Blyarsenat (PbHAsO4) – definition, struktur, egenskaper och toxicitet
Upptäck blyarsenat (PbHAsO4): definition, kristallstruktur, kemiska egenskaper och toxicitet samt hälsorisker och miljöpåverkan i en tydlig, vetenskaplig översikt.
Blyarsenat är en kemisk förening. Dess kemiska formel är PbHAsO4. Den innehåller joner av bly, väte och arsenat (HAsO42-). Blyet befinner sig i oxidationstillstånd +2.
Allmän beskrivning och formel
Blyarsenat, PbHAsO4, är ett saltsystem bestående av bly(II)-kationer och monohydrogenarsenat-anjoner. Rent teoretiskt har föreningen en molmassa på ungefär 347,13 g·mol−1 (summa av atommassorna för Pb, H, As och 4 O). I fast form förekommer den vanligen som ett vitt till ljusfärgat fast ämne.
Struktur och kemiska egenskaper
I kristallin form bildar blyarsenat ett nätverk där Pb2+-joner är koordinerade till oxygen från arsenatgruppen. Arsenatet förekommer som HAsO42−, en amphotär anjon med flera protolyssteg i vattenlösning (flera pKa-värden för arseniksyra gör att olika arsenat-/hydrogenarsenatformer kan förekomma beroende på pH). Blyarsenat är i allmänhet svårlösligt i vatten; lösligheten är låg vilket har betydelse för dess miljöbeteende och föroreningseffekter i mark.
Fysikaliska egenskaper
- Utseende: vitt till ljusfärgat fast ämne (kan variera beroende på föroreningar)
- Molar massa: cirka 347,13 g·mol−1
- Vattenlöslighet: mycket låg (praktiskt taget olösligt)
- Stabilitet: termiskt relativt stabilt vid måttliga temperaturer men kan sönderdelas vid högre temperaturer eller vid starkt sura/basiska förhållanden
Framställning
Blyarsenat kan framställas genom utfällning från vattenlösningar: om en lösning som innehåller Pb2+ blandas med en lösning som innehåller HAsO42− (t.ex. genom användning av lämpliga arsenat- och blysalter) bildas ett vitt utfällande PbHAsO4. En förenklad reaktionsformel kan skrivas som:
Pb2+(aq) + HAsO42−(aq) → PbHAsO4(s)
I praktiken används ofta blynitrat eller blyacetat tillsammans med en källa till arsenat i laboratorier eller i industriella processer.
Användning och historik
Blyarsenat är mest känt för sin historiska användning som bekämpningsmedel i jordbruket – särskilt som insektsmedel i fruktodlingar under början och mitten av 1900-talet. På grund av dess toxiska egenskaper för människor, djur och miljön har sådan användning till stora delar upphört och är numera förbjuden eller starkt reglerad i de flesta länder. Restprodukter från äldre användning ligger fortfarande kvar i marken på vissa platser och kan utgöra långvariga föroreningskällor.
Miljö och toxicitet
Blyarsenat är farligt eftersom det innehåller två mycket giftiga grundämnen: bly och arsenik. Båda har dokumenterade negativa hälsoeffekter:
- Arsenik (As) är klassificerat som cancerframkallande för människor och kan ge bland annat hud-, lung- och andra cancerformer vid långvarig exponering samt akuta förgiftningssymptom vid höga doser.
- Bly (Pb) påverkar nervsystemet, särskilt hos barn där det kan ge bestående kognitiva och utvecklingsmässiga skador; bly påverkar också njurar, blodbildning och reproduktion.
I marken tenderar blyarsenat att vara kvar länge på grund av låg löslighet, vilket innebär att jordar som behandlats historiskt kan vara långlivade källor till bly- och arsenikexponering för människor, växter och djur. Under vissa förhållanden (t.ex. förändringar i pH eller redoxmiljö) kan lösligheten öka och därigenom mobilisera arsenik eller bly till grundvatten.
Analys och bestämning
Bestämning av blyarsenat i prover görs vanligen genom kemisk analys av total halten bly och arsenik efter sur digestion av provet. Upplösning och kvantifiering av metaller sker ofta med atomabsorptionsspektrometri (AAS), induktivt kopplad plasmamasspektrometri (ICP‑MS) eller ICP‑OES. Kristallin struktur och faser kan karakteriseras med röntgendiffraktion (XRD) och IR/Raman-spektroskopi.
Hantering, skydd och avfall
Hantera blyarsenat som ett farligt ämne. Vid arbete med ämnet bör personlig skyddsutrustning (handskar, skyddsglasögon, lämplig andningsskydd om damm eller aerosoler kan uppstå) användas. Undvik inandning av damm och all kontakt med hud eller ögon. Arbetslokaler bör ha lämplig ventilation och rutiner för hygien (tvätta händer före mat, rökning och toalettbesök).
Avfall som innehåller blyarsenat ska klassificeras och omhändertas enligt lokala och nationella bestämmelser för farligt avfall. I många fall krävs behandling eller deponering på särskilda anläggningar för farligt avfall eller återställning av förorenade jordar genom etablerade saneringsmetoder.
Sanering av förorenade områden
Åtgärder för att hantera mark förorenad med blyarsenat kan omfatta:
- Uppgrävning och borttransport av förorenad jord
- Stabilisering/immobilisering av metaller i marken för att minska lösligheten
- Phytoremediering i vissa fall (växter som ackumulerar metaller), dock är det ofta långsamt och beroende av platsens egenskaper
- Kontrollerad avgränsning och användningsrestriktioner för området
Sammanfattning
Blyarsenat (PbHAsO4) är en svårlöslig bly- och arsenikhaltig förening med historisk användning som bekämpningsmedel. Den är miljömässigt problematisk och hälsofarlig, och kräver försiktig hantering samt särskilda åtgärder vid analys och sanering. Om du arbetar med eller upptäcker misstänkt blyarsenat i mark eller material, bör du kontakta ansvariga myndigheter eller miljökonsulter för råd om säker hantering och sanering.
Egenskaper
Blyarsenat är ett vitt fast ämne. Den är mycket giftig på grund av blyet och arseniken i den. Det löser sig inte i vatten.
Förberedelse
Den framställdes genom att blynitrat reagerade med arseniksyra.
Använder
Det var det mest använda insektsbekämpningsmedel som innehöll arsenik. Det användes mot potatisbaggen och zigenarmotet. Det ersatte det ännu giftigare Paris Green. Det användes senare för att döda vissa malar, myggor och skadedjur på tranbär. Det visade sig att det stannade kvar i frukterna även efter att ha tvättats av, så det ersattes med DDT. Det förbjöds helt och hållet 1988.
Relaterade sidor
- Blyklorid
- Kaliumarsenat
- Natriumarsenit
Sök