Mars Orbiter Mission (MOM) – Mangalyaan: Indiens första Mars-uppdrag

Mars Orbiter Mission (MOM) är en rymdsond som kretsar runt Mars sedan den 24 september 2014. Den sköts upp den 5 november 2013 av den indiska rymdforskningsorganisationen (ISRO). Det är Indiens första interplanetära uppdrag. Indien är både den första asiatiska nationen att nå Mars omloppsbana och den första nationen att nå Mars på sitt första försök. Ett annat namn på sonden är Mangalyaan.

Syfte och mål

Mars Orbiter Mission hade både tekniska och vetenskapliga mål. Huvudsyftet var att demonstrera Indiens förmåga att planera, bygga och manövrera en rymdsond för interplanetära resor. Vetenskapligt syftade sonden till att studera Mars atmosfär, exosfär, yttemperaturer och att göra bildkartläggning i flera våglängder för att bättre förstå planetens klimat, ytförhållanden och atmosfäriska processer.

Teknik och farkost

Sonden var en solcellsdriven orbiter med en startmassa på cirka 1 350 kg. Den använde solpaneler för energiförsörjning och en kemi-driven framdrivningsenhet för omloppsjusteringar och infångning i Mars omloppsbana. Uppskjutningen gjordes med en PSLV-XL-raket från Satish Dhawan Space Centre (Sriharikota) den 5 november 2013. Efter flera omloppshöjande motorburna manövrar runt jorden genomfördes trans‑Mars-injektionen i slutet av november 2013 och sondens Marsinbindning skedde 24 september 2014.

Vetenskapliga instrument

Mars Orbiter Mission bar fem huvudsakliga instrument, utvecklade i samarbete mellan ISRO och indiska forskningsinstitut:

• Mars Colour Camera (MCC) – färgkamera för global bildkartläggning, moln- och dammövervakning samt observationer av geografiska strukturer.
• Thermal Infrared Imaging Spectrometer (TIS) – termiskt infrarött spektruminstrument för att mäta yttemperatur och termiska egenskaper.
• Methane Sensor for Mars (MSM) – instrument för att söka efter metan i Mars atmosfär.
• Mars Exospheric Neutral Composition Analyser (MENCA) – masspektrometer för att analysera den övre atmosfärens/neutrala exosfärens sammansättning.
• Lyman Alpha Photometer (LAP) – instrument för att mäta väte- och deuteriumflöden via Lyman‑alfa‑emission, viktigt för studier av vattenförlust från planeten.

Resultat och vetenskapliga fynd

Under sin tid i omloppsbana har MOM levererat högupplösta bilder av Mars, övervakat damm‑ och molnaktivitet, och bidragit med data om den övre atmosfärens sammansättning och variationer. Några punkter av betydelse:

• MCC har skapat omfattande bildarkiv som använts för kartläggning och för att dokumentera väderrelaterade fenomen.
• MENCA och LAP har gett nya data om exosfärens sammansättning och om processer som påverkar atmosfärisk förlust av lättare ämnen.
• MSM:s mätningar av metan har varit viktiga för att komplettera internationella observationer; resultaten har inte gett ett entydigt bevis för stora, ihållande metanutsläpp men har bidragit till förståelsen av rum- och tidsvariationer i metanmätningar.

Den ursprungliga driftstiden var begränsad till omkring sex månader i Mars-omloppet, men sonden fungerade och levererade vetenskapliga data långt utöver den planerade tiden, vilket stärkte förståelsen för Mars och demonstrerade robust ingenjörskonst.

Kostnad och betydelse

MOM beräknas ha kostat relativt lite jämfört med andra interplanetära uppdrag — omkring 450 crore INR (≈4,5 miljarder INR eller cirka 74 miljoner USD). Missionen uppmärksammades globalt för sin kostnadseffektivitet, snabba planering och för att den visade att även nya aktörer kan genomföra framgångsrika interplanetära uppdrag. Den gav också värdefulla erfarenheter för framtida indiska uppdrag till Månen, Mars och andra destinationer.

Eftermäle

Mars Orbiter Mission (Mangalyaan) ses som en milstolpe i Indiens rymdverksamhet: tekniskt bevis, vetenskapliga bidrag och ökat internationellt anseende. Data från sonden fortsätter att vara användbara för forskare och har bidragit till en mer detaljerad bild av Mars atmosfär och yta, samtidigt som missionen inspirerat vidare satsningar inom indisk rymdforskning.

Sök med bokstav