NK-cell
Naturliga mördarceller (eller NK-celler) är en typ av lymfocyter som är viktiga för det medfödda immunsystemet. NK-celler ger ett snabbt svar på celler som är infekterade av virus eller bakterieceller. Svaret sker ungefär tre dagar efter infektionen. NK-celler reagerar också på tumörbildning.
NK-celler är unika: de har förmågan att känna igen stressade celler utan antikroppar och MHC-komplex (major histocompatibility complex). Detta möjliggör en mycket snabbare immunreaktion.
I tidiga experiment på cancerpatienter och djur fann forskarna vad som kallades en "naturlig" reaktivitet. Det vill säga att en viss population av celler tycktes kunna döda tumörceller utan att tidigare ha blivit sensibiliserade för dem. Först trodde många att dessa observationer var artefakter. År 1973 fastställdes emellertid "naturlig dödande" aktivitet hos en mängd olika arter, och man föreslog att det fanns en separat celllinje med denna förmåga.
Funktion
För att kontrollera sin cytotoxiska aktivitet har NK-celler två typer av ytreceptorer: aktiverande receptorer och hämmande receptorer. När NK-cellen är aktiverad förstör den de celler som har aktiverat den.
Små granuler i deras cytoplasma innehåller proteiner och enzymer som kallas granzymer. De frigörs i närheten av en cell som har utlöst deras verkan. Ett protein, perforin, bildar porer i målcellens cellmembran och skapar en kanal genom vilken enzymer och andra molekyler kan tränga in. Detta dödar målcellen. Detaljerna varierar beroende på om målet är ett virus, en bakterie eller en tumörcell.
Hypotes
MHC i av klass I kan fungera som en hämmande ligand för naturliga mördarceller (NK). En minskning av de normala nivåerna av MHC-klass I på ytan, en mekanism som används av vissa virus och vissa tumörer för att undvika CTL-svar, aktiverar NK-cellernas dödande.Dessa hämmande receptorer känner igen MHC-klass I-molekyler, vilket skulle kunna förklara varför NK-celler dödar celler med låga nivåer av MHC-klass I-molekyler. Denna hämning är avgörande för den roll som NK-cellerna spelar. MHC-klass I-molekyler är det huvudsakliga sättet för celler att visa upp virus- eller tumörantigen för cytotoxiska T-celler. En gemensam evolutionär anpassning till detta som ses i både intracellulära mikrober och tumörer är en långvarig nedreglering av dessa MHC I-molekyler. Detta gör cellerna ogenomträngliga för T-celler. NK-celler kan ha utvecklats som ett evolutionärt svar: förlusten av MHC skulle beröva dessa celler MHC:s hämmande effekt och göra dem sårbara för NK-cellernas angrepp.
NK-cellernas funktion i det adaptiva svaret
Det adaptiva immunsvaret skapar minnesceller efter en primärinfektion. Därefter uppstår ett snabbt svar på senare infektioner med samma antigen. Tidigare trodde man att NK-celler inte spelar någon roll i det adaptiva immunförsvaret, men nu verkar det som om de gör det.
Frågor och svar
F: Vad är naturliga mördarceller?
S: Naturliga mördarceller (eller NK-celler) är en typ av lymfocyter som är viktiga för det medfödda immunförsvaret.
F: Vilken funktion har naturliga mördarceller?
S: NK-celler ger ett snabbt svar på celler som infekterats av virus eller på bakterieceller. NK-celler reagerar också på tumörbildning.
F: När reagerar de naturliga mördarcellerna efter en infektion?
S: De naturliga mördarcellerna reagerar cirka 3 dagar efter infektionen.
F: Vad gör naturliga mördarceller unika?
S: Naturliga mördarceller är unika eftersom de har förmågan att känna igen stressade celler i frånvaro av antikroppar och MHC (major histocompatibility complex).
F: Hur bidrar de naturliga mördarcellernas unika förmåga till en snabbare immunreaktion?
S: De naturliga mördarcellernas unika förmåga att känna igen stressade celler i frånvaro av antikroppar och större histokompatibilitetskomplex (MHC) möjliggör en mycket snabbare immunreaktion.
F: Vad observerades i tidiga försök på cancerpatienter och djur?
S: I tidiga experiment på cancerpatienter och djur fann forskarna vad som kallades en "naturlig" reaktivitet, vilket innebär att en viss population av celler tycktes kunna döda tumörceller utan att vara sensibiliserade mot dem.
F: När föreslog man att det fanns en separat cellinje med naturlig avdödningsförmåga?
S: 1973 hade "naturlig dödande" aktivitet konstaterats hos ett stort antal arter, och förekomsten av en separat cellinje med denna förmåga föreslogs.
