Hoppa till innehållet
Hem

Nyassyriska riket — historia, organisation och arv

Översikt över Nyassyriska rikets uppgång, politik, militära tekniker, geografiska räckvidd, orsaker till kollapsen och dess kulturella efterverkningar.

Författare: Skapad: Uppdaterad:

Översikt

Det nyassyriska riket var ett expansivt imperium i Mesopotamien under järnåldern. Rikets mest dominerande epok brukar räknas mellan 911–609 f.Kr., då Assyrien utvecklades till en av forntidens mest effektiva och centraliserade makter. Staten kombinerade militär styrka, administrativ kontroll och infrastrukturbyggande för att styra stora befolkningar och avlägsna provinser.

Bildgalleri

10 Bilder
14 century BC Eastern Mediterranean and the Middle East
simple.wikipedia.org · CC BY-SA 3.0

Karaktär och administration

Nyassyriska makten kännetecknades av en stark kungamakt, skickliga ämbetsmän och ett välutvecklat skattesystem. Staten använde många tidiga tekniker för kontroll och imperialism, såsom deportationer, provinsherrar och avancerad byråkrati. Militären försåg kungamakten med både makt och resurser: insatser för vägbyggen, kanalprojekt och bosättningsplaner genomfördes ofta för att konsolidera kontrollen i erövrade områden.

Militära innovationer

Assyrerna var banbrytande vad gäller utrustning och taktik. De var tidiga användare av järnvapen och utvecklade effektiva militära taktiker med kombinationer av infanteri, kavalleri och stridsvagnar samt organiserade belägringsmetoder. Trupporganisationen, disciplinen och logistiken gjorde det möjligt att genomföra långa kampanjer och återkommande framgångar mot både närliggande och avlägsna kungadömen.

Geografisk räckvidd och grannar

  • Core: Mesopotamien och områden kring Eufrat och Tigris.
  • Östra och norra expansioner: Främre Orienten, Mindre Asien och Kaukasus.
  • Söder och väst: inflytande över delar av Arabiska halvön och Nordafrika.
  • Det var vanligt att dokument beskriver hur Assyrien erövrade städer och territorier i stor skala.

Motståndare och diplomati

Under sin storhetstid mötte Assyrien många rivaler och bildade både fiendskap och allianser med grannmakter. Bland de ofta nämnda aktörerna fanns Babylonien, Elam, Persien, Urartu, Lydien, Mederna och Frygien. Andra grupper som påverkat eller hotat rikets stabilitet inkluderar Kimmerierna, samt kungadömen på Levanten såsom Israel, Juda och Fenicien. Senare rivaler innefattade det nybabyloniska riket och regioner som Kanaan och Egypten.

Fall och efterverkningar

Rikets nedgång påbörjades i slutet av 600-talet f.Kr. efter långa regeringsperioder och interna spänningar. Dödsfallet för kung Asurbanipal och en följd av inbördeskrig försvagade centralmakten. Detta gjorde det möjligt för yttre makter att agera; en koalition ledd av cyaxaresliknande allians och Nabopolassar att invadera assyriskt territorium. Efter en period av belägringar och strider föll nyassyriska centra såsom Harran och Ninive och imperiet upphörde formellt som en politisk enhet omkring 609 f.Kr.

Kulturellt arv och modern betydelse

Trots rikets fall fortsatte assyrisk kultur och språk att finnas kvar. Idag lever assyriska folk kvar i Iran, Irak och i diasporasamhällen på andra platser. Arvet från det nyassyriska riket syns i arkeologiska lämningar, konstens framställningar och i studiet av tidig imperial administration och militär organisation. Kombinationen av administrativ innovation och militärt inflytande gjorde Assyrien till en förebild för senare stater i regionen.

För vidare läsning om militära metoder, administration och regional historia, sök specialiserade källor eller akademiska översikter som sammanför arkeologiska och textuella bevis.

Historia

911-859 F.KR.

Adad-nirari II:s fälttåg gjorde Assyrien till en stormakt efter att ha störtat Egyptens tjugofemte dynasti och erövrat Elam, Urartu, Media, Persien, Mannea, Gutium, Fenicien/Kanaan, Arabien, Israel och Juda, Filistien, Edom, Moab, Samarra, Cilicien, Cypern, Kaldéen, Nabatea, Commagene, Dilmun, Shutu och nyhittiterna, samt att avlägsna nubierna, kusjiterna och etiopierna från Egypten och tvinga fram en tribut från bland annat Frygien. Dessutom erövrade han och hans efterföljare områden som tidigare bara till viss del var under assyrisk kontroll och deporterade arameer och hurrianer. Han angrep och besegrade sedan två gånger Shamash-mudammiq av Babylonien och återigen till hans efterträdare, Nabu-shuma-ukin I.

