Ekosystemtjänster – naturens ekonomiska värde och naturkapital

Upptäck ekosystemtjänster, naturkapitalets ekonomiska värde och varför naturens tjänster är avgörande för människans ekonomi och framtid.

Naturens tjänster är en term för de sätt på vilka naturen gynnar människan. Det innebär särskilt de fördelar som kan mätas i ekonomiska termer. Robert Costanza och andra teoretiker om naturkapital analyserade naturens tjänster till mänskligheten på 1990-talet.

Det ekonomiska bidraget från sjutton av dessa tjänster beräknades vara cirka 33 biljoner US-dollar per år, vilket är större än hela den mänskliga ekonomins verksamhet, som var cirka 25 biljoner US-dollar. Detta baserades på uppskattade kostnader för att ersätta de tjänster som naturen tillhandahåller. För detta ändamål jämfördes de med motsvarande tjänster som produceras av människor. Denna beräkning klargör att mänskligheten inte kan utvecklas utan naturens tjänster.

Denna studie är central för teorin om naturkapital.

Men studien hade inget större inflytande på regeringens politik eller på WTO:s, IMF:s eller G8:s ekonomiska politik och handelspolitik.

Vad menas med ekosystemtjänster och naturkapital?

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen ger oss, både direkt och indirekt. Begreppet kopplas ofta till naturkapital, det vill säga naturresurser och ekologiska system som fungerar som ett kapitallager som producerar tjänster över tid. En vanlig indelning av ekosystemtjänster är:

• Försörjande tjänster – t.ex. mat, färskvatten, timmer och medicinska råvaror.
• Reglerande tjänster – t.ex. pollinering, klimatreglering, vattenrening och översvämningsskydd.
• Kulturella tjänster – t.ex. rekreation, estetiska värden och andliga upplevelser.
• Stödjande tjänster – t.ex. näringscykler och jordbildning som möjliggör andra tjänster.

Robert Costanzas studie och efterföljande uppskattningar

Den ofta citerade beräkningen av cirka 33 biljoner US-dollar per år kommer från en global värdering publicerad av Robert Costanza och medförfattare på 1990-talet. Studien jämförde hur mycket det skulle kosta att ersätta eller efterlikna naturens funktioner med mänsklig teknik och marknadstjänster. Resultatet uppmärksammade naturens omfattande ekonomiska betydelse och bidrog till att konceptet naturkapital fick genomslag i forskning och debatt.

Senare studier har uppdaterat och omräknat värdena utifrån nya data och metoder. Till exempel har senare uppskattningar av den globala summan av ekosystemtjänster landat på andra belopp (i vissa studier har siffror i hundratals biljoner US-dollar per år nämnts för 2000–2010-talens priser), vilket visar både att värdet är mycket högt och att resultaten beror på metodval och antaganden.

Hur värderas ekosystemtjänster?

Ekonomisk värdering av naturens tjänster använder flera metoder:

• Marknadspriser – när tjänster handlas direkt (t.ex. timmer, fisk).
• Erättningskostnad – vad det skulle kosta att ersätta en naturtjänst tekniskt eller med infrastruktur.
• Revealed/preference-metoder – t.ex. hedonometriska metoder eller reskostnadsmetoder som härleder värden från människors beteende.
• Stated preference/contingent valuation – frågeundersökningar där människor anger betalningsvilja för bevarande eller återställning.
• Benefit transfer – att överföra värden från en studieplats till en annan när lokal data saknas.

Begränsningar och kritik

Att uttrycka naturens värde i pengar är användbart för att synliggöra dess betydelse, men metoden har flera begränsningar:

• Risk för dubbelräkning och metodologiska skillnader mellan studier.
• Svårigheter att värdera icke-marknads- och existensvärden (t.ex. biologisk mångfaldens egenvärde) med monetära mått.
• Problem med substituerbarhet – vissa naturfunktioner är unika och kan inte ersättas av teknik.
• Val av diskonteringsränta påverkar starkt långsiktiga värden och kan underskatta framtida generationers intressen.
• Osäkerheter i ekologi och data leder till stora intervall i uppskattningar.

Policy, redovisning och praktisk användning

Även om den tidiga Costanza-studien inte omedelbart förändrade globala institutioners politik, har tankarna om naturkapital och ekosystemtjänster med tiden fått större genomslag i både forskning och beslutsfattande. Exempel på hur begreppet används i praktiken:

• Utveckling av ramverk för natural capital accounting (t.ex. FN:s SEEA) för att införa naturvärden i nationell ekonomisk statistik.
• Internationella initiativ som kopplar ekonomi och natur, inklusive analyser som belyser kostnaderna av naturförlust och nyttan av bevarande.
• Företag och investerare som börjar inkludera naturkapital i riskbedömningar och hållbarhetsredovisning.
• Nationella och lokala projekt som använder värdering för att prioritera skyddsåtgärder, restaurering och gröna infrastrukturlösningar.

Sammanfattning

Ekosystemtjänster och naturkapital visar att naturen bidrar med stora ekonomiska värden till samhället. Monetära uppskattningar som den tidiga studien av Robert Costanza har spelat en viktig roll för att synliggöra dessa värden. Samtidigt kräver tillämpning i politik och förvaltning försiktighet på grund av metodologiska begränsningar och de etiska och praktiska aspekterna av att översätta alla naturvärden till kronor och ören. Idén att naturens funktioner är ett kapital som bör bevaras har dock inspirerat till nya verktyg för beslutsfattande, redovisning och bevarandeinsatser världen över.

Frågor och svar

F: Vad är definitionen av "naturens tjänster"?

F: Vem analyserade naturens tjänster för mänskligheten på 1990-talet?

F: Vad beräknade de vara det ekonomiska bidraget från de sjutton analyserade tjänsterna?

F: Vilken jämförelse gjorde naturkapitalteoretikerna när de beräknade de ekonomiska fördelarna med naturens tjänster?

F: Vad framgår av beräkningen av de ekonomiska fördelarna med naturens tjänster?

F: Vad är teorin om naturkapital centrerad kring?

F: Har studien om de ekonomiska fördelarna med naturens tjänster haft ett betydande inflytande på regeringens politik, WTO:s, IMF:s eller G8:s ekonomiska politik och handelspolitik?

Sök med bokstav