnet "Pieta" (säg: "Pe-ay-ta"). Michelangelos Pieta är den mest kända Pieta som någonsin har gjorts. Den finns nu i Peterskyrkan och besöks av tusentals människor varje dag. Giorgio Vasari skrev: "Det är ett mirakel att ett formlöst stenblock kunde huggas bort för att göra något så perfekt att inte ens naturen kunde ha gjort det bättre, med hjälp av verkligt människokött".

Staty av David

År 1499 återvände Michelangelo till Florens. Prästen Savonarola hade gjort så många människor arga att han hade avrättats 1498. Livet i Florens började återgå till det normala. Många år tidigare hade ullarbetargillet gett några konstnärer i uppdrag att göra statyer av stadens hjältar. En skulptör vid namn Agostino di Duccio hade börjat snida en enorm staty av David, hjälten i Bibelns berättelse om David och Goliat. I 40 år ägde Yllearbetargillet det enorma marmorblocket, men statyn var knappt påbörjad. År 1501 gav de den unge Michelangelo i uppdrag att skulptera den. Det tog honom tre år att färdigställa den.

Ännu en gång gjorde Michelangelo en staty som blev världsberömd. Statyn visar en ung man, naken på det sätt som statyer av antika gudar gjordes, som bara stannar upp ett ögonblick och tittar med häftiga ögon på den enorma soldaten Goliat som han är på väg att döda. Statyn är 5,17 meter hög. Den placerades på piazzan (det offentliga torget) utanför Palazzo Vecchio där stadsfullmäktige sammanträdde. Efter många år placerades statyn i ett konstgalleri, Accademia. En kopia står nu på piazzan. Folk åker fortfarande långa sträckor för att se den staty som han gjorde.

Taket i Sixtinska kapellet

År 1505 bjöds Michelangelo in till Rom av den nyvalde påven Julius II. Påven Julius var en gammal man. Han ville att Michelangelo skulle rita en storslagen grav. Den skulle stå inuti en kyrka och ha många snidade figurer, bland annat flera slavar som skulle hålla upp en del av graven och profeter från Gamla testamentet som skulle sitta i nischer (öppningar i väggarna). Michelangelo började arbeta. Han gjorde en magnifik staty av Moses som nu finns i kyrkan San Pietro in Vincoli (Sankt Petrus i kedjor) i Rom. Många människor går dit för att titta på denna staty. Slavarna var bara delvis snidade. Fyra av dem finns nu i Accademia i Florens. Resten av den stora planen var oavslutad.

Huvudskälet till att påven Julius' grav inte blev färdig var att påven hade en idé till ett annat konstverk. Det Sixtinska kapellet nära Peterskyrkan hade fått sina väggar målade av några berömda konstnärer från Florens. Påven beslutade att Michelangelo skulle måla taket. Michelangelo ville inte göra det. Han sa att han inte var någon målare. Men påven mobbade Michelangelo tills han gick med på att göra det. Han sa till påven att han skulle göra det "för Guds skull" och att han bara skulle göra det om påven lät honom måla det "på sitt eget sätt".

Kapellet var långt och brett. Det böjda taket hölls uppe av tolv fläktformade väggstycken som kallades "pendentiv". Påven Julius bad Michelangelo att måla en av Jesu tolv apostlar på varje pendentiv. Michelangelo började göra detta. Sedan fick han en annan idé och skrapade bort det arbete han hade gjort. I stället för apostlar målade han tolv profeter. Sju av dem var män från Gamla testamentet men de övriga fem var kvinnor och kom inte från Bibeln. De var fem profeter från den klassiska världen. Liksom profeterna i Bibeln hade de alla berättat för människor om Jesu födelse.

I mitten av taket målade Michelangelo i stället för en stjärnhimmel scener från Bibeln som berättar om skapelsen och mänsklighetens undergång. Den mest kända scenen är bilden av Gud som skapar Adam. Taket blev så berömt att många konstnärer försökte kopiera Michelangelos sätt att arrangera och måla figurerna.

Byggnader och gravar i Florens

År 1513 dog påven Julius II. Nästa påve var Leo X, en medlem av familjen Medici. Han gav Michelangelo flera uppdrag i Florens, bland annat att utforma Medici-kapellet som skulle innehålla hans familjemedlemmars gravar. Även om inte alla gravar byggdes, färdigställde Michelangelo sju stora statyer, bland annat en "Madonna med barn". Hans elever fullbordade senare kapellet.

År 1527 blev folket i Florens arga på Medici för att de uppträdde som furstar. Det var inte rätt sätt för en familj att agera i en stad som var en republik. Folket kastade ut Medici, men Medici kom tillbaka med en armé och tog över staden. Michelangelo blev så upprörd över Medici-folket att han lämnade sin älskade stad och aldrig återvände.

Den sista domen

Påven Clemens VII kallade Michelangelo tillbaka till Sixtinska kapellet för att måla väggen bakom altaret med en stor scen av Den sista domen. Han arbetade med den från 1534 till 1541. I mitten visas Jesus, omgiven av helgon, som sitter och dömer jordens människor. Till vänster reser sig människor ur sina gravar och många välkomnas till himlen. Till höger skickas andra människor till helvetet där de dras ner av demoner. Det är en enorm målning med många figurer.

Precis som Adam och Eva i taket var alla figurer nakna. Några kardinaler i kyrkan ansåg att det var synd att måla helgon, inklusive Jungfru Maria, utan kläder. De kallade Michelangelo för "målaren av grova bitar". Det blev en lång diskussion om detta eftersom vissa människor menade att Gud hade skapat alla nakna, så kläder skulle inte behövas i himlen. Efter Michelangelos död kallades en annan konstnär, Daniele da Volterra, in för att måla draperier på figurerna. Under resten av sitt liv var han känd som "byxornas målare".

År 1546, när Michelangelo var i sjuttioårsåldern, fick han ett av sina viktigaste uppdrag. Den gamla Peterskyrkan hade delvis rivits och en ny hade ritats av Bramante. Men många arkitekter hade arbetat med den och den var fortfarande bara i ett inledande skede. Michelangelo blev arkitekt. Han förbättrade genast planen, lät göra viktiga delar mycket starkare och ritade en enorm kupol, högre än alla andra kupoler i världen. Han dog innan den var färdig, men han lämnade ritningar och modeller så att nästa arkitekt, Giacomo della Porta, kunde slutföra det han hade påbörjat. Kupolen i Peterskyrkan står fortfarande kvar som ett av kristendomens största monument och som en symbol för staden Rom.

När Michelangelo dog fördes hans kropp tillbaka till Florens och begravdes i Santa Croce-kyrkan. På hans grav sitter tre sörjande figurer som symboliserar arkitektur, måleri och skulptur.

• Renässansen
• Lista över renässanskonstnärer
• Italiensk renässanskonst
• Leonardo da Vinci
• Raphael
• Peterskyrkan
• Sixtinska kapellet
• Lista över italienska målare