De följande tre kungarna var också lika aggressiva. Tukulti-Ninurta II efterträdde 891 f.Kr. Adad-nirari II och expanderade till Mindre Asien och Zagrosbergen, innan han efterträddes av Ashurnasirpal II 883 f.Kr., som återvann en stor del av det territorium som gått förlorat efter det mellersta assyriska rikets fall 1100 f.Kr. och som avslutade ett uppror orsakat av folkgrupperna Lullibi och Gutian. Han och hans efterträdare och son Shalmaneser III var kända för sin hänsynslöshet och sin deportationspolitik, liksom för sin kärlek till konst. Ashurnasirpal II flyttade också huvudstaden till Kalhu.

859-783 BC

De årliga fälttågen under Shalmaneser III gjorde det möjligt att förvandla huvudstaden till ett arméläger och att ockupera viktiga rivaler. Babylon ockuperades och Babylonien kom under assyriskt styre, men slaget vid Qarqar 853 f.Kr. mot arameiska stater slutade i ett dödläge. År 849 f.Kr. ockuperades Karchemesh och år 842 f.Kr. tvingades Damaskus att betala tribut, liksom Tyrus och Sidon, som då var en del av Fenicien år 841 f.Kr.

Ett inbördeskrig inleddes 828 f.Kr. då hans äldsta son Ashur-nadin-aplu och 27 städer gjorde uppror mot Assyriens guvernörer, vilket gjorde det möjligt för Babylonien, mederna, manneerna, araméerna, nyhittiterna och perserna att i stort sett återerövra sina landområden och för Urartu att utöva sitt inflytande i regionen. Ashurnasirpals andra son Shamshi-Adad V avslutade slutligen inbördeskriget 824 f.Kr., samma år som hans far dog, och tillbringade nästan hela resten av sin regeringstid med att försöka återerövra förlorat land innan han dog 811 f.Kr. när han efterträddes av sin hustru, drottning Sammuramat, och sedan av sin son Adad-nirari III 806 f.Kr.

Adad-nirari III var en aggressiv monark som invaderade Levanten, underkuvade araméerna, fenicierna, filistéerna, israeliterna, nyhittiterna och edomiterna, förstärkte tullen på Damaskus, invaderade Persien och underkuvade perserna, mederna och manneerna ända upp till Kaspiska havet samt erövrade de kaldeiska och suu-stammarna i södra Mesopotamien.

783-745 F.KR.

Efter Adad-nirari III:s död 783 f.Kr. följde en period av stagnation, då Shalmaneser IV endast ledde mindre segrar mot Urartu under slaget vid Til Barsip, araméerna och nyhittiterna innan han själv dog 773 f.Kr. Ytterligare en rad inbördeskrig drabbade Ashur-dan III, som regerade 772-754 f.Kr. och Ashur-nirari IV från 754-745 f.Kr., med uppror i Ashur, Arrapkha och Guzana, misslyckandet med att invadera Aram-Naharaim eller Babylonien, ett utbrott av pest och en solförmörkelse som sågs som ett dåligt omen. Ashur-nirari IV avsattes av general Pulu, som bytte namn när han blev kung till Tiglath-Pileser III år 745 f.Kr. och förde tillbaka Assyrien.

744-727 F.KR.

Så snart Tiglat-Pileser hade tagit över tronen år 744 hotades Assyrien av både inbördeskrig och pest, medan kriget mot Uratru förlorades. Tiglath Pileser III gjorde dock enorma förändringar i Assyriens struktur och förbättrade dess säkerhet och effektivitet. Provinserna

INKOMPLETT

Frågor och svar

Fråga: Vad var det nyassyriska riket?

S: Det neoassyriska riket var ett imperium i Mesopotamien under järnåldern som existerade 911-609 f.Kr. Det var det största imperiet i världen fram till den tiden och anses av många historiker vara det första riktiga imperiet i historien.

F: Vilka tekniker använde det?

S: Det neoassyriska riket använde sig av avancerad och effektiv militär taktik, t.ex. genom att beväpna sig med järnvapen och genom att vara banbrytande för många av de taktiker för imperialism som blev normala i senare imperier.

F: Vilka var dess rivaler?

Svar: Dess rivaler var Babylonien, Elam, Persien, Urartu, Lydien, Mederna, Frygien, Cimmerierna, Israel, Juda, Fenicien, det nybabyloniska riket, Kanaan, det kushitiska riket och det gamla Egypten.

Fråga: När började det falla?

S: Det nyassyriska riket började falla 631 f.Kr. när Ashurbanipal dog och inbördeskrig bröt ut. Detta gjorde det möjligt för Cyaxares (kung av Persien och Mederna) att bilda en allians med Nabopolassar (härskare över Babylonien och Cimmerierna), vilket ledde till deras invasion av Assyrien.

F: Hur reagerade Assyrien?

S: Som svar på denna invasion allierade sig Assyrien med Egypten, men båda föll vid Harrans fall 609 f.Kr. efter att en andra belägring av Harran avslutade Assyriens existens som imperium.

F: Finns det fortfarande assyrier i dag?

Svar: Ja - det finns fortfarande assyrier som lever i Iran, Irak och andra platser runt om i världen.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Nyassyriska riket — historia, organisation och arv

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/69120

Dela

Källor