En nerv är en grupp speciella nervceller som är grupperade parallellt. Ett annat ord för nervcell är neuron. De speciella neuronerna som är grupperade i nerverna tar information (meddelanden) till och från människokroppen till det centrala nervsystemet. Det centrala nervsystemet (akronym) CNS är hjärnan och ryggmärgen. Ryggmärgen är den stora sladden som går från hjärnan in i ryggen. Den bär all information som går från hjärnan till nerverna i kroppen.

Alla nerver i kroppen utgör det perifera nervsystemet (förkortning PNS). Hjärnan och ryggmärgen utgör CNS. Alla nerver som kommer från ryggmärgen utgör PNS. Tillsammans utgör CNS och PNS nervsystemet.

Uppbyggnad av en nerv

En nerv består av många neuronernas långa utskott (axon) som ligger i buntar, omgivna av bindväv och blodkärl. Huvudkomponenterna är:

  • Axon – långa trådliknande utskott som förmedlar elektriska signaler ut från nervcellens cellkropp.
  • Myelinskida – ett fettrikt skikt som omsluter många axon och fungerar som isolering för snabbare signalöverföring. I PNS bildas myelinet av Schwann-celler.
  • Bindvävsskikt – omkring varje axon finns endoneurium, runt mindre buntar perineurium och runt hela nerven epineurium.
  • Blodkärl – förser nerven med näring och syre.

Funktion – hur nerver överför information

Nervceller kommunicerar genom elektriska impulser (aktionspotentialer) längs axonet och kemiskt i synapser där signalen överförs till andra nervceller eller muskler. I myeliniserade axon hoppar impulsen mellan små uppehåll i myelinet som kallas Ranviers noder, vilket kallas saltatorisk ledning och ökar hastigheten avsevärt.

Typer av nerver

  • Sensitiva (afferenta) nerver – förmedlar information från sinnesorgan och vävnader till CNS (t.ex. smärta, temperatur, beröring).
  • Motoriska (efferenta) nerver – skickar signaler från CNS till muskler och utförande organ så att de kan reagera.
  • Blandade nerver – innehåller både sensoriska och motoriska fibrer; de flesta perifera nerver är blandade.
  • Kranialnerver och spinalnerver – kranialnerverna utgår från hjärnan (12 par) och styr bl.a. ansiktets funktioner; spinalnerverna utgår från ryggmärgen (31 par) och förbinder kroppen med ryggmärgen.

CNS och PNS – skillnad och samspel

CNS (hjärna och ryggmärg) bearbetar information, planerar rörelser och styr medvetna och omedvetna funktioner. PNS kopplar ihop kroppen med CNS genom att skicka indata (sensorik) och föra utdata (motorik). Dessutom ingår det autonoma nervsystemet i PNS, som reglerar inre organ och delas in i sympatikus och parasympatikus.

Myelin och ledningshastighet

Myelin ökar ledningshastigheten kraftigt. I sjukdomar som multipel skleros (MS) skadas myelinet i CNS, vilket leder till nedsatt nervfunktion. I PNS bildas myelinet av Schwann-celler; i CNS av oligodendrocyter.

Reflexer och snabb respons

Reflexer är snabba, automatiska reaktioner som ofta går via ryggmärgen utan att passera hjärnbarken. Ett enkelt reflexsvar består av en sensorisk ingång, ett eller flera interneuron i ryggmärgen och ett motoriskt utflöde till en muskel.

Skador, läkning och klinisk betydelse

  • Perifera nerver har en viss förmåga att regenerera efter skada, särskilt om axonet och Schwann-cellerna är intakta. Reparationen är långsam och kan kräva medicinsk behandling eller kirurgi.
  • CNS har begränsad återhämtning vid skador eftersom oligodendrocyter och miljön i hjärnan/ryggmärgen inte främjar regeneration lika bra.
  • Kända kliniska problem som drabbar nerver är neuropatier (t.ex. diabetisk neuropati), kompressionsskador (t.ex. karpaltunnelsyndrom), infektioner och autoimmuna sjukdomar.

Sammanfattning

Nerver är buntar av specialiserade nervcellers axon som förmedlar information mellan kroppens olika delar och det centrala nervsystemet. Deras uppbyggnad med myelin, bindväv och blodförsörjning möjliggör snabb och riktad kommunikation. Skillnader mellan PNS och CNS påverkar både funktion och förmåga till läkning, och skador på nerver kan ge olika grader av funktionsnedsättning beroende på omfattning och plats.