Astma | sjukdom som skadar luftvägarna i lungorna

Orsaker

Den exakta orsaken till astma är ännu inte känd. Man tror att det kan bero på många olika orsaker:

Genetik: När förändringar sker i en persons gener (så kallade mutationer) förs dessa förändringar vidare till barnen. En eller båda föräldrarna kan ha dessa förändringar eller mutationer i sina gener, och några eller alla deras barn kan födas med dem, vilket innebär att de ärvt dem. Dessa mutationer, när de väl har inträffat, löper i familjer från en generation till nästa och är permanenta mutationer, de ändrar genen i DNA. Dessa förändringar kan göra en person mer benägen att få vissa sjukdomar som astma. Vid vissa sjukdomar kan det vara endast en förändring i en gen som gör att en person får den sjukdomen, vid astma kan det vara förändringar i många olika gener som gör att en person löper större risk att få astma.

Epigenetiska förändringar eller modifieringar orsakar olika typer av förändringar som påverkar hur en persons gener fungerar eller "uttrycker sig" på tre olika sätt (så kallade epigenetiska mekanismer), men ändrar inte genen i DNA:t. Dessa epigenetiska förändringar kan vara ärftliga eller så kan de ske in utero, vilket är när ett barn fortfarande är inuti sin mamma. De kan också inträffa under barndomen av olika skäl, till exempel en luftvägsinfektion, exponering för kemikalier eller droger, kost osv. Dessa förändringar kan föras vidare från en generation till nästa, men de är inte permanenta och kan bara föras vidare i en eller två generationer. Även om epigenetiska förändringar påverkar hur en persons gener fungerar så ändrar de inte permanent en persons gener. Man tror att epigenetiska förändringar också kan göra en person mer benägen att drabbas av vissa sjukdomar som astma.

Miljöfaktorer är saker som påverkar en person och som kan vara antingen hälsosamma eller ohälsosamma. Ohälsosamma miljöfaktorer är saker som att bo i ett område där det finns mycket luftföroreningar, att bo någonstans där det finns många insekter i huset eller att vistas i närheten av cigarettrök.

Om en person som har genetiska eller epigentiska förändringar i sina gener som gör att han eller hon har större chans att få astma (genetisk predisposition), också har ohälsosamma miljöfaktorer i sitt liv, som att bo i ett hem med mycket dammkvalster, är det mer sannolikt att han eller hon kommer att få astma.

Atopi

Atopi är när det sker förändringar i några av de gener som en person föds med (genetiskt arv). Dessa genetiska förändringar gör att kroppen producerar mer immunglobulin E (IgE), en typ av antikroppar. De är också mer känsliga för saker som kemikalier, rök och damm (miljöantigen). Denna överkänslighet innebär att de är mer känsliga eller allergiska mot saker i miljön än personer som inte har dessa förändringar i sina gener och som inte är överkänsliga eller allergiska.

Denna överkänslighet gör att kroppen reagerar på vissa sätt. Vanligtvis utvecklar en person som är atopisk allergisk rinit som påverkar näsgångarna bakom näsan, och de är också mer benägna att få atopisk dermatit som orsakar hudutslag och atopisk astma. Upp till 40 % av personer med allergisk rinit har också astma. Dessa tre medicinska problem, allergisk rinit, atopisk dermatit och atopisk astma, kallas den atopiska triaden (en triad är när det finns tre av något). Personer som är atopiska kan också ha andra medicinska problem, t.ex. mat- och läkemedelsallergier, överkänslighet mot stickande insekter, nässelutslag (urtikaria), Quinckes ödem (angioödem) och kontaktdermatit.

Om en person har en förälder som är atopisk har han eller hon en chans att också bli atopisk. Om man har två föräldrar som är atopiska har man en ännu större chans att vara atopisk.

Paracetamol och astma

Det finns studier som visar på en koppling mellan paracetamol (Tylenol) och astma. Till exempel visade en analys 2008 av information som samlats in från en mycket stor studie kallad International Study of Asthma and Allergies in Childhood, eller Isaac-studien, att barn som hade tagit paracetamol mot feber under sitt första levnadsår hade 50 % högre risk att senare få astma. Ju mer paracetamol barnen tog, desto större var risken för astma. Barn som tog det en gång i månaden hade tre gånger högre risk att få astma. En ökning av astmafrekvensen i flera länder motsvarade en ökad försäljning av läkemedel som innehöll paracetamol. Tidigare har American College of Physicians rapporterat ett samband mellan icke-atopisk astma och användning av paracetamol baserat på resultaten från The Third National Health and Nutrition Examination Survey. Alla läkare är inte övertygade om sambandet mellan paracetamol och astma.

