Balkanhalvön: geografi, länder och befolkning – fakta & historia

Upptäck Balkanhalvöns geografi, länder, befolkning och historia — fakta, kartor och insikter om regionens landskap, kultur och utveckling.

Balkan är en halvö i Europa. Regionen har en sammanlagd yta på ungefär 550 000 km² och en uppskattad befolkning på omkring 55 miljoner människor. Namnet kommer från Balkanbergen, en bergskedja som löper genom centrala Bulgarien och in i östra Serbien. Det är viktigt att notera att Balkanbergen (ofta kallade Stara Planina) inte är samma som de Dinariska alperna; de senare sträcker sig längs Adriakusten och når bland annat Slovenien.

Vilka länder ingår?

Vad som räknas till Balkan varierar mellan källor. De länder som oftast helt eller delvis räknas till Balkan är:

• Albanien
• Bosnien och Hercegovina
• Bulgarien
• Kroatien (södra och kustnära delar)
• Grekland
• Kosovo
• Montenegro
• Nordmakedonien
• Serbien (södra delar)
• Rumänien (sydöstra delar, t.ex. Dobruja)
• Slovenien (små delar i sydost)
• Turkiet (den europeiska delen, Östra Thrakien)

Gränserna mellan geografisk, historisk och politisk definition av Balkan är alltså flytande.

Geografi och klimat

Halvön präglas av omväxlande terräng: höga bergskedjor (Balkanbergen, Dinariska alperna, Pindos), djupa dalar och långa kustlinjer mot Adriatiska, Joniska, Egeiska och Svarta havet. Stora floder som Donau, Sava och Vardar spelar stor roll för transport och jordbruk.

Klimatet varierar kraftigt:

• Medelhavsklimat längs stora delar av kusten (milda, fuktiga vintrar och varma, torra somrar).
• Kontinentalt klimat i inlandet (kalla vintrar, varma somrar).
• Alpina förhållanden i högre bergsområden.

Befolkning, språk och religion

Regionen är etniskt och språkligt mycket varierad. Större språkgrupper inkluderar Albaniska, bulgariska, grekiska, rumänska, turkiska samt de slaviska språken serbiska/kroatiska/bosniska/makedonska. Det finns också många minoritetsspråk, bland annat romani.

Religiöst dominerar:

• Ortodox kristendom (stora grupper i Bulgarien, Grekland, Serbien, Rumänien, Nordmakedonien).
• Islam (särskilt i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, delar av Makedonien och västra Bulgarien).
• Katolicism (dels i Kroatien och nordvästra delen av Balkan).

Historia i korthet

Balkan har en lång och komplex historia: antika folk som illyrer, thraker och greker, därefter romerskt och bysantinskt inflytande. Från 1300-talet följde flera århundraden under osmanskt styre i stora delar av halvön. I modern tid har regionen präglats av rivalitet mellan stormakter, bildandet av nationalstater, de två världskrigen och betydande politiska omvälvningar under 1900-talet (särskilt Jugoslaviens uppkomst och upplösning). Konflikterna under 1990-talet i f.d. Jugoslavien lämnade djupa spår i politik och samhällen. Idag pågår arbete med nationell försoning, reformer och europeisk integration i många länder.

Ekonomi och infrastruktur

Ekonomiskt är Balkan blandat: vissa länder (t.ex. Slovenien, Grekland, Kroatien, Rumänien, Bulgarien) är med i EU och har mer utvecklade ekonomier och infrastruktur, medan andra länder fortfarande kämpar med hög arbetslöshet, svag tillväxt och behov av investeringar. Viktiga sektorer är jordbruk, gruvdrift, energi, industri och turism. Turismen längs kusterna och i historiska städer är en av regionens stora inkomstkällor.

Städer och kultur

Flera större och kulturellt viktiga städer ligger på Balkan, bland dem:

• Belgrad (Serbien)
• Sofia (Bulgarien)
• Aten (Grekland)
• Skopje (Nordmakedonien)
• Tirana (Albanien)
• Zagreb (Kroatien)
• Sarajevo (Bosnien och Hercegovina)
• Bukarest (Rumänien)

Regionens kulturarv är rikt: arkeologiska platser, bysantinska kyrkor, ottomanska byggnader, medeltida borgar och en stark tradition av musik, dans och mat.

Miljö, naturvärden och turism

Balkan har hög biologisk mångfald med många skyddsvärda områden och nationalparker. Kustområden, bergsområden och floddalar erbjuder stora möjligheter för ekoturism och friluftsliv. Samtidigt finns miljöutmaningar som avskogning, förorening av vattendrag, överexploatering av kuststräckor och behov av bättre avfallshantering.

