Mässling är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Människor smittas av andra människor, framför allt via små vattendroppar som sprids när man andas. Typiska tidiga symtom är ont i halsen, feber, hosta, röda ögon och rinnande näsa. Efter några dagar tillkommer ett karakteristiskt, rött utslag som brukar börja i ansiktet och sprida sig ned över bålen och extremiteterna. Utslagen kan vara knottriga och ofta mycket kliande. Ett tidigt tecken som ofta ses i munnen är små, vita prickar på insidan av kinderna (Kopliks fläckar).

Symtom och sjukdomsförlopp

  • Inkubationstid: vanligen 7–14 dagar (kan vara upp till 21 dagar).
  • Första fasen (prodromal): feber, hosta, snuva, ögoninflammation och ljuskänslighet 2–4 dagar.
  • Utslag: uppträder vanligen 3–5 dagar efter första symtomen, börjar i ansiktet och sprider sig nedåt.
  • Allvarliga tecken: hög feber, svår andningspåverkan eller försämrat medvetande kräver omedelbar vård.

Smittvägar och smittsamhet

Mässling är mycket smittsam. Viruset sprids främst genom droppsmitta när en infekterad person hostar eller nyser, men kan också finnas kvar i luften och på ytor i upp till två timmar efter att den infekterade personen lämnat rummet. Om någon i ett hushåll har mässling är det mycket sannolikt att andra närstående också smittas om de inte är immuna.

Diagnos

Diagnos baseras ofta på typiska symtom och utslag, men kan bekräftas med laboratorietester som påvisar mässlingsantikroppar (IgM) eller virus-DNA med PCR från blod, urin eller svalg. Vid misstanke om fall ska sjukvård och smittskyddspersonal kontaktas för provtagning och smittspårning.

Behandling

Det finns inget specifikt antiviralt medel mot mässling, behandling är i första hand stödjande och inriktad på att lindra symtom och förebygga komplikationer:

  • Vila, vätska och febernedsättande (t.ex. paracetamol eller ibuprofen).
  • Vitamin A ges ofta till barn enligt WHO:s rekommendationer eftersom det minskar risken för allvarlig sjukdom och död i områden med brist.
  • Antibiotika används vid sekundära bakteriella infektioner (t.ex. pneumoni eller öroninfektion).
  • Personer med svår andningspåverkan kan behöva sjukhusvård med syrgas eller intensivvård.
  • Isolering av smittade personer är viktigt för att hindra vidare spridning. Barn och vuxna med mässling bör stanna hemma tills de inte längre är smittsamma.

Efter exponering kan snabb åtgärd minska risken för sjukdom: en dos MMR-vaccin inom 72 timmar efter exponering kan förhindra eller mildra sjukdomen för icke-immuna personer, och immunglobulin kan ges till särskilt sårbara individer (t.ex. nyfödda eller mycket immunsupprimerade) enligt lokala rekommendationer.

Komplikationer och riskgrupper

De flesta tillfrisknar, men mässling kan ge allvarliga komplikationer, särskilt hos små barn, personer med nedsatt immunförsvar och gravida kvinnor. Vanliga komplikationer:

  • Pneumoni (lunginflammation) – vanligaste dödsorsaken vid mässling.
  • Öroninflammation (otit) och synpåverkan.
  • Encefalit (hjärninflammation), kan ge bestående neurologiska skador.
  • Subakut skleroserande panencefalit (SSPE) – en sällsynt, långsamt debuterande men allvarlig hjärnsjukdom som kan uppstå år efter infektionen.
  • Gravida kvinnor: ökad risk för missfall och för tidig födsel vid infektion under graviditeten.

Vaccin och förebyggande

Mässling förebyggs effektivt med vaccin. I de utvecklade länderna vaccineras många barn (genom en injektion) för att förhindra att de får mässling. Ofta får de MMR-vaccinet för att förebygga mässling, påssjuka och röda hund. De tre vaccinationerna finns i en och samma injektion.

Mässling kallas ibland även för rubeola, men det är inte samma sak som röda hund (rubella). Rubella kallas ibland tyska mässlingen (German measles), men det är en annan sjukdom än mässling.

Allmän information om vaccinet:

  • MMR är ett levande försvagat vaccin. En dos ger god skyddseffekt, två doser ger mycket högt skydd (effektiviteten ökar från omkring 93 % efter en dos till cirka 97 % efter två doser).
  • Rekommenderat doseringsschema varierar mellan länder, men i många program ges första dosen efter 12 månaders ålder och en andra dos före skolstart eller några år senare.
  • Biverkningar är oftast milda (lätt feber, lokalt ömmande arm, ibland mildt utslag). Allvarliga biverkningar är mycket sällsynta.
  • Kontraindikationer: grav gravida och personer med kraftigt nedsatt immunförsvar får normalt inte levande vaccin.

Smittskydd

Vid misstanke om mässling ska vårdgivare och smittskydd kontaktas. Smittspårning, isolering av sjuka och snabb vaccination av icke-immuna kontakter är viktiga åtgärder för att stoppa utbrott. Hög vaccinationsgrad i befolkningen (stadsflockimmunitet) är avgörande för att förhindra större utbrott.