"Barn med astma eller med risk för astma bör undvika att använda paracetamol." (McBride JT, 2011).

 
Man tror att en person får astma av olika anledningar, bland annat genom de gener som han eller hon får från sina föräldrar (genetik), förändringar i hur vissa av generna fungerar (epigenetik) och saker i livet som är ohälsosamma (ohälsosamma eller negativa miljöfaktorer).  

Typer av astma

Atopisk astma

Atopisk astma är den vanligaste formen av astma.

Astma med hosta-variant

Astma med hostvariant är en typ av astma där hosta är det huvudsakliga och ibland enda tecknet. Astma med hostvariant orsakar vanligtvis inte väsande andning eller andfåddhet och orsakar en torr, kliande, oftast icke produktiv hosta (det betyder att lite eller inget slem hostas upp). Ungefär 30 % av de personer som har astma med hostvariant kommer att utveckla typisk astma.

Arbetsrelaterad astma

Arbetsrelaterad astma är en typ av astma som orsakas eller förvärras av irriterande ämnen i miljön på en persons arbetsplats. Den typ av arbete som kan orsaka arbetsrelaterad astma är vanligtvis arbeten där det finns mycket rök eller där kemikalier används. Det finns olika typer av arbetsrelaterad astma (WRA):

1. Yrkesastma med latenstid: Denna astmaform innebär att tecken och symtom på astma uppträder efter en viss tid (latenstid) efter det att man har utsatts för miljöirriterande ämnen. t.ex.: John börjar arbeta på en fabrik där kemikalier används den första veckan i januari. I slutet av mars börjar han utveckla tecken och symtom på astma. Tiden från det att han började jobba i januari till dess att tecken och symtom på astma började uppträda i mars är latenstiden.

2. Irritantinducerad astma (IIA) är yrkesrelaterad astma utan latenstid: detta är en astmatur när tecken och symtom på astma kan uppträda omedelbart (utan latenstid) efter att ha utsatts för miljöirriterande ämnen, t.ex. när Frank börjar ett nytt jobb som vaktmästare där han använder ammoniak för att städa. Efter att ha öppnat flaskan med ammoniak och andats in ångorna börjar Frank få svårt att andas, hans bröstkorg stramas åt och han utvecklar andra tecken och symtom på astma.

3. Reactive Airways Dysfunction Syndrome (RADS):

4. Arbetsrelaterad astma: Detta är när en person redan har astma och miljöutlösande faktorer på arbetsplatsen förvärrar astman.

Astma orsakad av träning

Träningsinducerad astma (EIA) - även kallad träningsinducerad bronkospasm - är en term som används för att beskriva astmafall där träning är den huvudsakliga, och ofta den enda, utlösande faktorn för ett astmaanfall. Om en person redan har en form av astma eller är atopisk är risken för EIA större.

Nattlig astma

Nattlig astma: är en term som används för att beskriva astmafall som förvärras på natten (nattlig astma).

Premenstruell astma (PMA): är när astmasymtomen förvärras under den premenstruella perioden. Detta tillstånd kan drabba upp till 40 % av kvinnliga astmatiker. För att en diagnos av PMA ska kunna ställas är det nödvändigt med en detaljerad historik över tidpunkten för menstruationscyklerna tillsammans med upplevda astmasymtom och det högsta expiratoriska flödet (PMA kan leda till att PEF sänks under den premenstruella perioden). Det är till hjälp för att ställa en diagnos att föra dagbok över symtomen och det högsta exspirationsflödet (PEF).

Status asthmaticus

Status asthmaticus är en allvarlig form av astma där ett astmaanfall förvärras allt eftersom och de mediciner som vanligtvis används för att behandla astma inte fungerar. Status asthmaticus kan vara dödlig.

 
Dessa arbetare kontrollerar ugnen på ett stålverk. Ugnen avger rök, ångor och små partiklar. Dessa är irriterande och kan orsaka eller utlösa arbetsrelaterad astma.  