Nutida utmaningar och framtid

Regionen står inför flera gemensamma utmaningar: ekonomisk omställning och tillväxt, minskad utvandring av unga, korruptionsbekämpning, rättsstatens stärkande samt etniska och politiska spänningar i vissa områden. EU-integration är ett centralt mål för många länder på halvön, vilket innebär reformkrav men också potentiella investeringar och stabilitet. Samtidigt gör kulturarvet och naturresurserna Balkan till en viktig och attraktiv del av Europa i framtiden.

Definitioner och avgränsningar

Geografi

Balkan gränsar till vatten på tre sidor: Svarta havet i öster och Medelhavet i söder och väster (Adriatiska havet, Joniska havet, Egeiska havet och Marmarahavet). Balkanhalvön gränsar i norr till floderna Donau, Sava och Krča.

Medlemsstater

Länderna på Balkan är:

• Albanien
• Bosnien och Hercegovina
• Bulgarien
• Kroatien
• Grekland
• Montenegro
• Nordmakedonien
• Rumänien (ibland)
• Serbien
• Slovenien (ibland)
• Turkiet (ibland)

Relaterade länder

Andra länder som inte ligger i Balkanregionen men som ligger nära den och/eller spelar eller har spelat en viktig roll i regionens politik, kultur och historia:

• Österrike (se även Österrike-Ungern, Mordet på ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike)
• Cypern (se även Cyperntvisten)
• Ungern (se även Österrike-Ungern)
• Italien (se Trieste och Republiken Venedigs historia)
• Ryssland (se Serbiens historia)

 
Medlemmar i Centraleuropeiska frihandelsavtalet (CEFTA) tidigare medlemmar, anslöt sig till EU  


Medlemsländer i Centraleuropeiska initiativet (CEI)  

Befolkningens sammansättning efter nationalitet och religion

De viktigaste nationaliteterna i regionen är:

• Albaner (4,3 miljoner)
• Bosniaker (4,5 miljoner)
• Bulgarer (6,6 miljoner)
• Kroater (4,5 miljoner)
• Greker (10,7 miljoner)
• Makedonier (1,3 miljoner)
• Montenegriner (0,3 miljoner)
• Rumäner (22 miljoner)
• Serber (8 miljoner)
• Slovener (2 miljoner)
• Turkar (80 miljoner)
• andra (romer, gorianer, ungrare, tjecker ...)

De vanligaste religionerna på Balkan är östortodox och katolsk kristendom samt islam (oftast sunni eller icke-konfessionell). Många olika specifika typer av varje trosriktning praktiseras, och varje östortodoxt land har sin egen nationella kyrka med sin egen patriark.

Östlig ortodoxi är den viktigaste religionen i följande länder:

• Bulgarien (Bulgariens ortodoxa kyrka)
• Grekland (den grekisk-ortodoxa kyrkan)
• Montenegro (Serbisk-ortodoxa kyrkan eller den icke-kanoniska montenegrinska ortodoxa kyrkan)
• Nordmakedonien (Serbisk-ortodoxa kyrkan eller okanoniska makedoniska ortodoxa kyrkan)
• Rumänien (den rumänska ortodoxa kyrkan)
• Serbien (Serbiska ortodoxa kyrkan)

Romersk katolicism är den viktigaste religionen i följande länder:

• Kroatien
• Slovenien

Islam är den viktigaste religionen i följande länder:

• Albanien
• Turkiet

Bosnien och Hercegovina är ett specialfall - 50 % är muslimska bosniaker, 31 % är serbisk-ortodoxa och 15 % är katolska kroater (46 % är alltså kristna). De återstående 4 procenten tillhör andra kristna samfund, andra religioner eller är icke-religiösa.

Mer detaljerad information och en exakt etnisk uppdelning finns i artiklarna om de olika delstaterna:

• Albanien (Demografi i Albanien)
• Kroatien (Demografi i Kroatien)
• Bosnien och Hercegovina (Demografi i Bosnien och Hercegovina)
• Bulgarien (Demografi i Bulgarien)
• Grekland (Demografi i Grekland)
• Montenegro (Demografi i Montenegro)
• Nordmakedonien (Demografi i Nordmakedonien)
• Turkiet (Demografi i Turkiet)

 
Etnisk karta över Balkan före det första Balkankriget  


Religiös karta över Balkan (på franska)  

Frågor och svar

F: Vad är Balkan?

F: Hur stor är den ungefärliga befolkningen på Balkan?

F: Varifrån har regionen fått sitt namn?

F: Hur stor är Balkans totala yta?

F: I vilka länder ligger Balkanbergen?

Fråga: Vad heter bergen som fortsätter från Serbien till Slovenien?

F: Vilken betydelse har Balkanbergen och Dinariska alperna?

Sök med bokstav