Översikt

Den assyriska kalendern är en traditionell kalender som i folklig och gemenskapsmässig bruk ofta beskrivs som månbaserad. I folklig tradition sätts dess början till en mycket avlägsen tid — ofta refererad till omkring 4750 f.Kr. — och den används idag främst som ett kulturellt och identitetsskapande tidmått bland assyrier. Historiska och arkeologiska detaljer om en enhetlig "assyrisk" kalender är föremål för forskningsdiskussion, men kalendern lever kvar i nutida traditioner och högtider.

Historia och ursprung

Kalenderns uppfattade ursprung kopplas i folklig tradition till det gamla riket Assur och till templens etablering i det forntida Mesopotamien. Den exakta historiska utvecklingen är komplex: flera mesopotamiska folk utarbetade egna system för att följa månader och år, och över tid införlivades lunära och solära element för att harmonisera årstider och måncykler. Den moderna, identitetsbetonade redovisningen av ett startår omkring 4750 f.Kr. är i hög grad symbolisk och används för att markera kontinuitet med ett gammalt förflutet.

Kännetecken

  • Grundläggande karaktär: traditionellt beskrivs kalendern som månbaserad, med månader knutna till månens faser. Över tid användes regler för att lägga till skottmånader för att hålla årstiderna i fas.
  • Epok: många källor i traditionellt bruk anger ett startår runt 4750 f.Kr., vilket används för att räkna fram ett «assyritiskt» årstal.
  • Användning: främst ceremoniell och kulturell snarare än administrativ eller statlig i moderna länder.

Användning och geografisk spridning

Assyriska kalendern är i dag mest spridd inom assyriska samhällen och diasporan. Den firas och upprätthålls av många etniska assyrier (assyrier) i regioner där dessa grupper lever: exempelvis i Irak, Syrien, Palestina, Armenien, Jordanien, Libanon, delar av Turkiet och Iran. I dessa miljöer fungerar kalendern ofta som en markör för kulturell identitet och för att fastställa traditionella högtidsdagar och minnesdagar.

Konvertering och exempel

En vanlig, enkel konvention som används i moderna presentationer är att lägga till 4750 år till det gregorianska kalenderåret för att få ett approximativt assyriskt årtal. Exempelvis ger 2016 + 4750 = 6766 enligt denna räknesätt. Denna metod är avsedd som en praktisk regel för gemenskapsbruk och varierar i detalj från källa till källa; historiker betonar att sådana konversioner är symboliska snarare än exakt astronomiska.

Noter och särskilda fakta

  1. Kalenderns moderna användning är i första hand kulturell och skiljer sig från antika administrativa kalendrar i Mesopotamien.
  2. Det finns regional variation i hur och när nyårs- och helgdagar firas; många assyrier uppmärksammar nyåret i vårtid.
  3. För vidare läsning om kalendrar och mesopotamisk tidräkning, se ämnesöversikter och specialiserade källor (mer om epok).

Sammanfattningsvis är den assyriska kalendern en viktig del av gemenskapsidentiteten för många assyrier i dag. Den representerar en länk till forntida traditioner och används framför allt för kulturella ceremonier, högtider och symbolisk räkning av tid.

Källa om månkalendrar • Epokreferens • Assyrier • Irak • Syrien • Palestina • Armenien • Jordanien • Libanon • Turkiet • Iran • Mer om kalenderns start