Lerstenar – definition, typer (skiffer, siltsten) och geologisk betydelse
Lerstenar: definition, typer (skiffer, siltsten) och geologisk betydelse — upptäck ursprung, klassificering, egenskaper och deras roll i sedimentära processer och oljegeologi.
Lerstenar är en stor och viktig grupp finkorniga sedimentära bergarter som ofta dominerar sedimentära bassänger. De är en del av de sedimentära bergarter och räknas till de finkorniga siliklastiska bergarterna.
Typer och terminologi
Det finns flera namn och undergrupper som används för dessa finkorniga bergarter. Vanliga benämningar är exempelvis siltsten, lersten och skiffer (samt ytterligare varianter som ibland hänvisas till med andra länkar, t.ex. skiffer). Skillnaderna mellan dessa typer bygger på kornstorlek, sammansättning och hur lätt bergarten delar sig i tunna skikt.
Partikelstorlek och utseende
De flesta partiklar i lerstenar är mycket små — mindre än 0,0625 mm (1/16 mm eller 0,0025 tum) — vilket gör att de ofta är svåra att studera i fält utan hjälp av mikroskop. Vid första anblick kan olika lerstenar se mycket lika ut, men undersökning av kornstorlek, mineralinnehåll och bäddlager visar viktiga skillnader.
Varför klassificeringen är svår
- Otillräcklig kännedom: Mudrocks är bland de minst kända och mest understuderade sedimentära bergarterna.
- Finkornighet: Det är svårt att studera beståndsdelarna i materialet på grund av de mycket små kornstorlekarna.
- Olika system: Flera klassificeringssystem används parallellt inom geologin, vilket leder till begreppsförbistring och olika tolkningar.
Förekomst och bildning
Leriga avlagringar utgör en stor del av sedimenten i många miljöer och omfattar ungefär hälften av alla sedimentära bergarter i geologiska sammanställningar. Finsediment är ett vanligt resultat av erosion, där finmaterial transporteras med vatten och avsätts i lugnare vattenmassor — i sjöar, floddelta, djuphavssediment och sänkta havsbassänger.
Struktur och diagenes
Under ökat tryck och begravning kan platta lermineralerna orientera sig parallellt, vilket ger bergarten en skivig karaktär och klyvbarhet. Detta fint lagrade material som lätt delas upp i tunna lager kallas ofta skiffer, till skillnad från lersten som kan vara mer massig och mindre klyvande.
Geologisk och ekonomisk betydelse
Lerstenar är viktiga för både vetenskap och samhälle. De bevarar ofta fossil och ger information om forna miljöer — ett känt exempel är upptäckten av Burgess-skiffern. Lerstenar fungerar också som källbergart och täckbergart i samband med olje- och gasansamlingar, vilket förklarar varför oljeindustrin studerar dem noggrant (olja). Dessutom har lera länge varit en resurs för mänsklig användning: från tidig civilisation och handgjord keramik till moderna industrier där ingenjörer måste ta hänsyn till lerstens egenskaper i bygg- och anläggningsprojekt.
Identifiering i fält och laboratorium
I fält kan man bedöma lerstenskaraktären genom färg, känsla (när man gnuggar ett färskt brott) och om stenen lätt delar sig i tunna skikt. För att avgöra exakt kornstorlek och mineralinnehåll används tunnslip, mikroskopi och ibland röntgendiffraktion (XRD). Laboratorieanalyser är ofta nödvändiga för att skilja mellan siltsten, lersten och olika typer av skiffer.
Sammanfattning
Lerstenar är de finaste och ofta de mest utbredda siliklastiska sedimentära bergarterna. Trots att de kan verka lika i fält rymmer de stor variation i ursprung, sammansättning och egenskaper. Deras finkornighet gör dem svåra att studera, men de är centrala för tolkning av paleomiljöer, för prospektering av naturresurser och för många tekniska tillämpningar. Den första sammanfattande boken om lerstenar publicerades 1964, men intresset och förståelsen för dessa bergarter har ökat avsevärt inom geovetenskap och industri.
Röd gyttjesten runt förkolnad rot
Lergods i Slovakien
Skiffer från Marcellus, New York
Frågor och svar
F: Vad är lerstenar?
S: Mudrocks är en klass av finkorniga silikoklastiska sedimentära bergarter. De utgör de flesta av de sedimentära bergarterna på jorden och omfattar siltsten, lersten, lersten, skiffer och skiffer.
F: Hur små är partiklarna i lerstenar?
S: Partiklarna i lera är mindre än 0,0625 mm (1/16 mm eller 0,0025 tum), vilket är för litet för att lätt kunna undersökas i fält.
F: Varför råder det oenighet om klassificeringen av lerstenar?
S: Det råder oenighet om klassificeringen av lerstenar på grund av att de är så små att de är svåra att studera, att det finns flera accepterade klassificeringssystem bland forskarna och att de är en av de sedimentära bergarter som hittills har varit minst förstådda och understuderade.
F: Hur vanliga är lerstenar?
S: Lerstenar utgör hälften av alla sedimentära bergarter i den geologiska dokumentationen och är lätt en av de mest utbredda avlagringarna på jorden eftersom finsediment är en riklig produkt av erosion.
Fråga: Vad händer när trycket ökar med tiden när det gäller lergodsets sammansättning?
S: När trycket ökar med tiden när det gäller lergodsets sammansättning kan de platta lermineralerna bli utplacerade med parallella skiktningar (klyvbarhet). Detta material som delas upp i tunna lager kallas skiffer till skillnad från lersten.
F: Hur har människan använt lersten sedan urminnes tider?
S: Människor har använt lergods sedan urminnes tider för keramik och för att göra tegelstenar för hand - det har alltid varit en viktig resurs för civilisationen.
F: När publicerades den första boken om lergods?
S: Den första boken om lera publicerades inte förrän 1964.
Sök