Detta är ett tvärsnitt av de primära bronkerna (en bronk, två bronker) som visar insidan av luftvägarna. Det är en bakre vy som innebär att man tittar bakifrån.  

Tecken och symtom

Tecken och symtom inom medicinen är det sätt på vilket ett medicinskt tillstånd påverkar en persons kropp. Ibland kan tecken och symtom på astma vara milda och inte besvära personen alltför mycket. Vid andra tillfällen kan de vara allvarliga vilket kan få personen att känna sig mycket sjuk.

Alla personer med astma har inte alltid alla tecken och symtom på astma. En person kan ha vissa tecken och symtom under ett astmaanfall och ha andra symtom under ett annat astmaanfall. Vissa personer med astma kan ha långa perioder mellan astmaattackerna där de inte visar några tecken och upplever inga symtom på astma, medan andra kan ha några eller alla tecken och symtom varje dag som blir allvarligare under en attack. Det beror också på vilken typ av astma en person har och om de har ett milt, måttligt eller allvarligt fall.

Det finns också personer med astma som bara har tecken och symtom under vissa perioder, t.ex. personer med träningsinducerad astma, där träningen utlöser symtomen. För vissa personer kan astmasymptomen utlösas eller förvärras (förvärras) när de får virusinfektioner i luftvägarna, ofta av den typ som orsakas av rhinovirus hos människor.

Tidiga varningssignaler för ett astmaanfall är fysiska förändringar i hälsan som en person med astma upplever innan astmaanfallet inträffar. Genom att känna till de tidiga varningssignalerna kan en person kanske vidta åtgärder för att undvika att få en astmaattack eller, om de får en, för att förhindra att den förvärras.

Tidiga varningssignaler

De tidiga varningssignalerna för astma kan vara följande:

• Hosta mycket, särskilt på natten
• Du tappar lätt andan
• Andnöd: Detta är när en person inte kan ta ett djupt andetag, vilket innebär att han eller hon inte kan fylla lungorna helt med luft. Det kan hända att de bara kan ta korta, ytliga andetag som ger lungorna tillräckligt med luft. När en person har andfåddhet kan han eller hon också ha trängningar i bröstet.
• Att bli lätt trött under träning och att känna sig svag samt att väsande andning eller hosta efter träning.
• Känner att symptomen på förkylning eller allergier börjar komma, som nysningar, rinnande eller täppt näsa, hosta, ont i halsen och huvudvärk.

 

Utlösare

En utlösande faktor, eller kort sagt trigger, är något som gör att tecken och symtom på ett medicinskt tillstånd börjar hos en person som redan har det medicinska tillståndet. Vanliga utlösande faktorer för astma är:

• Tobaksrök: Man behöver inte röka själv, men passiv rökning kan utlösa en astmaattack. Passiv rökning är röken från slutet av en brinnande cigarett, cigarr eller pipa som någon annan röker, eller röken som de andas ut (utandas).
• Husdjur: Djur avger kemikalier som kallas proteiner och som är allergener; människor kan vara allergiska mot dem. Dessa allergener kan fungera som irriterande ämnen och förvärra astman och utlösa ett astmaanfall. Proteinerna finns i djurets mjäll, som är de döda hudflagor som djur (och människor) släpper ut. De finns också i deras urin, avföring, saliv och talg som produceras av körtlar i huden som kallas talgkörtlar. Talg är det som gör hår och hud oljiga. När mjäll, urin, avföring, saliv och talg torkar ut kan deras proteiner bli luftburna och andas in. Några typer av husdjur som människor kan vara allergiska mot är hundar, katter, gerbiler, hamstrar, marsvin och fåglar.
• Insekter: olika typer av insekter som finns i bostäder kan utlösa astmaattacker. De kan utlösa astmasymptom på samma sätt som husdjur: de proteiner som de avger är allergener och blir luftburna. Några av de vanligaste insekterna som kan utlösa astma är dammkvalster, kackerlackor, men även sängbaggar och loppor. Många andra arter som kan angripa ett hem kan fungera som en källa till allegener, t.ex. faraomyror.
• Svampsporer (mögel): svampar förökar sig genom att släppa ut sporer i luften, om sporerna landar på ett bra ställe där de kan växa startar en ny svamp. Att andas in dessa sporer kan utlösa astma. En av de vanligaste typerna av svampsporer som finns i både utomhus- och inomhusmiljöer kommer från en grupp (släkte) som kallas aspergillus.
• Starka känslor som ilska, stress och till och med skratt kan förvärra astmasymptomen.
• Luftföroreningar utomhus kan komma från många olika källor, t.ex. avgaser från bilar och lastbilar i områden med mycket trafik och kemikalier i luften nära fabriker och raffinaderier.
• Vädret: Väderförändringar kan utlösa ett astmaanfall. Förändringar i lufttemperaturen kan utlösa en attack, inte bara kall luft. Om en person går från att ha varit ute i kylan till ett varmt hus kan den plötsliga förändringen orsaka en bronkospasm. Plötsliga förändringar i luftfuktighet spelar också en roll.

