Lerstenar utgör den
Lerstenar utgör den största delen av sedimentära bergarter på jorden. De är en klass av finkorniga siliklastiska sedimentära bergarter.
Det finns olika typer av lerstenar: siltsten, lersten, lersten, skiffer och skiffer.
De flesta partiklar är mindre än 0,0625 mm (1/16 mm eller 0,0025 tum) och är för små för att kunna undersökas i fält. Vid första anblicken ser bergarter ganska lika ut, men det finns viktiga skillnader i sammansättning och namngivning.
Det har rått stor oenighet om klassificeringen av lerstenar. Det finns några orsaker till detta:
1. Mudrocks är den minst kända och en av de mest understuderade sedimentära bergarterna hittills.
2. Det är svårt att studera lergodsets beståndsdelar på grund av deras ringa storlek.
3. Och viktigast av allt är att det finns mer än ett klassificeringssystem som accepteras av forskarna.
Lera utgör hälften av alla sedimentära bergarter i den geologiska rapporten och är lätt de mest utbredda avlagringarna på jorden. Finsediment är den vanligaste produkten av erosion, vilket är anledningen till att lerstenar är så vanliga.
Med ökat tryck över tid kan de platta lermineralerna bli likriktade, med ett utseende av parallella skiktningar (klyvbarhet). Detta fint lagrade material som lätt delas upp i tunna lager kallas skiffer, till skillnad från lersten.
Från civilisationens början, då keramik och lergods tillverkades för hand, till idag har lergods varit viktigt. Den första boken om lerstenar publicerades inte förrän 1964. Vetenskapsmän, ingenjörer och oljeproducenter har dock förstått betydelsen av lerstenar sedan upptäckten av Burgess-skiffern och sambandet mellan lerstenar och olja.
Röd gyttjesten runt förkolnad rot
Lergods i Slovakien
Skiffer från Marcellus, New York
Frågor och svar
F: Vad är lerstenar?
S: Mudrocks är en klass av finkorniga silikoklastiska sedimentära bergarter. De utgör de flesta av de sedimentära bergarterna på jorden och omfattar siltsten, lersten, lersten, skiffer och skiffer.
F: Hur små är partiklarna i lerstenar?
S: Partiklarna i lera är mindre än 0,0625 mm (1/16 mm eller 0,0025 tum), vilket är för litet för att lätt kunna undersökas i fält.
F: Varför råder det oenighet om klassificeringen av lerstenar?
S: Det råder oenighet om klassificeringen av lerstenar på grund av att de är så små att de är svåra att studera, att det finns flera accepterade klassificeringssystem bland forskarna och att de är en av de sedimentära bergarter som hittills har varit minst förstådda och understuderade.
F: Hur vanliga är lerstenar?
S: Lerstenar utgör hälften av alla sedimentära bergarter i den geologiska dokumentationen och är lätt en av de mest utbredda avlagringarna på jorden eftersom finsediment är en riklig produkt av erosion.
Fråga: Vad händer när trycket ökar med tiden när det gäller lergodsets sammansättning?
S: När trycket ökar med tiden när det gäller lergodsets sammansättning kan de platta lermineralerna bli utplacerade med parallella skiktningar (klyvbarhet). Detta material som delas upp i tunna lager kallas skiffer till skillnad från lersten.
F: Hur har människan använt lersten sedan urminnes tider?
S: Människor har använt lergods sedan urminnes tider för keramik och för att göra tegelstenar för hand - det har alltid varit en viktig resurs för civilisationen.
F: När publicerades den första boken om lergods?
S: Den första boken om lera publicerades inte förrän 1964.
