Menstruell migrän (menstruationsmigrän) – definition, symtom och behandling
Menstruell migrän: symtom, orsaker och effektiv behandling — lär dig känna igen perimenstruella attacker, lindringstips och medicinska alternativ
Menstruell migrän (även kallad katamenial migrän) är en term som används för att beskriva både äkta menstruationsmigrän och menstruationsrelaterad migrän. Cirka 7–14 % av kvinnorna med migrän har migrän endast i samband med menstruation; dessa kallas äkta menstruationsmigrän. De flesta kvinnor med migrän får attacker under hela menstruationscykeln men upplever ett ökande antal attacker perimenstruellt, och dessa kallas menstruationsrelaterad eller menstruationsutlöst migrän.
Förekomst och betydelse
Ungefär 40 % av kvinnorna och 20 % av männen kommer att få migrän någon gång under livet, och de flesta får sin första migrän innan 35 års ålder. Bland kvinnor med migrän rapporterar mer än 50 % förvärrade besvär kopplade till menstruationen. Menstruella migränattacker är ofta mer långdragna och svårare att behandla än andra migränanfall.
Orsak och mekanismer
Den vanligaste förklaringen är hormonell: sjunkande nivåer av östrogen under slutet av lutealfasen och i samband med menstruationen kan utlösa migrän hos vissa kvinnor. Andra faktorer som sömnbrist, stress, förändrad medicinering, och samtidig användning eller utsättning av hormonella preventivmedel kan påverka attackfrekvensen.
Symtom
- Typiskt en ensidig, pulserande eller molande huvudvärk som ofta är måttlig till svår.
- Tillsammans med illamående, kräkningar, ljud- och ljuskänslighet.
- Menstruationsmigrän är oftast utan aura, men aura förekommer sällan.
- Anfallen varar ofta längre och svarar sämre på korttidsbehandling jämfört med icke-menstruell migrän.
Diagnos
Diagnosen baseras på anamnes och tidpunkt för huvudvärken i förhållande till menstruationscykeln. En etablerad diagnostisk regel är att migränattacker utan aura inträffar under dag −2 till +3 i förhållande till menstruation (där dag 1 = första dagen med blödning) i minst två av tre på varandra följande cykler. Om migränen bara förekommer runt menstruationen kallas det äkta menstruationsmigrän; om attacker även förekommer vid andra tider i cykeln kallas det menstruationsrelaterad migrän.
Historiskt har menstruationsmigrän betraktats särskilt i klassificeringar — år 2008 fick menstruationsmigrän en egen ICD-9-kod (346.4–346.43) som skiljer menstruationsmigrän från andra typer av migrän.
Behandling
Behandlingen delas ofta i akut behandling av anfall och profylaktisk behandling kring menstruationen.
Akut behandling
- Triptaner (t.ex. sumatriptan, rizatriptan, zolmitriptan) är effektiva för många och används enligt ordination för akuta attacker.
- NSAID (t.ex. naproxen eller ibuprofen) kan minska inflammation och lindra smärta och illamående och används både akut och ibland i perimenstruell profylax.
- Antiemetika kan behövas vid kraftiga illamående och kräkningar.
- Vissa kvinnor behöver högre eller upprepad dos eller kombinera läkemedel eftersom menstruationsmigrän ofta svarar sämre på standardakut behandling.
Perimenstruell (korttids-)profylax
När attacker följer en förutsägbar mönster kan korttidsprofylax ges under den riskfyllda perioden (vanligtvis från dag −2 till +2 eller +3). Vanliga regimensexempel (ska diskuteras och ordineras av läkare):
- Frovatriptan 2,5 mg två gånger per dag eller liknande långverkande triptan under 5–6 dagar runt mensen. Frovatriptan har ofta bäst stöd för korttidsprofylax tack vare lång halveringstid.
- Naratriptan regim (t.ex. 1–2 mg två gånger dagligen) har också använts.
- NSAID (t.ex. naproxen) dagligen under den perimenstruella perioden kan förebygga attacker.
Långtidsprofylax
Om huvudvärken är mycket frekvent eller svår kan daglig förebyggande behandling övervägas, t.ex. betablockerare, antiepileptika (som topiramat) eller amitriptylin, beroende på individuell situation och samlade risker och fördelar.
Hormonell behandling
Eftersom hormonförändringar ofta ligger bakom problemen kan hormonell behandling vara effektiv:
- Kontinuerlig eller förlängd kombinerad hormonell preventivbehandling (utan den fria hormonutlösande veckan) kan minska perimenstruella störningar.
- Perimenstruell östrogentillförsel (t.ex. transdermalt östrogen eller gel), vanligtvis under några dagar runt menstruationen, kan motverka det snabba östrogenfallet.
- Observera: kombinerade östrogenhaltiga preventivmedel ökar risken för blodproppar och kan förvärra stroke-risk hos kvinnor med migrän med aura; diskutera alltid individuell risk med läkare.
Icke-farmakologisk behandling
- Regelbunden sömn, måltider och vätskeintag samt undvikande av kända triggers.
- Stresshantering, avslappningsövningar, kognitiv beteendeterapi och fysisk aktivitet kan hjälpa.