Det bästa sättet att hantera astmautlösare är att lära sig vilka de är och undvika dem om möjligt, och om de inte går att undvika helt och hållet, anpassa sitt beteende för att hantera dem. Exempel: att en kall vinterdag springa fram till dörren till ett varmt hus och omedelbart gå in. Den plötsliga temperaturförändringen kan orsaka en attack och kunde ha undvikits. I allmänhet, men särskilt med en sjukdom som astma, är det nödvändigt att vara medveten om sin omgivning och vad som finns i den, både inomhus och utomhus. Oftast utlöses astman av allergener. En stor källa till allergener är mattan. Att helt ersätta den med ett klinkergolv minskar möjligheten att skapa en bra miljö för allergener och det är enklare att rengöra och desinficera.

 
Detta är några av de saker som kan förvärra astman och utlösa en astmaattack.  

Astmaattack

Ett astmaanfall är när astman plötsligt förvärras efter en period då personen endast haft några få eller inga astmasymtom, vanligtvis på grund av att han eller hon utsatts för en eller flera utlösande faktorer. När astmaattacken inträffar svullnar vävnaden inuti luftvägarna på grund av inflammation - vilket är hur kroppen försöker skydda sig mot skadliga saker, som bakterier och irriterande ämnen. När vävnaderna svullnar blir öppningen (kallad lumen) i luftvägarna mycket trång.

De glatta musklerna (som är den typ av muskler i kroppen som inte drar ihop sig frivilligt, till exempel musklerna i armen) runt bronkerna och bronkiolerna börjar spasmera eller dra ihop sig, vilket gör att öppningen i luftvägarna blir ännu trängre. Detta kallas bronkospasm.

Inuti luftvägarna finns körtlar som kallas submucosala körtlar, och ovanför dem, närmare luftvägens öppning, finns celler som kallas goblettceller - eftersom de är formade ungefär som en goblett, som är en typ av kopp. De submucosala körtlarna och goblettcellerna producerar slem som hjälper till att skydda luftvägarna. Slemmet i luftvägarna i friska lungor är en tunn film som fångar upp irriterande ämnen som dammpartiklar och pollen så att de inte skadar luftvägarna och hindrar dem från att tränga in i luftsäckarna (alveolerna).

Det finns små hårstrån i luftvägarna som kallas cilier. Flimmerhåren vickar fram och tillbaka som små piskor och hjälper till att trycka upp slemmet och de fasthållna partiklarna i luftvägarna till svalget. Där kan man hosta upp slemmet och de instängda partiklarna från de nedre luftvägarna (detta kallas sputum).

Under en astmaattack börjar submucosakörtlarna och gobletcellerna producera mycket mer slem än normalt, och slemmet är också tjockare än normalt. Detta gör det mycket svårt för cilierna att göra sitt jobb och föra upp slemmet ur luftvägarna. Nu tillverkas det alltså för mycket slem och cilierna för inte tillräckligt med slem uppåt. Luftvägarna är redan för trånga för att man ska kunna andas ordentligt på grund av den vävnadssvullnad som orsakas av inflammationen och den sammandragning som orsakas av bronkospasmerna, så det extra slemmet blockerar luftvägarna ännu mer. Detta gör det mycket svårt att andas. Vid dödliga astmaattacker kan luftvägarna bli så förträngda och/eller täppta av slem att ingen luft alls kan komma igenom.

