Bathtub Girls-fallet: Mordet på Linda Andersen i Mississauga (2003)
Bathtub Girls-fallet: Mordet på Linda Andersen i Mississauga 2003 — chockerande true crime om tonårsdöttrarnas plan, rättegången och dess konsekvenser.
Linda Andersen mördades av sina två tonårsdöttrar Sandra och Elizabeth Andersen den 18 januari 2003 i Mississauga, Ontario, Kanada. Namnen i denna artikel är av juridiska skäl alias. Fallet blev uppmärksammat i både kanadensisk och internationell media på grund av gärningsmännens unga ålder och det till synes kalkylerade motivet.
Bakgrund
Sandra och Elizabeth Andersen var vid tidpunkten för dådet 16 respektive 15 år gamla. Enligt polisrapporter och vittnesmål hade flickorna länge varit missnöjda med hemmiljön. De pekade ut moderns alkoholbruk och hennes relationer som faktorer som skapade oro och konflikt i hemmet. Flickorna kände sig dessutom avundsjuka på jämnåriga som hade ”bättre saker” som simbassänger och nya kläder, och utvecklade en plan att skaffa sig pengar och en annan livsstil.
Mordet och planeringen
Under den period som föregick dödsfallet sökte systrarna information på Internet om sätt att ta livet av någon. Enligt utredningen kom de fram till att de ville döda sin mamma genom att dränka henne, eftersom de trodde att det skulle gå ”snabbt och spektakulärt”. Systrarna diskuterade också ett ekonomiskt motiv: de hoppades att få tillgång till försäkringspengar som de skulle använda för en resa till Europa, ett större hus och annat de önskade, inklusive en bakgård fylld med marijuana.
Utredningen visar också att systrarna informerade vissa vänner om sina planer; dessa vänner ska enligt rapporterna ha uppmuntrat dem eller åtminstone skrattat åt förslaget, något som senare blev föremål för kritik och stort medieintresse.
Utredning, rättegång och påföljd
Efter mordet inledde polisen en utredning som så småningom ledde till att systrarna åtalades. I februari 2005 dömdes de båda till 10 års fängelse vardera. Eftersom de var minderåriga vid tidpunkten för brottet omfattades de av Kanadas regler om skydd av unga lagöverträdare, vilket bland annat har lett till att deras verkliga identiteter i allmänhet inte offentliggjorts. De avtjänade inte hela sina straff på anstalt: Sandra Andersen flyttades till ett halvvägshus 2009 och Elizabeth Andersen släpptes från institutionellt förvar 2010.
Efterspel och mediebevakning
Fallet har blivit föremål för flera böcker, dokumentärer och dramatiseringar. Bob Mitchells bok The Class Project: How to Kill a Mother": The True Story of Canada's Infamous Bathtub Girls" skildrar händelserna och de omständigheter som ledde fram till mordet. Fallet togs även upp i kriminaldokumentären tv-serien Deadly Women (2010) och låg som idégrund till långfilmen Perfect Sisters (2014). Dessa framställningar har i sin tur väckt diskussioner om hur verkliga brottsskildringar bör hanteras när inblandade är närstående och minderåriga.
Rättsliga och etiska aspekter
Fallet väckte debatt i Kanada kring frågor som rör ungdomsbrottslighet, straffets längd för minderåriga och målen med ungdomsstraff—straff, skydd för samhället eller rehabilitering. Kanadensisk lagstiftning innehåller bestämmelser som skyddar minderåriga från fullständig exponering i media och syftar också till att erbjuda program för återanpassning. Kritiker har ifrågasatt både om straffet var tillräckligt hårt och om mediernas och underhållningsindustrins skildringar av fallet varit hänsynsfulla mot offret och övriga familjemedlemmar.
Betydelse och lärdomar
Bathtub Girls-fallet förblir en varningshistoria om hur sociala problem, familjekonflikter och tillgång till information kan få tragiska följder när unga personer fattar extrema beslut. Det visar också på utmaningarna i rättssystemet när det gäller att balansera ansvar, skydd av minderåriga och samhällets krav på rättvisa.
Fallet fortsätter att studeras och diskuteras i både kriminaljournalistik och rättsvetenskap, inte minst som exempel på behovet av tidiga insatser för utsatta ungdomar, bättre stöd till familjer och ansvarsfull mediebevakning vid brott som involverar unga gärningspersoner.