- Tillskott som magnesium och riboflavin (vitamin B2) har visat viss effekt vid migrän i allmänhet för vissa patienter.
- Akupunktur och biofeedback kan övervägas som komplement hos vissa personer.
Särskilda överväganden
Graviditet, amning och planering av graviditet påverkar val av behandling. Många läkemedel är kontraindicerade eller bör användas med försiktighet vid graviditet. Kvinnor som har migrän med aura bör vara försiktiga med östrogeninnehållande preventivmedel på grund av ökad stroke-risk. Diskutera alltid med ansvarig vårdgivare innan behandling påbörjas eller ändras.
När söka vård
- Om migränen är svår, blir allt oftare eller påverkar dagligt liv kraftigt — boka tid hos läkare eller huvudvärksklinik.
- Sök akutvård vid plötsligt mycket svår huvudvärk, feber, medvetslöshet, nyuppkomna neurologiska symptom (t.ex. svaghet, talstörning eller synbortfall) — dessa kan vara tecken på andra allvarliga tillstånd.
Menstruationsmigrän är vanligt och kan vara mycket besvärande, men det finns både läkemedelsbaserade och icke-farmakologiska alternativ som ofta kan reducera både frekvens och svårighetsgrad. Ett strukturerat dagboksförande över huvudvärk och menstruationscykel under några månader kan hjälpa vårdgivaren att ställa rätt diagnos och välja lämplig behandling.
Symtom
Varningssymptom
Varningssymptom, även kallade prodromsymtom, förekommer ofta före ett migränanfall.
- Sömnighet
- Trötthet
- Depression (ledsen), eufori (mycket lycklig) eller irritabilitet.
- Rastlöshet
- Överdriven (för mycket) gäspning
- Matbegär, särskilt efter söta eller salta livsmedel eller aptitlöshet.
- Ökad törst
- Diarré
- Illamående
- Uppblåsthet: kroppen behåller för mycket vatten.
- Styvhet i nacken
- Pratglädje (pratar för mycket)
- Känner dig yr
- Smärta och kramper i livmodern
Symtom på huvudvärk
En bultande, pulserande huvudvärk med smärtan på ena sidan av huvudet (unilateral). Den sida av huvudet som har smärtan skiftar från en huvudvärk till nästa.
Detta är ett blisterpaket med Levlen®ED-piller. Dessa piller innehåller etinyloestradiol, en av de tre sorterna av hormonet östrogen. När man slutar använda p-piller sjunker kvinnans östrogennivåer; det kan orsaka menstruationsmigrän hos vissa kvinnor.
Diagnos
| International Headache Society klassificering av ren menstruationsmigrän och menstruationsrelaterad migrän. |
| A1.1.1 Ren menstruationsmigrän utan aura |
Diagnosen menstruationsmigrän ställs genom att man under minst tre månader noterar när migränen inträffar. Menstruationsrelaterade migränattacker inträffar vanligtvis mellan 2 dagar före och 3 dagar efter menstruationens början i minst 2 av 3 menstruationscykler (perioder) i rad. Ren menstruationsmigrän och menstruationsrelaterad migrän är båda migrän utan aura med ett exceptionellt sällsynt fall med aura som rapporterades 2012.
Menstrual Migraine Assesment Tool (MMAT) är ett enkelt frågeformulär med tre frågor som har visat sig vara ganska exakt när det gäller att diagnostisera menstruell migrän (Tepper SJ, 2008). De tre frågorna är:
- Migrän uppstår inom tidsrymden 2 dagar före menstruationens början till den tredje dagen efter menstruationens början. Och sker detta under de flesta månader.
- Huvudvärk som uppstår under denna tid blir mycket svår.
- Upplever kvinnan fotofobi, vilket är när ett medicinskt problem gör att ljuset stör en persons ögon.
Svaret på den första frågan måste vara ja och det måste finnas minst ett ja på antingen fråga 2 eller fråga 3.
För att hålla reda på vilken tid i månaden migränen inträffar är det bra att använda en huvudvärkdagbok. En person använder huvudvärksdagboken för att skriva ner information om sin huvudvärk, som när den började, vilka symtom den hade och hur svår smärtan var osv.
Ett exempel på en dagbok om huvudvärk. Att föra huvudvärkdagbok kan vara till stor hjälp vid diagnostisering av migrän och behandling av huvudvärk.
Komorbiditeter
Ofta gör det faktum att en person har ett medicinskt tillstånd det mer sannolikt att han eller hon också har en eller flera andra medicinska eller psykiatriska störningar. Dessa andra sjukdomar är "komorbiditetssjukdomar" eller "komorbiditeter". Det finns olika komorbida medicinska och psykiatriska tillstånd som är förknippade med migrän. Behandlingen och prognosen (om en sjukdom blir bättre, sämre eller förblir oförändrad med tiden) av migrän påverkas av de komorbida störningar som kan finnas och/eller risken för att få komorbida störningar.
