Molotov–Ribbentrop-pakten: nazist-sovjetisk icke-angreppspakt 1939

Molotov–Ribbentrop-pakten 1939: hemliga överenskommelser, delning av Polen och starten på andra världskriget — nazist‑sovjetisk icke‑angreppspakt och dess konsekvenser.

Molotov-Ribbentrop-pakten (även känd som den nazist-sovjetiska pakten) undertecknades av Vjatjeslav Molotov (sovjetisk utrikesminister som arbetade för Stalin) och Joachim von Ribbentrop (nazist-tysk utrikesminister som arbetade för Hitler) den 23 augusti 1939. Pakten var officiellt en icke‑angreppspakt: parterna lovade att varken Sovjetunionen eller Nazityskland skulle angripa varandra. I dokumentet fanns dessutom ett hemligt tillägg (ett så kallat hemligt protokoll) som delade upp stora delar av Östeuropa i intressesfärer mellan de två makterna. Detta kom mycket snart att få konkreta konsekvenser, bland annat när Polen delades efter invasionerna hösten 1939.

Bakgrund och motiv

Pakten kom efter diplomatiska förhandlingar och ett kortvarigt, taktiskt samarbete mellan två ideologiskt motsatta regimer. För Hitler innebar överenskommelsen att han kunde inleda krig i väst utan omedelbar risk för en tvåfrontskrigssituation. För Stalin gav den tid att konsolidera gränser och ett fönster för expansion i Östeuropa samt möjlighet att vinna tid för militär upprustning.

Det hemliga protokollet och delningen av Polen

Det hemliga protokollet preciserade intressesfärer i Baltikum, östra Polen, Finland och andra områden. Kort efter pakten invaderade Tyskland Polen den 1 september 1939. Den sovjetiska invasionen av Polen började den 17 september 1939, då Röda armén drog in från öster och annekterade de delar som enligt protokollet tilldelats Sovjetunionen. Därefter följde formella övertaganden och annekteringar som omvandlade de avtalade sfärerna till faktiska gränser.

Militärt och humanitärt efterspel

Som ett resultat av de gemensamma operationerna internerades stora mängder polska soldater och poliser av de sovjetiska myndigheterna. Mellan 250 000 och 454 700 polska militärer och ordningsstyrkor togs till fånga och internerades; cirka 125 000 sattes i läger under NKVD:s kontroll. Ett stort antal polska fångar överfördes också mellan de två regimerna: 43 000 soldater födda i västra Polen (områden som hamnat under tysk kontroll) överlämnades till tyskarna, medan Sovjet tog emot 13 575 polska fångar från tyskarna. Dessa utbyten visar det nära samarbetet som då fanns mellan nazisterna och Sovjet.

Utöver interneringarna drabbades civila i de ockuperade områdena av deportationer, övergrepp och politisk förföljelse. Ett av de mest ökända exemplen på sovjetiska övergrepp mot polska officerare var massmordet i Katyn 1940, där flera tusen polska officerare mördades av NKVD (detta har senare erkänts och dokumenterats av ryska och internationella utredningar).

Andra drabbade länder och fortsatta annekteringar

Pakten fick också följdverkningar i andra delar av regionen. Sovjet inledde vinterkriget mot Finland i november 1939 (Winter War, 1939–1940), och i juni 1940 ockuperades och annekterades de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen). I juni 1940 krävde Sovjet även områden från Rumänien, vilket ledde till att Bessarabien och norra Bukovina överlämnades till Sovjetunionen.

Allierade reaktion och krigets utbrott

Frankrike och Storbritannien svarade på Tysklands angrepp på Polen genom att uppfylla sina försvarsfördrag och förklara krig mot Tyskland. Båda länderna förklarade krig den 3 september 1939, men deras militära insatser mot Tyskland var inledningsvis begränsade. I realiteten markerar hösten 1939 början på andra världskriget.

Brott mot pakten och Operation Barbarossa

Pakten var dock tillfällig. Den 22 juni 1941 inledde Hitler Operation Barbarossa, en storskalig invasion av Sovjetunionen, och därmed bröts icke‑angreppsfördraget. Kriget på östfronten blev senare en av de största och blodigaste delarna av andra världskriget.

Historisk bedömning och efterspel

Molotov‑Ribbentrop‑pakten har kommit att ses som ett nyckelelement i krigsutbrottet 1939 eftersom den möjliggjorde Tysklands snabba offensiv i väst och gav Sovjet territorialvinster i öster. Den hemliga protokollens existens förnekades länge officiellt av Sovjet, men erkändes i slutet av 1980‑talet. Efter kriget och med tidens gång har pakten blivit föremål för omfattande historisk forskning, debatt och politisk fördömelse i många länder på grund av dess direkta koppling till invasioner, annekteringar och de mänskliga tragedier som följde.

Frågor och svar

F: Vad var Molotov-Ribbentrop-pakten?

Fråga: Vad fastställdes i den hemliga delen av fördraget?

F: När invaderade Tyskland Polen?

Fråga: Hur många polska soldater och poliser tillfångatogs av de sovjetiska myndigheterna?

F: När förklarade Frankrike och Storbritannien krig mot Tyskland?

Sök med bokstav