Det finns andra tecken på andningssvårigheter, som vid en astmaattack, som är viktiga att lära sig. Om du känner till dem kan du veta om en person som inte kan prata har andningsproblem. Personer som kanske inte kan låta någon veta att de har andningsproblem är bl.a. spädbarn och små barn.

Några andra tecken på astma är:

Bröst- och nacktrappor, som gör att musklerna i bröstet och nacken som normalt inte används så mycket vid andning börjar dra ihop sig när de försöker hjälpa till att ta in mer luft. Retraktioner är hur kroppen försöker få in tillräckligt med luft på grund av svårigheten att andas normalt på grund av astmaattacken. Dessa sammandragningar gör att huden på bröstväggen, huden på halsen och/eller bröstbenet (sternum) rör sig inåt när man andas. Det finns olika typer av retraktioner som beror på vilka muskler som börjar dra ihop sig, och detta beror på hur svårt en person har att andas under en attack.

Näsutvidgning är när näsborrhålens öppning blir större än normalt under andningen. Det är ofta ett tecken på att en person har svårt att andas.

Blå läppar och fingertoppar: Syre som finns i luften vi andas är det som gör att blodet får en röd färg. Blod utan syre har en blå färg. Syre kommer in i kroppen genom luftsäckarna (alveolerna) som finns i slutet av luftvägarna. Under ett astmaanfall är det svårt för kroppen att få tillräckligt med syre eftersom det är svårt att få tillräckligt med luft. Eftersom mindre luft med syre i den når fram till luftsäckarna och in i blodet finns det mindre rött blod (blod med syre i) och mer blått blod (blod utan syre i). Den blå färgen på läpparna och under naglarna beror på det blå blodet, som kan ses i de små blodkärlen under huden. Fler delar av kroppen börjar bli blåa ju längre kroppen går utan syre. När delar av kroppen blir blå på grund av syrebrist kallas det cyanos.

Svettning: Svettning kan märkas särskilt i pannan, men huden känns inte varm, utan kan kännas kall och klam vid beröring.

Snabb andning (tachypné); andas in och ut mycket snabbare än normalt.

Snabb hjärtrytm: (takykardi): hjärtat börjar slå mycket snabbare än normalt.

 

Intercostala retraktioner Huden mellan revbenen ser ut att "sugas in" när de interkostala musklerna (som ligger mellan revbenen) drar ihop sig mer än normalt. Detta är ett försök att hjälpa kroppen att ta in mer luft på grund av andningssvårigheter. Intercostal retraktioner är ett tecken på andningssvårigheter och ett möjligt tecken på försämrad astma eller en astmaattack.  


Det är de små hårstråna som kallas cilier och som täcker insidan av luftvägarna.  



 

Diagnos

En astmadiagnos baseras på en persons:

• Medicinsk historia; information som t.ex. vilka tecken och symtom på astma de har haft.
• Familjens medicinska historia; har någon som de är släkt med haft astma eller relaterade tillstånd som förekommer hos personer med atopiska sjukdomar?
• Fysisk undersökning och testning

Diagnostiska tester

Det finns inget specifikt test som kan avgöra om en person har astma, men det finns tester som kan hjälpa till med diagnosen när resultaten beaktas tillsammans med medicinsk och familjehistoria och fysisk undersökning.

• Lungfunktionsundersökningar [Lungfunktionsundersökningar (PFT)]
• Spirometri: mäter hur mycket luft lungorna kan andas in och hur mycket luft de andas ut och hur snabbt en person kan andas ut.
• Bronchoprovocationstest; i detta test provoceras luftvägarna (bronker och bronkioler) (för att försöka få något att hända) till en bronkospasm (för att få luftvägarna att dra ihop sig) för att se hur känsliga de är. Några av de saker som görs för att provocera fram en bronkospasm är att få personen att träna, andas kall luft som blir kallare eller andas in en speciell kemikalie som kallas metakolin. Resultaten av bronkoprovocering kontrolleras med hjälp av spirometri.

Differentialdiagnoser

Differentialdiagnoser är olika medicinska sjukdomar som kan orsaka samma symptom. Innan en läkare ställer en slutgiltig diagnos, vilket innebär att han eller hon är säker på vilken sjukdom som orsakar problemet, funderar han eller hon på vilka andra sjukdomar som har samma eller nästan samma symtom och ser till att det inte är någon av dem.

