Lungcancer: orsaker, symtom, typer och behandling

Lungcancer: läs om orsaker, tidiga symtom, skillnader mellan små- och icke-småcellig cancer samt behandlingar, diagnos och förebyggande råd. Läs mer.

Lungcancer är en okontrollerad tillväxt av onormala celler i en eller båda lungorna. Cigarettrökning orsakar de flesta fall av lungcancer eftersom cancerframkallande ämnen från rökning når och skadar lungepitelcellerna. Lungcancer leder till cirka 1,8 miljoner dödsfall per år globalt och är den vanligaste dödsorsaken i cancer hos män och den näst vanligaste hos kvinnor. De flesta som får lungcancer har rökt under lång tid, men det finns också former som uppstår hos personer som aldrig rökt.

Orsaker och riskfaktorer

• Rökning – klart största riskfaktorn. Risken ökar med antal år och mängd cigaretter.
• Passiv rökning – ökar risken även för icke-rökare.
• Radon – naturligt radioaktiv gas som kan samlas i bostäder och öka risken.
• Arbetsrelaterade exponeringar – asbest, arsenik, krom, nickel och andra industrikemikalier.
• Luftföroreningar – särskilt fina partiklar (PM2.5) kopplas till ökad risk.
• Ärftliga faktorer och genetiska förändringar – vissa genetiska varianter kan öka sårbarheten.

Symtom

Symtomen kan vara vaga i tidigt skede och ofta uppstår tidigt inte alls. Vanliga tecken att vara uppmärksam på:

• IHÅLLANDE hosta eller en förändring i en befintlig hosta
• Blod i slem (hemoptys)
• Andfåddhet eller pipande andning
• Bröstsmärta som förvärras vid djupandning, hosta eller skratt
• Oförklarlig viktminskning, aptitlöshet eller trötthet
• Återkommande lunginflammation eller bronkit
• Symtom på metastaser som ben- eller huvudvärk, neurologiska symtom eller gulnad hud/ögon (leverengagemang)
• Paraneoplastiska syndrom (t.ex. hyponatremi, hormonella förändringar)

Typer av lungcancer

Det finns två huvudgrupper:

• Småcellig lungcancer (SCLC) – snabbt växande och tidigt spridd; ofta känslig för kemoterapi och strålbehandling men har hög återfallsfrekvens.
• Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) – står för cirka 85–90 % av fallen. Denna grupp innehåller flera undergrupper:

• Skivepitelcancer (epidermoidkarcinom) – ofta relaterad till rökning och uppstår ofta centralt i lungan.
• Adenokarcinom – vanligaste formen hos icke-rökare och kvinnor; uppträder ofta perifert i lungan.
• Storcelligt (odifferentierat) karcinom – en mer aggressiv form som kan förekomma var som helst i lungan.

Diagnos och stadieindelning

Diagnosen ställs genom en kombination av bilddiagnostik och vävnadsprov (biopsi):

• Röntgen av bröstkorgen (thorax), men ofta behövs datortomografi (CT) för bättre kartläggning.
• PET-CT används för att hitta spridning.
• Vävnadsprov via bronkoskopi, nålbiopsi (CT-styrd) eller kirurgisk biopsi för att bekräfta typ och molekylär profil.
• Molekylär genanalys (t.ex. EGFR, ALK, ROS1, BRAF, KRAS) och PD-L1-testning är viktiga för att välja riktade behandlingar och immunterapi.

Stadieindelningen är avgörande för behandlingsval. För NSCLC används TNM-systemet (tumör, lymfkörtlar, metastaser). För SCLC används ofta klassificeringen begränsad vs extensiv sjukdom.

Behandling

Behandlingen beror på cancertyp, stadium, patientens allmäntillstånd och molekylära fynd. Vanliga behandlingsmetoder:

• Kirurgi – lobektomi, segmentresektion eller pneumonektomi används främst vid tidigt stadium av NSCLC och när tumören är operabel.
• Strålbehandling – kan ges som kurativ behandling, ofta tillsammans med kirurgi eller kemoterapi, eller som palliativ behandling för smärtkontroll och symptomlindring. Stereotaktisk kroppsradioterapi (SBRT) är ett alternativ vid små perifera tumörer hos icke-operabla patienter.
• Kemoterapi – används vid SCLC och även vid avancerad NSCLC; kan kombineras med strålning eller ges i samband med kirurgi (adjuvant/neoadjuvant).
• Riktad terapi – läkemedel som riktar in sig på specifika genmutationer (t.ex. EGFR-, ALK- eller ROS1-hämmare) ger ofta god effekt vid rätt patientgrupp.
• Immunterapi – PD-1/PD-L1-hämmare kan ge långvariga svar hos vissa patienter med avancerad NSCLC och används både ensamt och i kombination med kemoterapi.
• Palliativ vård – fokuserar på smärtlindring, andningshjälp, behandling av komplikationer och stöd till patient och anhöriga när bot inte är möjligt.

Förebyggande och screening

• Sluta röka är den viktigaste åtgärden för att förebygga lungcancer. Rökavvänjningsstöd, nikotinersättning och läkemedel kan hjälpa.
• Radonmätning och åtgärder i hem där radonhalten är hög.
• Arbetsmiljöskydd mot asbest och andra cancerframkallande ämnen.
• Screening med lågdos-CT rekommenderas i många länder för personer med hög risk (långvarig rökhistorik och viss ålder) eftersom tidig upptäckt kan minska dödligheten.

Prognos och uppföljning

Prognosen beror främst på stadium vid diagnos: tidigt upptäckta tumörer har betydligt bättre överlevnad än avancerad sjukdom. Andra viktiga faktorer är tumörens histologi, molekylära egenskaper och patientens allmänna hälsotillstånd.

Efter behandling krävs regelbunden uppföljning med kliniska kontroller och bilddiagnostik för att upptäcka återfall eller behandlingseffekter. Rehabilitering, andningsträning, och psykosocialt stöd är viktiga delar av återhämtningen.

Sammanfattning: Lungcancer är en allvarlig sjukdom där rökning är den största riskfaktorn. Tidig upptäckt, korrekt stadieindelning och modern diagnostik inklusive molekylär analys gör det möjligt att välja riktad och mer effektiv behandling. Förebyggande åtgärder som rökavvänjning och radonsanering minskar risken betydligt.

Frågor och svar

F: Vad är lungcancer?

F: Vad är den främsta orsaken till lungcancer?

F: Hur många människor dör av lungcancer varje år?

F: Vilken är den främsta orsaken till cancerdöd hos män?

F: Vilka är de två huvudtyperna av lungcancer?

F: Vilka är symtomen på lungcancer?

F: Vem löper större risk att drabbas av lungcancer?

Sök med bokstav