Vesuvius (Monte Vesuvio) – stratovulkan vid Neapel: Pompeji & utbrott
Vesuvius — mäktig stratovulkan vid Neapel. Historiskt utbrott 79 e.Kr. begravde Pompeji. Läs om utbrottens historia, risker, arkeologi och vulkanens roll i dag.
Vesuvius (italienska: Monte Vesuvio, latin: Mons Vesuvius) är en stratovulkan vid Neapelbukten i Italien, cirka 9 kilometer öster om Neapel. Vulkanen hör till den campanska vulkaniska bågen och bildades vid tektonisk aktivitet där den afrikanska kontinentalplattan föser sig under den eurasiska. Vesuvius är den enda vulkanen på det europeiska fastlandet som haft utbrott under de senaste 100 åren; det senaste större utbrottet skedde 1944. Två andra viktiga aktiva vulkaner i Italien finns på öar: Etna och Stromboli.
Utbrottet år 79 e.Kr. och konsekvenser
Vesuvius är mest känd för sitt katastrofala utbrott år 79 e.Kr., som begravde de romerska städerna Pompeji och Herculaneum. En samtida ögonvittnesskildring — framför allt brev av Plinius den yngre — beskriver en hög aska- och pumiceskärm följd av heta pyroklastiska strömmar. Pompeji täcktes av aska och pimpsten, medan Herculaneum blev begravt i tätare, glödande material som bevarade byggnader, möbler och organiskt material på ett unikt sätt. Städerna återuppbyggdes aldrig och glömdes bort tills de av misstag upptäcktes i slutet av 1700‑talet genom arkeologiska utgrävningar som sedan dess har gett oerhörd kunskap om det romerska livet.
Utbrottet ändrade också landskapet: Sarnoflodens flöde påverkades och havsstranden höjdes, så att Pompeji inte längre låg direkt vid floden eller kusten. Bergstoppen och dess vegetation förändrades av den intensiva värmen och de explosiva processerna.
Geologi och vulkanstruktur
Vesuvius är en stratovulkan med en komplex struktur. Det moderna vulkaniska komplexet kallas ofta Monte Somma–Vesuvio: en äldre caldera (Monte Somma) omger en yngre central kon som är den aktiva toppen. Utbrottstyper varierar, men explosioner kan vara mycket kraftiga (pliniska utbrott) med höga aska‑kolonner och farliga pyroklastiska flöden. På grund av denna explosiva natur räknas Vesuvius som särskilt farlig.
Senare utbrott, befolkning och övervakning
Vesuvius har haft många utbrott sedan år 79 och är fortfarande aktiv. I dag bor uppskattningsvis cirka 3 000 000 människor i området kring vulkanen — fler människor än vid någon annan aktiv vulkan i världen — vilket gör riskhantering och beredskap mycket viktig. Den italienska vulkanologiska forskningen övervakar Vesuvius kontinuerligt, bland annat via Osservatorio Vesuviano (del av Istituto Nazionale di Geofisica e Vulcanologia), med seismiska mätningar, gasanalyser och deformationövervakning. Myndigheter har utvecklat evakueringsplaner och områden med störst risk kallas ofta “röda zonen” där snabba utrymningar måste kunna genomföras vid varning om stort utbrott.
Arkeologi, kultur och myter
Vesuvius har en lång historia i litteraturen och i kulten. En orm som kallas "Vesuvius" förekommer i fresker på många lararia (hushållstempel) från Pompeji. I Capua visar inskriften "IOVI VESVVVIO" (Jupiter Vesuvius) att han dyrkades som en kraft kopplad till Jupiter. Historikern Diodorus Siculus återgav en myt om att Herkules passerade landet kring Cumae på väg till Sicilien och fann den så kallade "flegreiska slätten" (phlegraion pedion, "eldslätten"). Det sades att från en kulle tidigare spydde ut eld — det som senare kallades Vesuvius — och jättelika "jordens söner" bodde där. Med gudarnas hjälp hjälpte Herkules människorna och for vidare. En ode av Martial från år 88 e.Kr. antyder att Venus och Herkules dyrkades på platser som förstördes av utbrottet år 79 e.Kr.