De differentialdiagnoser som kan ställas vid astma omfattar:

• Bronkiektasier
• Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD)

 
Ett barn som använder en peak flow-mätare (PFM) som mäter hur väl luften rör sig ut (peak expiratory flow, PEF) ur en persons lungor när personen andas ut (utandning).  

Ombildning av luftvägarna

Luftvägsremodellering är när det sker permanenta fysiska förändringar i luftvägarna som också påverkar hur de fungerar. Detta kan ske efter kronisk långvarig astma. Efter cykler av inflammation, skada och reparation av luftvägarna kan en permanent ombyggnad av luftvägarna ske. Detta är när luftvägarnas fysiska struktur förändras. Detta kommer att orsaka permanent förträngning av luftvägarna (de är alltid trängre än normalt och blir trängre under ett astmaanfall), bronkospasmer utlöses lättare (bronkial hyperresponsivenes), luftvägsödem (vätska i luftvägarna) och slemhinnehypersekretion (för mycket slem bildas) samt uppbyggnad av kollagen runt luftvägarna, vilket kallas fibros. Luftvägsremodellering har observerats hos barn så unga som sex år.

Om astman inte hanteras på rätt sätt kan det leda till att luftvägarna byggs om, vilket kan öka risken för att dö av en astmaattack. Ett av de största problemen som orsakar dålig astmahantering är att astmainhalatorn inte används på rätt sätt. En av de främsta orsakerna till felaktig användning av inhalatorn är att astmapatienten inte har rätt kunskap om hur inhalatorn ska användas på grund av att han eller hon inte fått rätt instruktion.

Hyperplasi av gobelettceller och submucosala körtlar: Bland de fysiska förändringar som kan ske vid ombyggnad av luftvägarna finns hyperplasi av gobelettceller och hyperplasi av submucosala körtlar. Submucosakörtlar och goblettceller tillverkar slem som hjälper till att skydda luftvägarna genom att fånga upp skadliga partiklar som damm och pollen. Slemmet är normalt en tunn film som kantar luftvägarna. Slemmet och de partiklar som det fångar upp förs upp till svalget med hjälp av små (mikroskopiska) hår på insidan av luftvägarna som rör sig fram och tillbaka och som kallas cilier.

Under en astmaattack producerar slemhinnorna och gobletcellerna för mycket slem och det är tjockare än normalt, vilket gör det svårare för cilierna att föra upp slemmet. När luftvägarna omformas kan kroppen bilda många fler submucosala körtlar och gobletceller än normalt, vilket innebär att det bildas ännu mer slem. Det kan bli för mycket slem för cilierna att föra upp och luftvägarna kan bli blockerade. Detta är en av anledningarna till att personer med luftvägsremodellering ofta har svårare astma. I dödliga fall kan luftvägarna ha blivit helt täppta och orsaka kvävning.

Metoder för rekonstruktion av luftvägar

Regelbundna amningssessioner är en bevisad fördel för återuppbyggnad av luftvägarna. Även om tidigare studier har visat en liknande effekt mellan amning och astmarisk är denna forskning den första som visar ett samband mellan amningens längd och antalet pipande episoder. Dessutom fann man i denna studie bevis för att de första astmarelaterade symtomen uppträder tidigare i livet om barn ammas kortare tid eller inte enbart. Studien visar att det inte är den näringsmässiga fördelen med vätskan, det är dragningen på lungan av som vidgar de glatta musklerna i luftvägarna. Torra amningar har faktiskt visat sig ha varit mer fördelaktigt i denna studie för att stärka luftvägshälsan hos både barn och vuxna. Att vidga luftvägarna stärker dem och själva lungorna.

 
Hyperplasi av bägarceller Ombildning av luftvägarna kan leda till att kroppen bildar fler slemproducerande gobletceller än normalt. Fler gobletceller än normalt är lika med mer slem än normalt.  

Behandling

Astma kan oftast kontrolleras genom att undvika kontakt med utlösande faktorer och genom att använda vissa läkemedel. De flesta astmatiker bär med sig speciella läkemedel. Dessa kallas inhalatorer. Läkemedlet i inhalatorn öppnar rören som går till lungorna. Inhalatorn används vanligtvis för att förebygga ett astmaanfall eller för att stoppa ett anfall som redan pågår.