Mord
Vid lunchtid den 18 januari 2003 började Sandra och Elizabeth ge sin mamma sprit för att göra henne berusad. Deras plan var att göra Linda helt berusad så att hon inte skulle kunna stå emot deras angrepp. Linda fick också smärtstillande medel av sina döttrar för att sakta ner hennes hjärtslag. Sandra och Elizabeth väntade sedan på att drogerna skulle verka. Medan de väntade kommunicerade systrarna med sina vänner på nätet, varav en av dem avslutade sin konversation med frasen "well good luck - wear gloves".
Sandra och Elizabeth Andersen fyllde familjens badkar med vatten och tog Linda Andersen till badrummet. Linda hade svårt att ta sig in i badkaret på grund av den blandning av vodka och tabletter som hon hade fått. Efter att ha tagit på sig handskar gav Sandra och Elizabeth sin mamma en massage. Inom några minuter, enligt polisrapporter, instruerade Sandra Andersen sin mor att lägga sig på mage så att hon kunde skrubba hennes rygg. Sandra Andersen drog genast ner sin mors huvud och släppte inte taget. Efter fyra minuter släppte Sandra Andersen sin mors huvud och fann Linda Andersen död. Efter att ha dödat sin mamma gick Sandra och Elizabeth Andersen med sina vänner till en närliggande restaurang där de firade sin seger. Senare på kvällen ringde Sandra och Elizabeth Andersen 112 och meddelade att de hade hittat sin mamma liggande i badkaret.
112-operatören sa till Sandra och Elizabeth Andersen att de skulle ta upp sin mamma ur badkaret och ge henne hjärt- och lungräddning. Systrarna Andersen grät i telefonen och berättade för operatören att Linda Andersen inte kunde återupplivas. När polisen anlände trodde de på Sandra och Elizabeth Andersens berättelse.
Arrestering
Ett år efter mordet höll Sandra och Elizabeth Andersen en fest. Sandra, som var berusad, berättade för en man på festen om mordet på Linda Andersen som både hon och Elizabeth hade begått. Hon berättade sedan för en kille som gillade henne att hennes mors död kanske inte var en olycka. Han kände sig misstänksam, vilket senare ledde till att han gick till polisen för att anmäla vad han fått höra. Sandra och Elizabeth Andersen arresterades därefter, ställdes inför rätta och dömdes till tio års fängelse. De släpptes 2009 respektive 2010.
Livet efter
Den äldre systern, Sandra Andersen, släpptes till ett halvvägshus 2009, medan den yngre systern, Elizabeth Andersen, släpptes ett år senare. Flickornas far försökte utan framgång få Elizabeth Andersen frisläppt tidigare så att hon kunde fullfölja sitt straff i husarrest i deras hemstad. Eftersom både Sandra och Elizabeth Andersen var under 18 år vid tiden för mordet har deras identiteter skyddats enligt kanadensisk lag. Efter frigivningen antogs Sandra Andersen till University of Waterloo med ett stipendium på 2 000 dollar, och Elizabeth Andersen reste till Ottawa med avsikt att söka till universitetet.
Frågor och svar
Fråga: Vilket brott begick Sandra och Elizabeth Andersen?
Svar: Sandra och Elizabeth Andersen begick mordet på sin mamma Linda Andersen den 18 januari 2003 i Mississauga, Ontario, Kanada.
F: Hur gamla var systrarna när de begick brottet?
S: Vid tidpunkten för mordet var Sandra 16 år gammal och Elizabeth 15 år gammal.
F: Vad motiverade dem att begå detta brott?
S: Systrarna blev irriterade på sin mor som "slösade pengar på alkohol" och hade missbrukande relationer med män. De var också avundsjuka på att deras vänner hade "bättre saker som simbassänger och kläder". Detta missnöje ledde till att de sökte på nätet efter sätt att döda sin mamma för att få försäkringspengar som de planerade att använda till en resa till Europa med sina vänner samt ett stort hus fyllt med marijuana.
Fråga: Hur länge dömdes var och en av systrarna?
S: Båda systrarna dömdes till tio års fängelse 2005.
F: När släpptes systrarna från fängelset?
S: Sandra Andersen släpptes till ett halvvägshus 2009 och Elizabeth Andersen släpptes 2010.
Fråga: Vilken mediebevakning har det varit av mordfallet på Linda Anderson? Svar: Linda Andersons mordfall har presenterats i tv-serien Deadly Women (2010) och i Bob Mitchells bok The Class Project : How To Kill A Mother (2011). Dessutom är en kriminaldramafilm med titeln Perfect Sisters (2014) baserad på hennes berättelse.
Sök