Astma
Premenstruell astma (PMA): är när astmasymtomen förvärras under den premenstruella perioden. Detta tillstånd kan drabba upp till 40 % av kvinnliga astmatiker. För att en diagnos av PMA ska kunna ställas är det nödvändigt med en detaljerad historik över tidpunkten för menstruationscyklerna tillsammans med upplevda astmasymtom och det högsta expiratoriska flödet (PMA kan leda till att PEF sänks under den premenstruella perioden). Det är till hjälp för att ställa en diagnos att föra dagbok över symtomen och det högsta exspirationsflödet (PEF).
Raynauds sjukdom: är en cirkulationsstörning där de mindre artärerna som förser extremiteterna med blod - oftast händerna, men även tårna, nästippen och öronen kan drabbas - blir trängre och minskar blodflödet. Detta leder till att extremiteterna blir domnade och kallare än kroppstemperaturen. Det kan utlösas av stress och kyla.
Fibromyalgi
Komorbida psykiatriska tillstånd
En person som har migrän löper större risk att ha en eller flera andra medicinska och/eller psykiatriska störningar, som är komorbida med migrän. Diagrammet visar några av de viktigaste komorbiditeterna.
Förebyggande åtgärder
Det finns behandlingar som används mot menstruationsmigrän som i vissa fall kan minska hur ofta en kvinna får dem och hur svåra de är. Denna typ av behandling kallas profylaktisk behandling och används under den perimenstruella perioden, dvs. tiden mellan menstruationerna.
Profylaktisk behandling av menstruationsmigrän bör prövas under minst tre menstruationscykler för att se om den typen av behandling fungerar innan den avbryts. Mediciner som används kan omfatta:
- NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel):
1. Napraxen natrium, t.ex. Aleve
- Betablockerare - som propranolol, nadolol, atenolol och metoprolol
- Tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) och andra typer av antidepressiva läkemedel används ofta för att förebygga migrän. Dessa inkluderar amitriptylin, nortriptylin och doxepin.
Ett transdermalt östradiolplåster. Estradiol är ett av de tre östrogenerna. Detta plåster bärs på huden och östradiolen kommer in i kroppen genom huden.
Behandling
Akuta behandlingar (kortsiktig behandling) inkluderar läkemedel som kallas icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDS) (läkemedel som hjälper till att stoppa inflammation som är rodnad, svullnad, smärta, ömhet, värme i delar av kroppen), triptaner som Frovatriptan, ergotominer som är ett slags läkemedel som tillverkas av en svamp som kallas ergot, och transdermala östrogenplåster, som är plåster som bärs på huden och som har östrogen i sig. Östrogenet kommer in i kroppen genom huden och sedan in i blodomloppet.
Orsaker
De exakta orsakerna till menstruationsmigrän är inte säkert kända, men det finns en koppling mellan sjunkande nivåer av det kvinnliga hormonet östrogen och migränattacker. Östrogennivån kan sjunka efter att blödningar inträffar under menstruationscykeln eller när externa källor av östrogen inte längre tas, som när en kvinna slutar ta p-piller eller hormonpiller i hormonersättningsterapi.
Frågor och svar
F: Vad är menstruationsmigrän?
S: Menstruell migrän (även kallad katamenial migrän) är en term som används för att beskriva både äkta menstruationsmigrän och menstruationsrelaterad migrän. Äkta menstruationsmigrän förekommer hos cirka 7-14 % av kvinnorna, medan de flesta kvinnliga migranter upplever ett ökat antal migränattacker under menstruationscykeln, som kallas menstruationsrelaterad eller menstruationsutlöst migrän.
F: Hur skiljer sig menstruationsmigrän från andra typer av migrän?
S: Menstruationsmigrän betraktas nu som en separat medicinsk sjukdom från andra typer av migrän på grund av att behandlingar för vanlig migrän inte fungerar lika bra vid menstruationsmigrän. År 2008 gavs ICD-9-koder (346.4-346.43) specifikt för menstruationsmigrän, vilket skiljer den från andra typer av huvudvärkssjukdomar.
F: Hur vanligt är menstruationsrelaterad migrän?
Svar: Menstruationsrelaterad migrän förekommer hos mer än 50 procent av de kvinnor som har migränhuvudvärk.
F: Finns det några skillnader mellan vanliga och menstruationsrelaterade migränattacker?
S: Menstruationsmigränattacker varar vanligtvis längre än vanliga migränattacker, och kortsiktiga behandlingar fungerar inte lika bra vid dem som vid andra typer av migrän. De är vanligtvis utan aura, men 2012 rapporterades ett fall av menstruationsmigrän med aura, så det är möjligt att de också kan förekomma med aura. Auras påverkar vissa delar av hjärnan, till exempel synen och den motoriska kontrollen (att flytta delar av kroppen).
F: Hur många människor får migrän någon gång i livet?
S: Ungefär 40 % av kvinnorna och 20 % av männen kommer att få migrän någon gång under sitt liv, och de flesta får sin första migrän före 35 års ålder.
F: Vad orsakar menstruationsmigrän?
S: Den exakta orsaken till menstruationsmigrän är okänd, men man tror att den är kopplad till hormonella förändringar under den premenstruella perioden när östrogennivåerna sjunker kraftigt strax före ägglossningen.
Sök