Räddningsmedicin - Räddningsmedicin är en inhalator ("puffer") som används om en person tror att han eller hon har en astmaattack.

Kontrollmedicin - En kontrollmedicin är en medicin i form av antingen ett piller eller en inhalator som tas varje dag för att förebygga astmaattacker.

Vanlig behandling på sjukhus

Sjukhusen har andra alternativ som de kan använda i nödfall när de vanliga behandlingarna inte fungerar:

• Syre
• Vissa läkemedel som fungerar som en astmaspray, men som är mycket starkare.
• Vissa läkemedel som kan ges via dropp (intravenöst).
• Steroider
• Andningshjälpmedel (inklusive slangar och ventiler i mycket allvarliga fall).

Okonventionella behandlingar / huskurer

• Varma ångbad har ofta använts för att lindra nästäppa och irritation i luftvägarna i samband med astma.
• Omega-3-fettsyror används ofta som ett naturläkemedel för att förebygga och behandla hjärtsjukdomar. Viss forskning tyder på att omega-3-fettsyror också kan bidra till att minska luftvägsinflammation och öka lungfunktionen.
• Buteykos andningsteknik bygger på antagandet att en höjning av koldioxidhalten i blodet genom ytlig andning kan hjälpa personer med astma. Koldioxid tros utvidga de glatta musklerna i luftvägarna.
• Varma drycker är kända för att öppna andningsvägarna och har sagts öppna luftvägarna vid irriterade astmasymptom. Denna metod har sagts ge tillfällig lindring.
• Hög konsumtion av äpplen kan skydda mot astma. Dagligt intag av frukt och grönsaker i barndomen minskade risken för astma.
• Det har visat sig att amning eller reflektion av amning i tonåren och hos vuxna stärker och främjar luftvägarnas hälsa. Belastningen från dragningen på lungan kommer att utvidga de glatta musklerna i luftvägarna. Utökade terapeutiska sessioner på regelbunden basis har visat sig dramatiskt förbättra luftvägarnas funktion och främja mindre astmakomplikationer.

Läkemedel som kan förvärra en astmaattack

Det finns vissa typer av läkemedel som förvärrar astma eller som kan utlösa en sådan attack. Vissa typer av läkemedel bör endast användas i mycket specifika situationer. Några av dessa läkemedel är:

• Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel eller NSAID. Aspirin är en NSAID och vissa människor är allergiska mot den eller har en högre risk att bli allergiska mot den, även om de har använt den tidigare.
• Betablockerare är ett slags läkemedel som används för att behandla hjärtproblem, men bör inte tas av personer med astma.
• Paracetamol är ett annat läkemedel som tros kunna bidra till att orsaka astma, men också förvärra astma hos personer som redan har det. Acetaminophen är ett analgetikum, ett smärtlindringsmedel. På grund av dess smärtlindrande egenskaper tillsätts acetaminofen ofta till andra läkemedel. Etiketter bör alltid läsas när man tar någon form av medicin, även receptfria läkemedel.
• ACE-hämmare är en typ av läkemedel som vanligtvis används för att behandla högt blodtryck och hjärtsjukdomar. De förvärrar vanligtvis inte astma, men i sällsynta fall kan de orsaka vissa tecken och symtom på astma, såsom luftvägsobstruktion och hosta, särskilt under de första veckorna när man tar ACE-hämmare.
• Sömntabletter och tågkvacksalvor; bör vanligtvis inte tas av personer med astma.

Hantering av astma, depression och/eller ångest som är kombinerade med andra sjukdomar.

Depression och ångest har en negativ inverkan på astma. Komorbid ångest med astma är särskilt förvirrande på grund av likheten mellan symtomen och störningar i uppfattning och behandling av astma. National Asthma Council Australia rekommenderar behandling av komorbida psykologiska symtom. Kognitiv beteendeterapi (CBT) är en rekommenderad behandling för ångest och depression. Det finns preliminära forskningsresultat som tyder på att ett program med KBT som ändras för astma, som ges i samband med medicinsk behandling och i nära samarbete med ditt medicinska team, kan förbättra ångest, astma och livskvalitet. Kliniker som har för avsikt att ge KBT för komorbid astma, ångest eller depression bör hänvisa till den forskning som granskats av för att få vägledning om säkra och effektiva åtgärder.

