Menes (farao) – enade Övre och Nedre Egypten och grundade Memphis

Menes var en farao i den första dynastin i det gamla Egypten. Han levde cirka 3100–3000 f.Kr. och tillskrivs i de egyptiska traditionerna att ha förenat Övre och Nedre Egypten till ett enat rike. Som tecken på denna enhet bar han Pschent, dubbelkronan som förenar den vita kronan (Övre Egypten) och den röda kronan (Nedre Egypten). Enligt traditionen grundade han också staden Memphis och gjorde den till rikets första administrativa och religiösa centrum.

Identitet och arkeologiska bevis

Det finns gott om arkeologiska fynd som visar att en enande härskare fanns i början av det tidiga dynastiska Egypten. Den mest kända föremålsgruppen är till exempel Narmer-paletten och serekhs (kunganamnskomplex) från platser som Abydos och Hierakonpolis, vilka pekar på en ledare med namnet Narmer. Samtidigt finns mycket få direkta samtida inskriptioner som nämner namnet Menes. Därför råder idag en bred uppfattning bland egyptologer att namnet Menes i de senare berättelserna kan vara en grekifierad eller traditionell form av en tidig kung, och att Menes antingen var identisk med Narmer eller med den kung som följde efter honom, Hor-Aha.

Memphis och statens organiserade uppbyggnad

Staden Memphis (egyptiskt namn Men-nefer/Ineb-hedj) blev med tiden en central plats för administration, handel och religion. Att grundandet av Memphis tillskrivs Menes hör till de traditionella berättelserna, och platsens tidiga betydelse stämmer väl med bilden av en centraliserad stat vid Nilens mynning. En enad administration under en tidig härskare möjliggjorde större byggprojekt, organiserad bevattning och ett enhetligt administrativt system — viktiga steg i statsbildningen.

Manetho och senare traditioner

Mer än 2000 år efter händelserna skrev den egyptiske historikern Manetho (verksam i 3:e århundradet f.Kr., skrev på grekiska) om Menes. Enligt Manetho regerade Menes i 62 år och ska ha dödats av en flodhäst. Sådana dramatiska berättelser är typiska för långa muntliga traditioner och bör tolkas försiktigt; de hjälper till att förstå den mytiska bild som senare generationer hade av rikets första kung, men är inte nödvändigtvis historiskt korrekta i alla detaljer.

Ikonografi och efterliv

Menes och tidiga kungar framställs ibland i konst och senare monument. En modern förekomst av Menes i offentlig konst är en bildfigur med en ankh i handen som ingår i frisen på den södra väggen i USA:s högsta domstol — ett exempel på hur antika egyptiska motiv används i senare tiders konst och symbolik.

Sammanfattning och forskningsläge

Sammanfattningsvis är Menes i den traditionella egyptiska historieskrivningen den kung som enade landet och grundade Memphis. Modern forskning visar att den historiska verkligheten är mer komplex: arkeologiska fynd stödjer att ett enande ägde rum vid denna tid, men frågan om vilken kronologisk personlighet som motsvarar det traditionella namnet Menes — Narmer, Hor-Aha eller någon annan — är fortfarande föremål för tolkning. Många forskare föredrar idag att se Menes som en traditionsbunden namnform som kan dölja flera historiska processer och individer.

Frågor och svar

F: Vem var Menes och när levde han?

F: Vad var Menes känd för att ha åstadkommit?

F: Vad var det för pschent eller dubbelkrona som Menes bar?

F: Var byggde Menes huvudstaden i sitt imperium?

F: Finns det några starka bevis för att Menes var en farao?

F: Vilka är de faraoner som Menes tros vara en av?

F: Vilken betydelse har bilden av Menes som håller i en ankh på frisen på den södra väggen i USA:s högsta domstols byggnad?

Sök med bokstav