Turism och skydd
Arkeologiska utgrävningar i Pompeji och Herculaneum är bland Italiens viktigaste kulturarvsplatser och lockar många besökare varje år. Området kring Vesuvius ingår också i Parco Nazionale del Vesuvio, som skyddar naturvärden och ger möjlighet till guidade vandringar upp mot kratern. Samtidigt är säkerheten prioriterad: lokala och nationella myndigheter arbetar för att kombinera turism, forskning och beredskap för att minimera riskerna för de som bor och verkar nära vulkanen.
Vesuvius utbrott år 79 e.Kr. Här syns de många städerna i närheten. Askan kallt moln från Vesuvius visas i svart.
Vesuvius sett från ruinerna av Pompeji, som förstördes när den fick ett utbrott år 79 e.Kr. Den aktiva konen är den höga toppen på vänster sida. Den mindre till höger är en del av Sommas calderavägg.
Vesuvius sett från ruinerna av Pompeji, som förstördes när den fick ett utbrott år 79 e.Kr. Den aktiva konen är den höga toppen på vänster sida. Den mindre till höger är en del av Sommas calderavägg.
Vesuvius utbrott år 79 e.Kr. Här syns de många städerna i närheten. Askan kallt moln från Vesuvius visas i svart.
Namn
Vulkanen kallades ofta "Vesuvius" under den sena romerska republiken och det tidiga romarriket. Den kallades också Vesaevus, Vesevus, Vesbius och Vesvius. Författare på forngrekiska kallade den "Οὐεσούιον" eller "Οὐεσούιος". Många forskare tror att ordet Vesuvius är besläktat med det grekiska ordet "οὔ". (inte) och σβέννυμι (jag släcker), så att det skulle betyda "outsläckbar". Andra menar att det kan komma från ἕω "slunga" och βίη "våld", "slunga våld".
Namn
Vulkanen kallades ofta "Vesuvius" under den sena romerska republiken och det tidiga romarriket. Den kallades också Vesaevus, Vesevus, Vesbius och Vesvius. Författare på forngrekiska kallade den "Οὐεσούιον" eller "Οὐεσούιος". Många forskare tror att ordet Vesuvius är besläktat med det grekiska ordet "οὔ". (inte) och σβέννυμι (jag släcker), så att det skulle betyda "outsläckbar". Andra menar att det kan komma från ἕω "slunga" och βίη "våld", "slunga våld".
Utseende
Vesuvius har en stor kon (Gran Cono) som delvis är omgiven av toppen av en kaldera som uppstod när en tidigare och mycket högre konstruktion, Monte Somma, kollapsade. Gran Cono skapades under utbrottet år 79 e.Kr. Av denna anledning kallas vulkanen också Somma-Vesuvius eller Somma-Vesuvio.
En vy av Vesuvius kratervägg, med staden Torre del Greco i bakgrunden.
Utseende
Vesuvius har en stor kon (Gran Cono) som delvis är omgiven av toppen av en kaldera som uppstod när en tidigare och mycket högre konstruktion, Monte Somma, kollapsade. Gran Cono skapades under utbrottet år 79 e.Kr. Av denna anledning kallas vulkanen också Somma-Vesuvius eller Somma-Vesuvio.
En vy av Vesuvius kratervägg, med staden Torre del Greco i bakgrunden.
Utbrottet år 79 e.Kr.
Innan Vesuvius exploderade år 84 f.Kr. visste de som bodde i närheten inte ens att det var en vulkan, eftersom den inte hade haft något utbrott på 600 år. Vid 13-tiden den 24 augusti 79 e.Kr. fick Vesuvius ett våldsamt utbrott. Det öste aska och pimpsten över staden Pompeji, som låg 8 km bort.
Idag tror man att utbrottet år 79 e.Kr. varade i mer än 19 timmar. Den uppmärksammades av Plinius den yngre som beskrev svampmolnet från vulkanen som formad som paraplytall, ett träd som är vanligt förekommande i regionen. Plinius den yngre var den enda person som skrev ner berättelsen.
