Vad är en blandning? – Kemisk definition, typer och exempel

Lär dig vad en blandning är inom kemi — definition, homogena/heterogena typer, kolloider, lösningar, suspensioner och praktiska exempel som legeringar och jordar.

Inom kemin är en blandning ett ämne som består av två eller flera enklare ämnen. Dessa ämnen kan vara kemiska grundämnen eller föreningar. En blandning kan bestå av vätskor, fasta ämnen eller gaser.

Vad skiljer en blandning från en förening?

En blandning är inte samma sak som en förening som består av två eller flera atomer som är sammankopplade med varandra. I en förening är atomerna bundna med kemiska bindningar och ämnet har bestämda egenskaper och ofta ett bestämt förhållande mellan atomerna. I en blandning behåller varje komponent sina egna kemiska egenskaper och de är inte kemiskt bundna till varandra. En blandning kan därför ofta separeras i sina beståndsdelar med fysikaliska metoder.

Exempel: en blandning av gaserna väte och kväve innehåller till exempel väte och kväve, men inte ammoniak som består av väte- och kväveatomer bundna i molekyler.

Typer av blandningar

Man delar ofta upp blandningar i följande huvudtyper:

• Homogena blandningar – blandningar där komponenterna är jämnt fördelade på molekylär nivå och inte kan urskiljas med blotta ögat. Dessa kallas ofta lösningar. Exempel: saltvatten, luft (som homogen gasblandning).
• Heterogena blandningar – blandningar där olika delar är synliga eller kan separeras mekaniskt. Exempel: sand i vatten, olja och vatten (om de inte emulgeras).
• Kolloider – en mellantyp där små partiklar är finfördelade i en annan fas och inte sjunker snabbt till botten men ändå kan skiljas från en riktig lösning. Exempel: mjölk, blod, färg.
• Suspensioner – heterogena blandningar där fasta partiklar är uppslammade i en vätska och så småningom kan sedimentera. Exempel: lermjölk eller grumligt vatten efter regn.
• Emulsioner – blandningar av två vätskor som normalt inte löser sig i varandra (t.ex. olja och vatten); dessa kan stabiliseras av emulgeringsmedel.

Lösningar och löslighet

Om ett ämne i en blandning löser sig i det andra kallas det för en lösning. När t.ex. socker läggs i vatten bildas först en blandning, som sedan kan övergå till en lösning när sockret löser sig. Om det fasta ämnet inte löser sig i vätskan kan det bilda en suspension. Lösligheten beror på ämnets natur och temperaturen samt andra faktorer som tryck och närvaro av andra ämnen.

Fasta blandningar och legeringar

Legeringar är exempel på fasta blandningar där två eller flera metaller (eller metaller och icke-metaller) är sammanförda för att få önskade egenskaper, till exempel ökad hållfasthet eller korrosionsbeständighet. Exempel är brons (koppar och tenn) och stål (järn och kol). Många typer av jord och stenar är också blandningar av olika mineraler. En blandning består alltså av två eller flera grundämnen och/eller föreningar som inte är kemiskt förenade.

Egenskaper hos blandningar

• Komponenterna behåller i allmänhet sina egna kemiska egenskaper.
• Blandningar har inte nödvändigtvis ett bestämt sammansättningsförhållande — proportionerna kan variera (till skillnad från en kemisk förening).
• Fysikaliska egenskaper som smältpunkt, kokpunkt och densitet för en blandning beror på dess sammansättning.
• Blandningar kan ofta separeras med fysikaliska metoder eftersom inga nya kemiska bindningar har bildats.

Vanliga metoder för att separera blandningar

• Filtrering — separerar fasta partiklar från vätskor eller gaser (t.ex. sand från vatten).
• Destillation — separerar komponenter med olika kokpunkter (t.ex. rening av vatten eller fraktionering av petroleum).
• Kromatografi — separerar ämnen utifrån hur de fördelar sig mellan två faser (vanligt i analytisk kemi).
• Centrifugering — använder rotation för att skilja komponenter med olika densitet (används t.ex. i laboratorier och inom medicin för att separera blodkomponenter).
• Avdunstning och kristallisation — används för att få fasta ämnen ur lösningar (t.ex. salts utvinning från havsvatten).
• Magnetisk separation — för att ta bort magnetiska partiklar från en blandning.
• Dekantering — försiktig upphälldning för att separera vätskor med olika densitet eller för att avlägsna sediment.

Hur man beskriver mängden av ett ämne i en blandning

För att kvantifiera hur mycket av en komponent som finns i en blandning används olika mått, t.ex. viktprocent (massa%), volymprocent, molaritet (mol per liter), molbråk och ppm (parts per million). Valet av mått beror på vilken typ av blandning det är och vilken information som behövs.

Sammanfattning

En blandning är alltså en fysikalisk kombination av två eller flera ämnen som inte är kemiskt bundna. Blandningar kan vara gasformiga, flytande eller fasta, och de kan vara homogena, heterogena eller kolloida. Komponenterna i en blandning behåller sina egna egenskaper och kan ofta separeras med fysikaliska metoder. Förståelse av blandningar är grundläggande i både vardagliga sammanhang (t.ex. luft, mat, legeringar) och i många tekniska och vetenskapliga tillämpningar.

Sök med bokstav