Nordmakedonien (makedoniska: Северна Македонија - Severna Makedonija), officiellt Republiken Nordmakedonien (makedoniska: Република Северна Македонија - Republika Severna Makedonija; albanska: Republika e Maqedonisë së Veriut) är ett litet inlandsland som ligger på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet var en del av Jugoslavien fram till 1991, då det utropade sin självständighet. Nordmakedonien gränsar till Serbien i norr, Albanien i väster, Grekland i söder och Bulgarien i öster; i nordväst gränsar det dessutom till Kosovo. Landets valuta är den makedonska denaren (MKD).

Huvudstaden och största staden är Skopje, med drygt 500 000 invånare i storstadsområdet. Det finns många mindre städer runt om i landet. Några viktiga regionala centra är Bitola, Prilep, Tetovo, Kumanovo, Ohrid, Veles, Stip och Strumica. Landets yta är ungefär 25 700 kvadratkilometer och befolkningen uppgår till omkring 2 miljoner invånare.

Geografi och natur

Nordmakedonien är känt som ett land med sjöar och berg. Terrängen är övervägande bergig och kuperad med flera bergskedjor som Šar Planina, Korab (landets högsta topp, cirka 2 764 meter), Pelister och andra massiv. Femton–sjutton bergstoppar når över 2 000 meter.

Tre stora sjöar ligger delvis inom landets gränser eller vid gränsen mot grannländerna: Ohridsjön (Ohrid), Prespasjön och Dojransjön. Särskilt Ohridsjön är av stor natur- och kulturhistorisk betydelse och är upptagen på UNESCO:s världsarvslista, liksom stadskärnan i Ohrid och flera kyrkor och kloster vid sjöns stränder. Det finns också flera naturreservat och nationalparker, exempelvis Mavrovo och Galicica.

Klima

Klimatet varierar med höjd och dalgångar: lågländer och sjöar har varma somrar och milda vintrar (medelhavspåverkan i söder och väster), medan bergsområden har kallare, snörika vintrar och svala somrar. Nederbörden är ojämnt fördelad över landet.

Befolkning och språk

Majoriteten av befolkningen talar makedoniska. Det finns en betydande albansk minoritet (ungefär en fjärdedel av befolkningen) som talar albanska. Nordmakedonien har två officiella språk sedan 2019: makedonska och albanska (med albanska som officiellt språk i statliga förfaranden på nationell nivå under vissa villkor). Utöver dessa talas även turkiska, romani och serbiska bland andra språk i olika regioner.

Religiöst dominerar ortodox kristendom (främst genom den makedonska ortodoxa kyrkan) och islam (främst bland den albanska och turkiska befolkningen). Den kulturella mosaiken avspeglas i arkitektur, högtider och vardagsliv.

Historia i korthet

Området har en lång och komplex historia. Det var hemvist för olika forntida folk och riken (inklusive den antika makedonska staten under Filipp II och Alexander den store), följt av romersk och bysantinsk kontroll. Under medeltiden växlade makedonska områden mellan bulgariska, serbiska och bysantinska makter. Från 1300- och 1400-talen och framåt ingick stora delar i Osmanska riket i flera hundra år.

Efter Balkankrigen och första världskrigets omvälvningar hamnade området i det som blev Serbiens och senare Kungariket Jugoslavien. Under andra världskriget förekom strider och ockupationer. Efter kriget blev området en delrepublik i socialistiska Jugoslavien (FNRJ/SFRJ). När Jugoslavien bröt samman deklarerade den dåvarande Socialistiska republiken Makedonien sin självständighet 1991 och etablerade Republiken Makedonien. På grund av en långvarig namndiskussion med Grekland använde landet i internationella sammanhang länge beteckningen "tidigare jugoslaviska republiken Makedonien" (FYROM). Efter Prespaavtalet 2018 bytte landet officiellt namn till Republiken Nordmakedonien, vilket underlättade internationell integration och ledde bland annat till medlemskap i NATO i mars 2020.

Politik och internationella relationer

Nordmakedonien är en parlamentarisk republik med folkvald församling (parlament), regering och president. Landet är medlem i FN och i Världshandelsorganisationen (WTO). Efter namnöverenskommelsen och reformer tog medlemskapet i västerländska säkerhetsstrukturer fart: Nordmakedonien blev medlem i Nato i mars 2020 och är sedan länge (sedan 2005) kandidatland till medlemskap i Europeiska unionen. EU-förhandlingarna påverkas av krav på reformer, minoritetsrättigheter och bilaterala frågor med grannländer.

Ekonomi

Ekonomin är blandad och under omstrukturering sedan brytningen med den jugoslaviska marknaden. Viktiga sektorer är tjänster, industri (textil, metall, livsmedel), gruvnäring (krom, bly, zink), jordbruk och turism. Arbetsmarknaden och lönenivåerna ligger generellt under genomsnittet för EU-länderna, och ekonomin är beroende av reformer, investeringar och ökad integration med EU-marknaden. Valutan är den makedonska denaren (MKD).

Kultur och turism

Nordmakedonien har ett rikt kulturarv som speglar långa historiska kontakter mellan öst och väst. Kulturarvet inkluderar bysantinska kyrkor och kloster, ottomansk arkitektur i stadsdelar som Skopjes Gamla basar, och traditionell folkmusik och dans. Ett antal platser är skyddade av UNESCO, där Ohridsjön och de kulturella monumenten i Ohrid är mest kända.

Populära turistmål är bland annat:

  • Ohrid och dess kyrkor, gamla stadskärna och bad- och båtliv vid Ohridsjön
  • Skopjes gamla basar, Kale-fästningen och modern stadsbyggnad
  • Matka-klyftan och Mavrovo- och Pelister-nationalparker för vandring, skidåkning och naturupplevelser
  • Historiska stadskärnor i Bitola och andra kulturhistoriska platser

Administration och infrastruktur

Administrativt är landet indelat i kommuner och åtta statistiska regioner (till exempel Skopje, Polog, Nordöstra, Östra, Pelagonia, Sydvästra, Sydöstra och Vardar). Transportinfrastrukturen omfattar internationella flygplatser i Skopje och Ohrid, ett vägnät som förbättras med internationella korridorer och järnvägsförbindelser till grannländerna. Utmaningar återstår i modernisering av infrastruktur och förbättring av kollektivtrafik.

Sammanfattningsvis är Nordmakedonien ett land med dramatisk natur, rikt kulturarv och en mångkulturell befolkning. Landets moderna utveckling präglas av vägen från post‑jugoslavisk omställning till större euroatlantisk integration, samtidigt som inrikes politiska, ekonomiska och sociala reformer fortsätter att vara centrala.