Det globala initiativet för astma

Det globala initiativet för astma (GINA), som lanserades 1993, är ett samarbete mellan Världshälsoorganisationen (WHO), National Institutes of Health USA (NIH) och National Heart, Lung and Blood Institute. Syftet är bland annat att öka allmänhetens medvetenhet om astma, uppmuntra forskning om orsakerna till den ökande förekomsten av astma i världen, uppmuntra forskning om sambanden mellan astma och miljöfaktorer, förbättra effektiviteten i astmahanteringen, minska dödligheten och sjukligheten i samband med astma och göra astmabehandlingar mer lättillgängliga.

Ett av de sätt på vilka GINA uppfyller dessa mål är genom att ta fram medicinska riktlinjer för astmabehandling, som bygger på en systematisk genomgång av den senaste litteraturen i hela världen. Dessa riktlinjer är gratis och tillgängliga för alla patienter och läkare på GINA:s webbplats. GINA:s huvudrapport uppdateras årligen och syftar till att återspegla den bästa praxis som håller på att utvecklas genom att lyfta fram förändringar i astmahanteringsstrategier.

GINA instiftade "World Asthma Day" 1998 och det första evenemanget hölls i Barcelona, Spanien. Den hålls årligen den första tisdagen i maj och mer än 35 länder deltar.

 

 

Korrelerade villkor

Ofta gör ett medicinskt problem det mer sannolikt att en person också kommer att ha ett eller flera andra medicinska eller psykiatriska problem. Dessa andra sjukdomar är "komorbiditetsproblem" eller "komorbiditeter". Det finns olika komorbida medicinska och psykiatriska tillstånd i samband med astma.

Andningsstörningar

• Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD)
• Luftvägsinfektioner
• Kronisk bihåleinflammation
• Rhinit: allergisk (atopisk), icke-allergisk
• Hyperventilationssyndrom
• Allergisk bronkopulmonell aspergillos (ABPA) är en sjukdom som påverkar lungornas luftvägar och som orsakas av en allergisk överkänslighet mot svampen Aspergillus fumigatus.

Gastrointestinala störningar

• Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)
• Eosinofil esofagit (EE)

Psykiatriska störningar

• Depression
• Ångeststörningar
• Panikstörning

Sömnstörningar

• Obstruktiv sömnapné

Hudbesvär

• Atopisk dermatit (AD): är en typ av eksem.

 
Detta är några av de vanligaste problemen som en person med astma kan ha.  

Epidemiologi

Inom medicinen är epidemiologi studiet av vad som orsakar sjukdomar och sjukdomstillstånd, hur ofta de inträffar, var de inträffar och vem de drabbar.

Den är vanligare i utvecklade länder än i utvecklingsländer. USA och Kanada har några av de högsta astmafrekvenserna i världen trots att de inte är fattiga länder. I Afrika har Sydafrika den högsta astmafrekvensen på hela kontinenten trots att det är ett av de rikaste länderna.

Mer än 80 procent av de människor som dör av astma kommer vanligtvis från låg- och medelinkomstländer, men inte alltid, eftersom Sydafrika har den fjärde högsta dödligheten i världen trots att det är ett av de rikare länderna i världen. I USA är dödligheten högre för kvinnor, vuxna och personer av afrikansk härkomst.

År 2011 hade 235-300 miljoner människor i världen drabbats av astma, och cirka 250 000 människor dör varje år av sjukdomen. Antalet varierar mellan olika länder med en prevalens på mellan 1 och 18 %.

Antalet astmafall som rapporteras varje år har blivit mycket högre mellan 1960-talet och 2008.Astmafrekvensen har legat på en plan i den utvecklade världen sedan mitten av 1990-talet och har ökat på senare tid, främst i utvecklingsländerna. Astma drabbar cirka 7 % av befolkningen i USA och 5 % av befolkningen i Storbritannien. I Kanada, Australien och Nya Zeeland är andelen omkring 14-15 %.

 
Astmafrekvenser efter ålder, kön och ras i USA 2011. (CDC)  


Kartan visar hur många astmafall det fanns i varje land 2003. Procentuell andel av befolkningen   >10.1   7.6-10.0   5.1-7.5   2.5-5.0   0-2.5   inga uppgifter: för dessa områden fanns det inte tillräckligt med information.