Det fanns många olika sätt att dö på. Ett var att röken som de andades in var dödlig eftersom den torkade i deras lungor och bildade glas. De begravdes också av pulveriserad aska från vulkanen som fanns överallt. Med tiden förvandlades denna aska till ett slags sten som skyddade kropparna och staden från väder och vind och från rånare.
Vesuvius fick ytterligare 50 utbrott efter utbrottet år 79 e.Kr. Vesuvius utsågs till nationalpark 1995.
Utbrottet år 79 e.Kr.
Innan Vesuvius exploderade år 84 f.Kr. visste de som bodde i närheten inte ens att det var en vulkan, eftersom den inte hade haft något utbrott på 600 år. Vid 13-tiden den 24 augusti 79 e.Kr. fick Vesuvius ett våldsamt utbrott. Det öste aska och pimpsten över staden Pompeji, som låg 8 km bort.
Idag tror man att utbrottet år 79 e.Kr. varade i mer än 19 timmar. Den uppmärksammades av Plinius den yngre som beskrev svampmolnet från vulkanen som formad som paraplytall, ett träd som är vanligt förekommande i regionen. Plinius den yngre var den enda person som skrev ner berättelsen.
Det fanns många olika sätt att dö på. Ett var att röken som de andades in var dödlig eftersom den torkade i deras lungor och bildade glas. De begravdes också av pulveriserad aska från vulkanen som fanns överallt. Med tiden förvandlades denna aska till ett slags sten som skyddade kropparna och staden från väder och vind och från rånare.
Vesuvius fick ytterligare 50 utbrott efter utbrottet år 79 e.Kr. Vesuvius utsågs till nationalpark 1995.
Relaterade sidor
- Förteckning över vulkaner
- Vilande vulkan
- Utdöd vulkan
Relaterade sidor
- Förteckning över vulkaner
- Vilande vulkan
- Utdöd vulkan
Frågor och svar
F: Vad är Vesuvius?
A: Vesuvius är en stratovulkan vid Neapelbukten i Italien. Den ligger cirka 9 kilometer öster om Neapel och är den enda vulkanen på det europeiska fastlandet som har haft utbrott under de senaste 100 åren.
F: När skedde det senaste stora utbrottet?
S: Vesuvius senaste stora utbrott skedde 1944.
F: Vilka andra aktiva vulkaner finns i Italien?
S: Två andra viktiga aktiva vulkaner i Italien är Etna och Stromboli, som båda ligger på öar.
Fråga: Hur påverkade utbrottet år 79 e.Kr. Pompeji och Herculaneum?
S: Utbrottet förstörde de romerska städerna Pompeji och Herculaneum och begravde dem i aska så fullständigt att senare människor som bodde där glömde bort dem tills de av misstag upptäcktes i slutet av 1700-talet. Utbrottet förändrade också Sarnoflodens flöde och höjde havsstranden, vilket innebar att Pompeji inte längre låg intill vare sig floden eller kusten längre.
Fråga: Hur förändrade denna händelse själva berget Vesuvius?
S: Många växter runt Vesuvius dog till följd av denna händelse, samtidigt som dess topografi förändrades på grund av det kraftiga utbrottet.
F: Varför anses den vara en av de farligaste vulkanerna i dag?
S: I dag anses Vesuvius vara en av de farligaste vulkanerna eftersom cirka 3 miljoner människor bor i närheten av den - fler än någon annan vulkan i världen - vilket gör den till en explosiv fara för dem som bor i närheten.
F: Vilken historisk betydelse har Vesuvius? A: Vesuvius har en lång tradition av historia och litteratur som är förknippad med den; till exempel har en orm som kallas "Vesuvius" använts i fresker från Pompejis lararia (hushållstempel), medan ord som "IOVI VESVVVIO" (Jupiter Vesuvius) antyder att Capuas invånare dyrkade honom som en kraft som var förknippad med Jupiter. Enligt Diodorus Siculus' skrifter passerade Herkules en gång genom Cumae där han fann en plats som kallades "den grafiska slätten", som tidigare hade spytt ut eld och blev känd som "Vesuvius".
Sök